Publicerad 15 augusti 2014

Inbjudan till partiträff med Sámiid Riikkabellodats medlemmar och sympatisörer

Nu är det dags för en partiträff för Sámiid Riikkabellodat medlemmar, sympatisörer och förtroendevalda. Det är viktigt att vi har en levande diskussion och information om aktuella frågor, partiets framtidsfrågor , aktuella politiska sakfrågor i Sametinget. Sist men inte minst är det viktigt att vi träffas och har trevligt också.

Vi träffas söndagen den 28 september 2014 i Luleå med början kl 08.30. Vi bor och konfererar på Elite Stadshotell i Luleå. Det innebär att ni som bor lite långväga från Luleå behöver rum redan från lördag den 27 september.

Partiets ekonomi gör att varje krona ska vara välanvänd. Bokning av boende och mat på Elite stadhotell sker via en s k konferensbokning d v s vi betalar för det antal personer som vi uppgett. För att vi inte ska behöva betala för tomma hotellrum och mat för personer är det bra om du anmäler ditt deltagande på partiträffen senast den 19 september  2014, till ingrid.inga@sametinget.se eller på telefon 070 55 42 999.

Samåkning är en förutsättning för alla som avser komma till Luleå. Milersättning utgår med 18,50 kr/mil. Ta kontakt med Åsa Blind på telefon 072- 202 77 03 för samordning av resor till Luleå.

Styrelsen välkomnar så många som möjligt av SáR medlemmar, sympatisörer, förtroendevalda ledamöter och ersättare i Sametinget till en trevlig och förhoppningsvis givande partiträff i Luleå.

Varmt välkomna hälsar styrelsen genom

Ingrid Inga

Ordförande

070 – 55 42 999

Publicerat 2014-08-09


Bakgrund

FN:s urfolksdag den  9. augusti blev  etablerad  av FN i 1994, och har sin bakgrund i  att  det första  mötet i FNs arbetsgrupp för  världens  urfolk  hölls den 9  august 1982. Årets firande är lite speciellt eftersom FN:s världskonferens för urfolk kommer att äga rum den 22-23 september 2014 under FN:s Generalförsamlings session i New York. Förväntningarna är många.

Fruktlösa kontakter

På Sametingets hemsida kan vi läsa en krönika av Stefan Mikaelsson,  Sametingets  ordförande och hans   reflektioner med anledningen av dagen. Han menar att det “känns lite fruktlöst att odla kontakter med regeringen”, huruvida Sametingets politiske ledare, tillika styrelseordförande Håkan Jonsson är enig  med Mikaelsson vora intressant att höra. För att få ett lite större perspektiv både med anledning av dagen och samverkan mellan  regering och Sameting publiceras  nedan de gemensamma pressmeddelandet från den norska regeringen och Sametinget på norsk sida.

—————————————————————————–

Gratulerer med Verdens urfolksdag

08.08.2014

Kommunal- og moderniseringsminister Jan Tore Sanner og samtingspresident Aili Keskitalo markerer i dag FNs urfolksdag, lørdag 9. august. Dagen er en anledning til å vise solidaritet med urfolk verden over.

- Den internasjonale urfolksdagen markerer både det store mangfoldet og den rike kulturen urfolk i verden representerer. Samtidig må vi sette søkelyset på at mange av urfolkene lever under svært vanskelige forhold. Regjeringen ønsker å delta aktivt i det viktige internasjonale arbeidet for å styrke urfolks situasjon., sier kommunal- og moderniseringsminister Jan Tore Sanner.

Verdens urfolk utgjør mer enn 5 prosent av verdens befolkning, omkring 400 millioner mennesker. En svært stor del av disse utsettes for systematisk undertrykking og forfølgelse.

Sanner og Keskitalo mener høstens verdenskonferanse om urfolk blir viktig i arbeidet med å sikre urfolksrettigheter i verden.

22. og 23. september i år arrangerer FNs generalforsamling en verdenskonferanse om urfolks rettigheter (WCIP 2014). Dette er første gang i historien at representanter for urfolk og verdens stater møtes for å drøfte statens forpliktelser overfor urfolkene. Veien fram til konferansens innhold og form har vært krevende. I 2013 tok Sametinget initiativ til en global konferanse for representanter for alle verdens urfolk (Alta 2013). 600 urfolksdelegater ble der enige om et felles sluttdokument som nå utgjør ett av flere dokumenter i grunnlaget for årets verdenskonferanse.

Formålet med høstens FN-konferanse er å sikre at statene på best mulig vis følger opp sine forpliktelser overfor urfolk, slik de er beskrevet i FNs erklæring om urfolksrettigheter som ble vedtatt av FN i 2007.

- Jeg er tilfreds med at urfolkene får prege høstens verdenskonferanse, og har forventninger til at høstens globale møte mellom stater og urfolk kan sikre de mest grunnleggende rettighetene til urfolk. Verdens urfolks forventninger til resultatet fra konferansen er svært høye, sier sametingspresident Aili Keskitalo.

Verdens urfolksdag 9. august ble etablert av FN i 1994, og henter sin opprinnelse fra det første møtet i FNs arbeidsgruppe for verdens urfolk 9. august 1982. I Norge har samene status som urfolk, og  9. august er samisk flaggdag.
Kontakt
Sametingspresident Aili Keskitalo, tel. +47 971 29 305

Publicerad 2014-08-04

Yttrande över förslag till Sametingets kulturpolitiska program 2014-2017 och  bilagd konskevensanalys.

Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag till Sametingets kulturpolitiska program 2014-2017 och förslår att förslaget återremitteras till Kulturnämnden för förnyad beredning.

Sámiid Riikkabellodat konstaterar att Kulturnämndens förslag till kulturpolitiska reformer saknar finansiering inom ordinarie kulturbudget idag. Den politiska majoriteten i Kulturnämnden föreslår därför en betydande omfördelning av framförallt Samefonsmedel avsedda för bl a verksamhetsstöd till organisationer, föreningar och institutioner ska göras för att bl a tillgodose förslaget om utökade s k ”fria” projektbidrag.

Som motiv för vårt beslut att avstyrka förslaget till ny Kulturpolitiskt handlings-program vill vi även lämna följande synpunkter och förslag till framtida ändringar av Kulturpolitiska programmet:

Vad är samisk kultur?

Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har föreslagit en ny västerländska syn på vad samisk kultur är genom en ny ”snävare” definition av samisk kultur. Kulturnämnden synes ha utgått från det västerländska humanistiska kulturbegreppet - ett begrepp som har en snävare betydelse som ligger nära konstarterna litteratur, konst, musik, scenkost, film, formgivning och arkitektur samtidigt som det kan tolkas vara en anpassning till regeringens/ Kulturdepartementets regleringsbrev.

Den nya definitionen av samisk kultur föreslås ligga till grund för Kulturnämndens föreslagna prioriteringar i Kulturpolitiska programmet.

Sámiid Riikkabellodat vill tydliggöra att vår och stora delar av det samiska samhället utgår från en annan och bredare syn av vad samisk kultur är. Vår definition utgår från en helhetssyn vilken inkluderar både rennäring, samiska näringar, språk d v s såväl den materiella dimension, sociala dimensionen och den andliga/mentala dimensionen i ett dynamiskt och levande samhällsliv som bärare av en levande samisk kultur. Enligt vår mening finns det ett nära samband mellan kultur, näringar, språk och natur. Vår syn av samisk kultur omfattar alla delar av det samiska samhället – rennäringen, naturen, språket samt även samisk litteratur, musik och jojk, samisk scenkonst, samisk konst, samisk film och samisk design mm.  En förutsättning för ett levande samiskt kulturliv är dessutom uppbyggnaden av egna samiska föreningar, organisationer och institutioner.

En konsekvens av Kulturnämndens nya definition av samisk kultur är den politiska majoriteten i Kulturnämnden valt att exkludera bl a rennäringen, samiska näringar och samisk idrott som bärare av samisk kultur som därmed också utestängs från möjligheterna att erhålla stöd från Kulturnämnden.

Kulturnämndens budget

Sametinget disponerar årligen ca 14,4 milj kr för samisk kultur. Av dessa medel är ca 5,2 milj kr avsedda för Giron Sámi Teahter. Utöver dessa budgetmedel disponerar Sametinget 5,2 milj kr från Samefonden för samisk kultur och samiska organisationer.

Den politiska majoriteten i Kulturnämnden föreslår i kulturpolitiska programmet en omfördelning av framförallt av Samefondsmedlen till s k ”fria” projektbidrag för att bedriva en aktiv kulturpolitik för att uppnå de kulturpolitiska målen. Den föreslagna omfördelningen påverkar verksamhetsstöden till organisationer på ett mycket negativt sätt.

Sámiid Riikabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag till omfördelning av framförallt Samefondsmedlen till s k ”fria” projektbidrag,

Nytt sätt att fördela statliga kulturmedel

I december 2009 tog riksdagen beslut om den nya kulturpolitiken. En grundläggande del i beslutet var skapandet av en ny modell för kulturpolitisk samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna. Kultursamverkans-modellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Kultursamverkansmodellen förutsätter att regionen/landstinget arbetar fram en kulturplan, som visar hur regionen avser att fördela aktuella, decentraliserade statliga bidragsmedel. De statliga medel som ingår i modellen när den är fullt utbyggd uppgår till drygt 1,2 miljarder.Statens Kulturrådet har fått regeringens uppdrag att leda och samordna arbetet med kultursamverkansmodellen.

Sámiid Riikkabellodat föreslår att Sametingets Kulturnämnd/ Sametingets styrelse inleder förhandlingar med Statens kulturråd för att få tillgång till utökade Kulturmedel/utökad kulturbudget alternativt finanisering av s k ”fria projektmedel ” till kulturpolitiska reformer som rör den samiska kulturen ur den s k kulturmiljarden.

Mål för Sametingets kulturpolitik

Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har föreslagit nio (9) kulturpolitiska mål som ska utgöra ramarna för inriktningen för vilka projekt och verksamheter Sametingets kulturnämnd avser prioritera i bidragsgivningen.

Sámiid Riikkabellodat finner det utmanade att den politiska majoriteten i Kulturnämnden genom de föreslagna målen negligerat att beakta det nära sambandet mellan kultur, näringar och natur som bärare av en levande samisk kultur. En levande samisk kultur förutsätter ett dynamiskt samiskt samhällsliv med verksamheter som t ex duodji, jojk, samisk idrott, rennäringen, samiska näringar, organisationer m m. Sámiid Riikkabellodat finner att det ligger i Sametingets intresse att särskilt stödja samiska organisationer, institutioner och föreningar som aktivt arbetar med utvecklingen av samiskt samhällsliv och en levande samisk kultur där bl a rennäringen är prioriterad.

Sámiid Riikkabellodat föreslår därför ett 10:e mål till Kulturpolitiska programmet, nämligen: Delmål 10: Stärka och utveckla ett levande samiskt samhälls- och kulturliv genom en helhetssyn och nära samband mellan rennäringen, samiska näringar, natur, språk och kultur.

Ny fördelningsmodell av Sametingets kulturmedel

Den politiska majoriteten i Sametingets kulturnämnd föreslår en ny beräknings-modell för fördelning av bl a verksamhetsstöd till organisationer och föreningar m fl. Enligt modellen utgör 20% ett grundbidrag som är lika för alla organisationer/föreningar. Resterande 80% är ett rörligt bidrag som baseras på föreningens/ organisationens medlemsintäkter som avgör storleken på det rörliga bidraget.  Enligt den politiska majoriteten i Kulturnämnden utgör medlems-intäkten också ett kvalitetsmått för den verksamhet som organisationen/föreningen erbjuder sina medlemmar.

Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har också i förslaget till kulturpolitiska programmet ambitioner att styra nivån på organisationernas och föreningarnas medlemsavgifter. Vidare vill majoriteten i Kulturnämnden individualisera medlemskapet i samebyarna för att medlemsintäkten ska vara bidragsgrundande för verksamhetsstöd.

Sámiid Riikkabellodat avstyrker förslaget till ny fördelningsmodell för fördelning av verksamhetsbidrag. En grundförutsättning för en levande och dynamiskt samiskt samhälls- och kulturliv är samiska organisationer, förening och egna samiska institutioner. Vi anser att modellen är både provocerande, kränkande och diskriminerande för de organisationer, institutioner och föreningar som under lång tid varit aktiva och pådrivande i uppbyggnaden av det samiska samhället, samiska institutioner, samiska organisationer och föreningar och en levande samisk kultur. SáR anser att dessa samiska organisationer, föreningar och institutioner – i stället för minskat verksamhetsstöd - hellre medges högre stöd för att kunna fortsätta driva och utveckla det framtida samiska samhällslivet och samiska kulturlivet.

Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag att medlemsintäkten ska utgöra ett kvalitetsmått för organisationens/föreningens verksamhet. Enligt vår mening är det alltför enkelt att manipulera både nivå på medlemsintäkten och antalet medlemmar för att erhålla verksamhetsstöd från Kulturnämnden. Exempel på detta finns redan idag i Kulturnämndens fördelning av verksamhetsstöd.

Sámiid Riikkabellodat finner det oroväckande att Kulturnämnden direkt eller indirekt vill styra organisationernas/föreningarnas interna beslut om nivån på medlemsavgifter. Sámiid Riikkabellodat konstaterat att föreningsfriheten är en grundläggande rättighet som återfinns bl a i grundlagen och FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Enligt vår mening kan inte  Sametingets Kulturnämnd i sin myndighetsutövning kringgå vare sig grundlagen eller samiska organisationers och föreningarnas föreningsfrihet.

Sámiid Riikkabellodat anser det ytterst provokativt att den politiska majoriteten i Kulturnämnden vill individualisera medlemskap i riksorganisationer t ex samebyarnas medlemskap i Svenska samernas riksförbund. Samebyarnas konstruktion följer rennäringslagen och vill majoriteten i Kulturnämnden ändra på samebyarnas konstruktion måste detta ske i annan ordningen än den föreslagna individualiseringen i kulturpolitiska handlingsprogrammet. Kulturnämndens krav om individualisering av samebymedlemmarnas medlemskap i SSR kan inte uppfattas annat än som diskriminering av SSR när det gäller fördelning av verksamhetsstöd ur kulturmedlen. Sámiid Riikkabellodat vill poängtera att Kulturnämnden i sin myndighetsutövning inte har befogenhet att göra egna tolkningar eller skapa egna regler när det gäller organiseringen av samebyar i strid med gällande lagstiftning.  Enligt vår mening ska Kulturnämnden i sin myndighetsutövning följa gällande lagstiftning när det gäller samebyarnas organisering.

Samefonden

Sámiid Riikkabellodat vill uppmärksamma Kulturrådet att medel från Samefonden utgör intrångsersättningar till berörda samebyar för ianspråktagande av betesmark för andra samhällsintressen. Medel som Samefonden årligen anvisar till Sametinget för samiska organisationer och samisk kultur kan inte staten reglera eller förfoga över.

Samisk idrott

Ett annat utmanande förslag som den politiska majoriteten i Kulturnämnden lagt fram är förslaget om att samisk idrott inte ska finansieras ur kulturmedel som Kulturnämndens disponerar med motivet samiska idrottsorganisationer i framtiden ska finansieras med statliga medel för idrotten.

Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag att samisk idrott exkluderas att erhålla verksamhetsstöd ur kulturanslaget.  Vi anser att samiskidrott av tradition är en viktig del av den samiska kulturen. Urfolk världen över har många egna idrottsgrenar som inte erkänns av staterna som idrott och därmed inte heller är berättigade till statens idrottsstöd. Om Kulturnämndens förslag antas innebär även detta ett hårt slag för samiska idrottsorganisationer som då får anpassa sig till statens idrottspolitik i vilken samisk idrott hittills blivit osynliggjorda. Konsekvensen av Kulturnämndens förslag är att nuvarande organisering av samisk idrott kan vara ett minne blott i framtiden.

Avslutningsvis konstaterar Sámiid Riikkabellodat att den politiska majoriteten i Sametingets kulturnämnd med all tydlighet nu visat att det pågår ett systemskifte när det gäller samisk kulturpolitik. Kulturnämnden har genom förslaget till kulturpolitiskt program anpassat sig helt till den västerländska synen på samisk kulturpolitik och den politiska majoriteten i nämnden är dessutom beredd att driva igenom den i Sametinget.

Kulturpolitiska programmet ska enligt vår mening visa hur Sametinget ska verka för en stark och levande samisk kultur ur ett samiskt perspektiv. Frågan måste därför ställas om det föreliggande förslaget till Kulturpolitiskt program verkligen gör det?

Sámiid Riikkabellodats styrelse har 2014-07-31 beslutat överlämna remissvaret till Sametinget

Jokkmokk den 31 juli 2014

Ingrid Inga

Ordförande Sámiid Riikkabellodat

Publicerad 2014-07-11

Sametingets kulturnämnd vill införa en västerländsk syn på samisk kulturpolitik.

Den politiska majoriteten i Sametingets Kulturnämnd - med partiet Jakt- och Fiskesamerna i ledning -har i sitt förslag till ny kulturpolitiskt program lagt förslag som innebär en betydande förskjutning av samisk kulturpolitik mot en västerländsk syn av samisk kulturpolitik.

Kulturnämndens föreslår bl a en ny definition av vad samisk kultur är. Den nya definitionen är en kopia av statens definition av s k västerländsk finkultur. Om anledningen till den nya definitionen av samisk kultur är av budgetmässiga skäl är det mycket illavarslande med tanke på att Sametinget ska verka för en levande samisk kultur.

- Vi samer har en annan och betydligt vidare definition av en levande samisk kultur än vad staten har. I ett samiskt perspektiv är en sammanhållen livssyn där alla sidor av tillvaron hör samman en naturlig enhet. När det gäller samisk kultur utgår vi därför från en helhetssyn och ett nära samband mellan rennäringen, samiska näringar, vårt språk, idrott, och naturen som grundläggande bärare av samisk kultur. Helhetssynen återspeglar sig också i uppbyggnaden av samiska organisationer, institutioner och föreningar. Vi anser att samisk kultur inte kan ses separat från den materiella grunden i det samiska samhället i vilken exempelvis rennäringen är en viktig samisk kulturbärare, säger Anki Blind, Samelandspartiet.

- Att Kulturnämnden vill införa en västerländsk syn på vad samisk kultur är genom förslaget till ny definition kan inte uppfattas på annat sätt än att Sametinget fortsätter statens koloniseringspolitik. Viktiga bärare av samisk kultur t ex rennäringen, andra samiska näringar, samebyarna och samiska organisationer/föreningar har därmed osynliggjorts. Förslaget till  kulturpolitiskt program kan mycket väl innebära att förutsättningarna för hela det samiska samhällsbyggandet raseras, säger Ingrid Inga, ordförande i Samelandspartiet.

Ett annat utmanande förslag som Kulturnämnden också lagt fram är förslaget om att samisk idrott inte ska finansieras med kulturmedel med motivet samiska idrottsorganisationer i framtiden ska finansieras med statliga medel för idrotten.

- Av tradition är samisk idrott en viktig del av den samiska kulturen. Om Kulturnämndens förslag antas innebär även detta ett hårt slag för samiska idrottsorganisationer som då får anpassa sig till statens idrottspolitik i vilken samisk idrott hittills blivit osynliggjorda.  Konsekvensen av Kulturnämndens förslag är att nuvarande organisering av samisk idrott kan vara ett minne blott i framtiden, säger Ingrid Inga

Ytterligare ett provaktivt förslag i kulturpolitiska programmet är frågan om individualiseringen av medlemskap i riksorganisationer, t ex samebyarnas medlemskap i Svenska samernas riksförbund. Samebyarnas konstruktion följer svensk lag vilket även Sametingets Kulturnämnd också som myndighet har skyldighet att följa och beakta när t ex medel fördelas som verksamhetsstöd. Kulturnämndens krav när det gäller individualiseringen av samebymedlemmarna medlemskap i SSR kan inte uppfattas annat än som omvänd diskriminering av samebyarna när det gäller fördelning av verksamhetsstöd.

Att Kulturnämnden också direkt eller indirekt vill styra organisationernas/föreningarnas nivå på medlemsintäkterna är utmanande. Det finns i lag fastställd föreningsfrihet i Sverige i vilken t ex föreningarna interna beslut om medlemsintäkter regleras. Att Sametinget vill kringgå lagen om föreningsfrihet i Kulturpolitiska programmet är oroväckande, menar Ingrid Inga

Kulturnämnden föreslår också att medel från Samefonden ska regleras via regleringsbrev från regeringen.

- Samelandspartiet vill å det bestämdaste avråda Sametingets Kulturnämnd att begära att regeringen reglerar användningen av Samefondsmedlen genom statliga regleringsbrev. Samefondsmedlen är inte statliga medel utan utgör intrångsersättning till samebyar som staten på intet sätt kan förfoga över.

Den politiska majoriteten i Sametingets kulturnämnd har med all tydlighet visat att det pågår ett systemskifte när det gäller samisk kulturpolitik. Sammanfattningsvis har Kulturnämnden genom förslaget till kulturpolitiskt program anpassat sig helt till den västerländska synen på samisk kulturpolitik och nämnden är dessutom beredd att driva igenom den i Sametinget.

Kulturpolitiska programmet ska enligt vår mening visa hur Sametinget ska verka för en stark och levande samisk kultur ur ett samiskt perspektiv. Frågan måste därför ställas om partiet Jakt- och fiskesamerna som ledande partiet i Sametingets kulturnämnd har blivit statens förlängda arm i Sametinget?

Sámiid Riikkabellodat/Samelandspartiet

Ingrid Inga

Ordförande

070-  55 42 999

Publicerad den 2014-06-29

USA avvecklar segregationen  på grundval av ras

Det är nu precis 50 års sedan USA:s president Lydon Johnsson undertecknade Civil Rights Act of 1964,  en lagstiftning som undanröjde huvuddelen av den lagstiftning som tillät  ras segregation. Den svarta medborgarrättsrörelsen aktiviteter under ledning av bl.a.  Martin Luther King var en bidragande orsak till att man  lyckades pressa igenom lagstiftning, trots ihärdigt motstånd bland vita konservativa grupper, framförallt i USA;s sydstatesbälte.

Avvecklingen av “Lapartheid” påbörjas 1964

Ett par månader innan USA:s president undertecknade Civil Rights Act of 1964 tillsatte den svenska regeringen  den 20 mars 1964 års rennäringssakunniga. Utredningen uppgift var så över gällande renbeteslagstiftning och därmed sammanhängande frågor. Den svenska  förmyndarpolitiken som infördes med 1886 års renbeteslag med hänvisning till “lapparnas” rasmässiga betingade begränsningar på att hantera egna  angelägenheter preciserades och utvidgades i 1898-och 1928 års renbeteslagar. Denna lagstiftning institutionaliserades även på andra sektorer som utbildning och socialvård m.m. “Lapp skall vara Lapp” som politisk ideologi  tonades ned efter andra världskriget och FN:s deklaration om det mänskliga  rättigheterna 1948. Vid denna tid var förmyndarpolitiken så till den grad institutionaliserad så att motiven trollades bort i en revisionistisk historieskrivning.

En påminnelse av samma andas barn

I slutet var 1950-talet börjande den kritik mot “Lapp skall vara lapp” politiken som Svenska Samerna Riksförbund riktade  under ledningen Gustav Park och senare Israel Ruong riktade  få ett genomslag mer upplysta kretsar i det offentliga Sverige. “Lapp ska vara lapp” politiken och implementeringen av denna politik sammanfaller i tiden med både  formuleringen av apartheidpolitiken och dess implementering. Spiken i kistan blev påminnelsen från de ideologiska fränderna i det vita Syd Afrika vid FN Generalförsamling 1960.

“Samernas skyddspatron”

När situationen i Sydafrika debatterades i FN 1960 där Sverige och Norge kraftigt kritiserade apartheidregimen gick den  Sydafrika utrikesminister Eric Louw till motattack. I ett tal som han höll den 14 oktober 1960 i FN Generalförsamling frågade han sig: “har den svenska och norska delegationen, vilkas regeringar stöder klagomålen mot Sydafrika kommit till denna Förenta Nationernas domstol med rena händer? Kan dessa båda delegationerna i all uppriktighet säga att diskriminering i själva verket inte utövas mot de små sameminoriteterna i båda deras länder.” I sitt tal hänvisade Louw bl.a. till artiklar i tidningarna Expressen och Dagbladet på norsk sida. Louw citerade bl.a. en ledarartikel i Dagbladet där enligt honom erkänns att de förekommer rasåtskillnad i Norge.

I en kommentar till debatten i FN:s Generalförsamling kallades Sydafrikas utrikesminister lite ironiskt för “samernas skyddspatron” i  en lite märklig  kommentar på Dagens Nyheters ledarsida som andades ett kränkt svensk liberalt ego.

Struktur rasism

Den 13 mars 1968 överlämnade 1964 års sakkunniga sitt betänkande Rennäringen i Sverige (SOU 1968:16) till den svenska regeringen. Efter remissbehandlingen och utskottsbehandling antog Sverige riksdag en ny rennärings lag 1971. En lag där den grövsta av “lapp skall vara lapp”  politiken avvecklades, men strukturellt behölls mycket av den institutionellt ” lapp skall vara lapp”  politiken framför allt när det gäller samernas rätt till land och vatten och förvaltningen av sameallmänningarna.