Publicerad 8 mars 2014
Idag firar vi internationella kvinnodagen.
Det finns mycket att reflektera över på en sådan här dag. En reflektion är om det verkligen ska behövas en kvinnodag i ett så utvecklat och civiliserat land som Sverige ? Varför har vi inte en ”mansdag” också? Eller ännu hellre varför firar vi inte en dag för mänskliga rättligheter? Firar vi i Sverige internationella kvinnodagen för att samhället fortfarande 2014 är så ojämställt? Eller firar vi dagen för alla de verkliga framsteg som våra kvinnliga företrädare kämpat för under långt tid t ex:
1810 - Ogifta kvinnor får möjlighet att ansöka om att bli myndighetsförklarade av kungen
1834 - Kvinnor får tillåtelse att driva pastejbageri.
1863 - Ogift kvinna automatiskt myndig vid 25 års ålder
1874 - Gifta kvinnor rätt till enskild lön och ekonomi
1889 - Kvinnor valbara till skolvård, fattigvård och andra socialstyrelser
1901 - Rätt till obetald ledighet efter förlossning för alla kvinnliga anställda
1919 - Kvinnlig rösträtt införs
1921 - Gifta kvinnor blir myndiga
1983 - Alla yrken i Sverige blir öppna för kvinnor
1989 - Omyndigförklaringen avskaffas, vilket innebär att det var först då Sverige fick lika rösträtt för alla vuxna medborgare över 18 år.
Jag ställer mig frågan om kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina liv så som riksdagen fastslog 2006?
I Allbright-rapporten som publicerades i början av mars 2014 skriver författarna följande:
” Dags att sluta dalta”
Kvinnor måste bli bättre på att nätverka. Kvinnor är i behov av coachning. Kvinnor behöver bli tuffare. Kvinnor ska tacka ja. Kvinnor bör åka på inspirationsdagar.Så brukar debatten om kvinnor i näringslivet låta. Inte undra på att utvecklingen mot jämställd representation på ledande befattningar i näringslivet går långsamt när frågan enträget diskuteras som en kvinnofråga. Detta är ingen kvinnofråga. Utan en fråga om kvinnors och mäns lika möjligheter att göra karriär och nå sin fulla potential. Att ta vara på den bästa kompetensen och agera meritokratiskt.
Allt för sällan talas det om att män måste bli bättre på att nätverka med kvinnor. Att män behöver coachas i att bedriva mer professionella rekryteringsprocesser. Att män behöver bli mer ödmjuka. Att män faktiskt kan tacka nej till helmanliga sammanhang. Och att män borde låta sig inspireras av kvinnor.
Detta är ingen kamp mellan könen och problematiken är inte heller kvinnorna. Problematiken är de personerna i näringslivet som envisas med att cementera idéer som att kvinnor inte är lika kompetenta, att kvinnor inte vill, och till och med att kvinnor inte finns”
Det är hög tid att sluta lägga bevisbördan på kvinnorna för att uppnå jämställdheten i näringslivet, konstaterar författarna i Ahlbrigt-rapporten.
Hur ser det ur i det samiska samhället med jämställdheten? Kan det omgivande samhällets jämställdhetsbegrepp överföras okristiskt till det samiska samhället? Eller är det nödvändigt att det samiska samhället själv definierar sina egna jämställdhetsbegrepp och samiska kvinnors och mäns rättigheter?
Alla vi samer lever i två kulturer - både i det samiska samhället och i ”storsamhället”. Det är därför väldigt lätt att storsamhällets synsätt, normer, värderingar färgar av sig på oss samer. Därför tycker jag att det skulle vara otroligt intressant om vi samer påbörjar ett arbete med att själva definiera vad samisk jämställdhet är och vilka mål vi ska ha för att uppnå det. Kanske det finna andra urfolk som redan har påbörjat ett sådant arbete?
Med denna dröm vill jag slutligen önska alla samiska systrar och bröder i alla länder en fin dag just denna dag.
Ingrid Inga
Partiordförande
070 55 42 999
Publicerat 2014-02-20
Magert resultat
Sametingets 65:e plenum avslutades under onsdags eftermiddagen. På dagordningen har vi haft 10 sakfrågor att besluta om bl a budgeten för 2014, budgetunderlaget för 2015-2017, arvoden och ersättningar för förtroendevalda, Sametingets syn på gruvor och mineraler, motioner, valärenden m .fl
Det faktiska resultatet blev att Sametinget beslutade i tre sakfrågor - Budgeten för 2014, budgetunderlaget för 2015-2017 och om arvoden för förtroendevalda, samt val av vice ordförande till Samefonden och ledamöter till Ungdomsrådet.Alla övriga frågor återremitterades eller bordlades.
Från Sámiid Riikkabellodat sida markerade vi att regeringen - i strid med vad som anges i Rennäringsförordningen - meddelat att Sametinget ska utse alla 6 ledamöter till Samefondens styrelse. Enligt denna förordningen utser regeringen endast tre ledamöter efter förslag av Sametinget.
Frågan kan ställas om Sametingets folkvalda ska vara nöjda med detta?
Publicerat 2014-02-19
§ 10.1 Motion 433 - Äntligen en sameby för alla samer
Partiet Samerna har i motionen yrkat att Sametinget antar inriktningen i utredningen En ny samepolitik - med stöd av folkrätten.
Den motion som partiet Samerna inlämnat till Sametinget är inget annat än tidigare arbetsgruppen Siidajuogas förslag till ny samepolitik som i huvudsak handlar om föreslagna förändringar i rennäringslagen.
Majoriteten i Sametingets har beslutat att motionen från Samerna antas utan den beredning som kan förväntas av sametingets styrelse. Sametingets plenum har dessutom tidigare antagit en motion i vilken det fastställdes att i ärenden som berör samebyarna/rennäringen ska inhämtas synpunkter från dem..
Efter en kortare debatt beslutar Sametingets plenum att bordlägga motionen till nästa plenum.
Publicerat 2014-02-19
§ 9 Sametingets syn på mineralet och gruvor i Sápmi
Debatten om styrelsemajoritetens förslag till ny utformning av Sametingets syn på mineraler och gruvor fortsätter.
Styrelsemajoritetens med Jakt- och fiskesamerna, Min Geaidnu, Albmut, partiet Samerna och LpSS har i sitt förslag till gruvpolicy föreslagit att “Sametinget ska ytterst ha beslutanderätt om exploatering ska ske eller inte inom det samiska traditionella besättningsområdet” . I ett tilläggsförslag från Mn Geaidnu föreslås att “Sametinget ska ytterst ha beslutanderätt att neka exploatering inom det samiska traditionella bosättningsområdet. Även om någon part samtycker ska Sametinget kunna neka exploatering”.
Styrelsemajoritetens förslag innebär att innehavare av särskild rätt d v s samebyn som företrädare för renskötseln rätt att säga ja eller nej helt suddas ut. För Sámiid Riikkabellodat, Vuovdega och Guovssonásti är detta förslag helt oacceptabelt.
Efter en lång debatt beslutade slutligen Sametinget att återremittera förslaget til gruv- och mineralpolicy till styrelsen för ytterligare beredning. Det nya förslaget till gruv- och mineralpolicy har inte beretts i den ordning som kan förväntas av styrelsen.
Det reviderade förslaget till Sametingets gruv- och mineralpolicy förväntas åter tas upp i Sametingets plenum i maj i Åre.
Publicerat 2014-01-17
Nu har partiöverläggningarna inför Sametingets plenum startat. Plenum öppnar kl 15.30 i eftermiddag
Sametingets presidieordförande Stefan Mikaelsson inleder årets första plenum. I sitt inledningstal nämner han bl a den första renbeteskonventionen från 1919 som hade en förödande effekter för samerna på ömse sidor riksgränsen mellan Norge och Sverige. Vidare konstaterar ordförande avsaknaden av mänskliga rättigheter som omfattar de samiska folket i 95 år. Mikaelsson lyfter också att ILO-konventionen 169 är ett skydd för det samiska folket. Respekt, deltagande och erkännande är ledande begrepp i ILO-konventionen 169.
Mikaelsson påminner oss om behovet av att ratificera t ILO-konventionen 169 för skydd för det samiska folket.
Sametingets ordförande förklarar därefter att det 65:e plenumet öppnat.
§ 3 Sametingets budget
Sametingets budget behandlas nu av plenum.
Styrelsemajoriteten har lagt förslag på en budget som enligt Sámiid Riikkabellodats, Vuovdegas och Guovssonástis mening är underfinansierad inom framför allt den folkvalda verksamheten. Det stora ökningen på folkvalda verksamheten omfattar främst arvodering av vice ordföranden med 479 520 kr inkl sociala kostnader. Styrelseordförande ville tona ner ökningen av framförallt vice ordförandearvodet genom att ange att kostnadsökningen endast är 220 000 kr.
Diskussionerna i plenum handlar om budgeten för den folkvalda delen överensstämmer med de verkliga kostnaderna för den folkvalda delen, kostnaderna för arvodering av vice ordförande, anslaget för främjande av rennäringen och minoritetspråkanslaget. Vidare diskuteras också om det är plenum som fastställer Sametingets internbudget enligt plenums beslut i Rovaniemi. Frågan om att budgetera medel för samisk hälsa diskuteras också.
Plenum ajourneras till tisdag den 18 februari 2014.
Sametingets plenum den 18 februari 2014
Publicerat 18 februari 2014
Sametingets plenum fortsätter debattera styrelsemajoritetens förslag till budget för främst den folkvalda verksamheten. I debatten lyfts fram hur arbetsfördelning mellan styrelsens ordförande och vice ordförande ska se ut och att det saknas ekonmiskt utrymme i nuvarande budget att arvodera vice ordförande.
Ett antal motförslag och tilläggsförslag har lagts av oppositionspartierna både när det gäller budgeten för den folkvalda verksamheten och budgetförslaget i övrigt.
Styrelseordförande Håkan Jonsson lyfter fram att styrelsen har behov av kompetens i retorik, i mediaframtonig, kunnighet i utformning av skrivelser. Är det en sekreterare som styrelseordförande har anställt?
Sametingets plenum beslutar att anta styrelsemajoritetens förslag till budget för Sametinget för år 2014. Mot beslutet reserverade sig Sámiid Riikkabellodat, Vuovdega och Guovssnásti när det gäller budgeten för folkvalda verksamheten eftersom det saknas finansiella förutsättningar för de reformer som nu beslutades om.
§ 7 Sametingets budgetunderlag för 2015-2017
Sametinget beslutar anta styrelsens förslag till budgetunderlag 2015-2017. Plenum antar också Paulus Kuoljok, Samiid Riikkabellodat förslag att säkerställa medel till samisk idrott och att stärka partistöden.
§ 8 Arvoden och ersättningar för förtroendevalda
Sametingets styrelsemajoritet har föreslagit att Sametingets styrelseledamöter ska erhålla arvode motsvarande 0,2 % av ett inkomstbasbelopp eller 11 380 kr/år.
Sametingets plenum beslutade att att anta styrelsemajoritetens förslag.
Sámiid Riikkabellodat, Vuovdega och Guovssonásti reserverade sig mot beslutet eftersom Sametinget saknar finansiella förutsättningar att arvodera styrelseledamöterna.
