Publicerad den 22 april 2014

Kallelse till årsstämma 2014

Ort: Östersund

Lokal: Gaaltjie, Köpmangatan 58, Östersund

Tid: Söndag den 18 maj 2014, kl 13.00

Dagordning:

1. Öppnande av årsstämman

2. Val av ordförande för årsstämman

3. Val av sekreterare för årsstämman

4. Val av två justeringspersoner

5. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport år 2013

6. Revisionsberättelse år 2013

6 a) Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

7. Budget för verksamhetsåret år 2014

8. Val av ordförande för 2014

9. Val av ledamöter till styrelsen 2014-2015

10. Information från Sametinget

11. Avslutning av årsstämman

VÄLKOMMEN

Ingrid Inga

Partiordförande

070 55 42 999

Publicerat 2014-04-20

En påminnelse om varför Påsk högtiden firas

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till åminnelse av Jesu Kristi lidande, död och uppståndelse. Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn “פֶּסַח” (pesach), vilket betyder “passera” eller “gå förbi” och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.

Skoltsamernas påskfirande i Nellim  år 2012

Det finns många sätt att fira påsk i det här landet. Ett sätt är att delta i skoltsamiskt påskfirande i Nellim. Skoltsamerna evakuerades från Petsamotrakten efter vinterkriget och de fick nya boplatser runt Enare träsk i Lappland. Nu bor det skoltsamer främst i Sevettijärvi, Keväjärvi och i Nellim.

Närheten till Ryssland är fortfarande påtaglig. Till den ryska gränsen är det bara 8 km och de flesta skoltsamer hör till den ortodoxa kyrkan.

 class=


Till skoltsamernas påsktmattraditioner hör kurnikka som görs på sik. Hannu-Pekka Paadar och jag inleder påskfirandet genom att dra upp fisk. Hannu-Pekka är på typiskt skoltsamevis både renskötare, fiskare och vildmarksguide. Själv är han inte så intresserad av att fira midnattsmässa i kyrkan. Men hans mormor Katri Jefremoff kan inte tänka sig en påsk utan att gå i kyrkan - särskilt de år som påskmässan hålls i Nellim. Skoltsamerna är nämligen så få till antalet, bara circa 500 i hela Finland, att påskmässan ordnas turvis i Sevettijärvi, Keväjärvi och Nellim”.

Källa: Wikpedia
http://svenska.yle.fi/artikel/2012/04/08/skoltsamisk-pask-i-nellim


Publicerad 2014-04-11

Yellow Knife

Den 26 och 27 mars 2014  höll Arktiska Rådets Senior Arctic Officials” (SAO), dvs styrelsen i Arktisk råd sin andra möte under det kanadensiska ordförandeskapet i Arktisk Råd. Temat för det kanadeniska ordförande skapet är ” Utveckling för folket i Arktis “ (Development for the People of the North).

Vad är Arktisk Råd?

Arktisk råd är ett mellanstatligt samarbetsorgan mellan det åtta arktiska staterna och sex urfolksorganisationer jämte observatörer från många länder och organisationer.  I Arktisk råd ingår Samerådet som en av den  permanenta deltagarna från urfolken i Arktis. Vid mötet i Yellow Knife  representerades Samerådet  genom Åsa Larsson och GunnBritt Retter som är expert i Samerådet.

Ett Arktiskt Ekonomiskt Råd

Vid mötet i Yellow Knife  gjordes  bl.a. en överenskommelse att fortsätta arbetet med  bildandet av ett “arktiskt ekonomiskt råd” (Arctic Economic Council (AEC)) och igångsätta ett projekt kallat “Promoting Traditional Ways of Life”  som går ut på att sammanställa en samling av bra exempel och framgångsrika recept på främja traditionella sätt att leva.

Den kanadensiska ordförande  i Arktisk Råd hälsominister  Leona Aglukkaq uttalade med anledningen SAO-mötet att bildandet av ” Arctic Economic Council “(AEC)  är ett nyckelfråga under det kanadensiska ordförandeskapet.  Aglukkaq menade att AEC kommer att spela en viktig roll skapande av en bärkraftigt och dynamisk framtid i regionen till nytta för befolkningen i norr.
The Dettah and N’Dilo Drummers från  Yellowknives Dene First Nation uppträdde vid SAO middagen den 26 mars 2014.

http://www.arctic-council.org/index.php/en/

Publicerad 2014-04-09

Kallelse till årsstämma 2014

Ort: Östersund

Lokal: Gaaltjie, Köpmangatan 58, Östersund

Tid: Söndag den 18 maj 2014, kl 13.00

Dagordning:

§ 1. Öppnande av årsstämman

§ 2. Val av ordförande för årsstämman

§ 3. Val av sekreterare för årsstämman

§ 4. Val av två justeringspersoner

§ 5. Styrelsens verksamhetsberättelse och ekonomisk rapport år 2013

§ 6. Revisionsberättelse år 2013

§ 6 a. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

§ 7. Budget för verksamhetsåret år 2014

§ 8. Val av ordförande för 2014

§ 9. Val av ledamöter till styrelsen 2014-2015

§ 10. Information från Sametinget

§ 11. Avslutning av årsstämman

VÄLKOMMEN

Ingrid Inga

Partiordförande

Publicerat 2014-04-05
Foto: Regeringskansliet

.

När 2.800 moderata lokalpolitiker träffades  fredagen den 4 april  i Göteborg  för att lägga upp strategin inför valet i höst  besöktes tillställningen av Norge statsminister Erna Solberg, dock inte i egenskap av statsminister utan som partiledare för Moderaternas  systerparti  Höyre. Hon tillträdde som statsminister hösten 2013 efter Stortingsvalet.

Den “nya” samepolitiken

Det finns visa skillnader mellan systerpartierna Höyre och Moderaterna, men den kanske mest markanta skillnaden är deras hållning och politik i förhållande till samerna. En av arkitekterna bakom Höyres “nya” samepolitik är Erna Solberg. Under sin tid som ansvarig sameministern under statsminister Bondevik i början av 2000-talet gjordes en överenskommelse med Sametinget om en konsultationsordning mellan regeringen och Sametinget. Finnmarksloven som  kom till efter viss vånda skapade en ny förvaltningsordning av statlig förvaltad mark i Finnmark är också en del av den “nya” samepolitiken.

Symbolik och politik

I motsats till den svenske statsministerns Reinfeldt är den norske statsminister Erna Solberg trygg  och säker i sin samepolitik. Solberg har tom fått sin regeringspartner Fremskrittspartiet att glömma sina krav på bl.a  att lägga ned Sametinget till vidare. Solberg trygghet och tydlighet gör att hon uppträder både med auktoritet visavi   anti-samiska kretsar i bl.a. Fremskrittspartiet och med ödmjukhet i förhållande till samerna. I samband med den samiska nationaldagen den 6 februari framträdde Solberg och önskade samerna lycka med dagen, även på samiska språken.

Feghet eller dumhet?

Statsminister Reinfeldt är nu inne på sitt åttonde år som regeringschef i Sverige. Under denna tid har statsminister Reinfeldt aldrig “officiellt” träffat företrädare för Sametinget eller andra företrädare för det samiska folket. På norsk sida är det mer avspänt. Den nyvalde norske statsministerns Erna Solberg och den tillika nyvalde presidenten i Sametinget Aili Keskitalo hade nyligen sin första officiella möte. Det kanske än mer märkliga med norsk politik är att finansminister Siv Jensen, tillika ledare i Fremskrittspartiet också nyligen träffat företrädare för Sametinget och diskuterat budgetfrågor. Visst har lantbruksminister  Erlandsson, ansvarig sameminister  i regeringen regelbundna träffar med Sametinget, konstigt vore det annars.

Samerna och Sametinget får nog  trösta sig med att i vart fall Sveriges statschef Konungen Carl Gustav visar större intresse för sin samiska undersåtar.

Det orgie i otydlighet

I motsats till norsk samepolitik är svensk samepolitik orgie i otydlighet, till en del beroende på förhållandet är det samma i Sametinget på svensk sida. Dessutom saknar moderaterna en formulerad samepolitik, i motsats till Folkpartiet som också ingår i regerings alliansen. Samtidigt ingår både Centerpartiet och Kristdemokraterna i Alliansen, som bromsar det mest initiativ som rör svensk samepolitik. Status quo är det som mest kännetecknar moderaternas  samepolitik, vilket kanske är resultatet mellan å ena sidan Folkpartiets mer prosamiska politik å andra sidan Kristdemokraternas och Centerpartiets reserverade hållning till reformer på det samiska politiska området.

En slags förnyelse

Begreppet triangulering inom politiken myntades ursprungligen av chefsrådgivaren till förra presidenten  och lika demokraten Bill Clinton. Dick Morris beskrev strategin som en slags ny tredje position och så att säga  inta en position mellan och ovanför de befintliga.  Syftet var lika mycket att neutralisera frågan som sådan som att vinna marginalväljarna bland republikanerna enligt Morris. Politiken och framförallt strategin skiljde sig från det egna demokratiska partiets ståndpunkter. På så sätt skapades något nytt i väljarnas ögon – en slags förnyelse.

Det nya arbetarpartiet

Tony Blair med “New Labour” i Storbritannien kopierade denna strategi på 1990-talet. Det hela letade sig till Sverige och Moderaterna  blev “nya arbetarpartiet”   i början av 2000-talet. När Moderaterna lanserade som de  ”nya Moderaterna”, inbegrep de avståndstagande till gammal politik som t.ex skattesänkningar och uppluckring av arbetsrätten.   Resten är historia.  Värdeladdade ord som varit förknippad med socialdemokratisk politik blev helt plötsligt Moderata värdeord.

Triangulering av svensk samepolitik

Huruvida Moderaterna medveten eller reflexmässigt  triangulerat Socialdemokraterna samepolitik kan diskuteras, men resultatet är det samma. En variant   av triangulering är införandet av den fria småviltsjakten 1992/93 där regeringen under ledning av statsminister Carl Bildt argumenterade och motiverade reformen med en socialdemokratiskt logik och retorik, samtidigt som de stred mot Moderaterns eget partiprogram t.ex. respekten  för den privata äganderätten. Nu är ju det mesta som rör de reella motiven och beredningsprocessen i anslutning till införandet av den fria småviltsjakten höljt i ett dunkelt, men det är väl svensk samepolitik i ett nötskal.

Inför valet

Ju närmare valet och ju mer opinionssiffrorna svänger dess mer triangulerar partierna. Det senast är Moderaternas u-sväng där nu går ut och vill höja skatterna. Problemet med att ta upp  samepolitiska frågorna är att man inte vinner några väljare, snarare tvärtom.  Detta har Sveriges Demokraterna insett och försöker nu göra en politisk inbrytning i norra Sverige, men som tur är finns det inte så många väljare i norra Sverige. Hur partierna i övrigt kommer att hantera Sveriges Demokraterna samepolitiska retorik återstår att se, men det kan ju också innebära att samepolitiken för ovanligheten blir uppmärksammad i det politiska samtalet.