Vaktbyte i de Nya Moderaterna – Anna Kinberg Batra tar över

I skuggan av Decemberöverenskommelsen. 

Lördagen den 10 januari 2015 skedde det formella partiledarbytet i de Moderata Samlingspartiet vid en extrakongress i Solna.  Även om Reinfeldt annonserade sin avgång som partiledare efter valnederlaget i september har han formellt varit partiledare fram till extra kongressen. Den tidigarelagda extra kongressen har att göra med den svenske statsministern Stefan Löven hot om ett extraval den 22 mars 2014.  Nu kom den s.k. Decemberöverenskommelsen emellan och det blev inget extra val.

Decemberöverenskommelsen

Vid extra kongressen förvarade den nyvalda partiledaren Anna Kinberg Batra decemberöverenskommelsen och uttalade att ”den lägger grunden för att våra fyra partier och alliansen ska kunna komma tillbaka efter nästa val”.  Hon försvarade sig också mot den interna kritik sig mot uppgörelsen.

Historisk gärning

I sitt inledningsanförande prisade och tackade hon Fredrik Reinfeldt för en ”historisk gärning” och flaggade för att hon att hon kommer gå i sin företrädares fotspår med ordning och reda i den ekonomiska politiken och fokus på arbetslinjen.  Hon framhöll också, sannolikt mot bakgrund av hennes famösa uttalande för ett par år  sedan, där hon  menade att landsortsbor är mer korkande än  människor i urbana miljöer , att politikutvecklingen inte ska ske i ett stängt rum i Stockholm. Vi behöver mer och öppnare debatt, sa hon.

Initiativlöshet

Trots att Moderaterna genom Fredrik Reinfeldt som svensk statsminister regerade  Sverige i åtta år så vara avsaknaden av initiativ i samepolitiken monumental. Trots sina flitiga resor i landet för att understryka “arbetslinjen” under åtta år som statsminister besökta han aldrig en samisk arbetsplats. Hans initiativlöshet har nog till en del att göra med två av allianspartierna, nämligen Kristdemokraterna och bromsade.

Ny partisekreterare

Det mest intressanta vid  sidan av partiledarbytet är det kanske byte av partisekreterare. Vald till ny partisekreteraren blev riksdagsledamoten Tomas Tobé. Han suttit i riksdagen i åtta år.  Han är sedan 2012 även vice gruppledare för Moderaternas riksdagsgrupp. Tobé företrädde också moderaterna i Alliansens arbetsgrupp som färdigställde regeringen samepolitisk skrivelse år 2009, som fick tummen ned både från Sametinget och det civila samiska samhället.

Nya tag i samepolitikern

Det är nu många som frågar sig om Moderaterna skall profilera sig i same relaterade frågor? I detta sammanhang är nog partisekreteraren Tomas Tobé en nyckelperson sett från hans bakgrund och kunskap i samepolitiska frågor.  Det första testet på Moderaternas beredvillighet att reformera svensk samepolitik blir nog om den röd-gröna regeringen kan ta sig samman och komma med en tidsplan om en svensk ratifikation av ILO konventionen 169. Det förutsätter dock att Moderaterna blir tvungna att bryta med Kristdemokraternas och Centerns och deras  lite märkliga  hållning i förhållande till  ILO konventionen 169

Etniska svenskar

I en av det mest uppmärksammade tal som den förre moderate partiledaren Fredik Reinfeldt och tillika statsministern  höll,  myntade han begreppet “öppna våra hjärtan” när han talade om flykting och integrationspolitik hösten 2014.  I ett annat känt tal om utanförskap och sysselsättning för några år sedan använde han också begreppet “etniska svenska”.  Detta väckte en viss uppmärksamhet även om det i sig är ett högst relevant begrepp när man talar om svenska medborgare, med svensk språklig och svensk kulturell bakgrund. I både Sverige och Norge har många svenska och norska medborgare rest till Syrien för kämpa på terroristerna sida. I svensk media rapportering och även i dagligt språkligt bruk talar man att “svenskar” åkt till Syrien för att kriga, medan man på norsk sida talar om att det är “norska medborgare” som åkt till Syrien. Den diskussionen för föranleddes av  vice talmannen i Sveriges riksdag Björn Söder, SD  uttalande om den “samiska nationen” för ett tag sidan är ett bra exempel på bristen på djup och reflektion rörande frågeställningar om identitet, kulturell, religiös och språklig tillhörighet och dess kopplingar till det svenska medborgarskaps begreppet. Även om Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson i ett uttalande i tidningen Dagens Nyheter  definierades sig som svensk eftersom han bodde i Sverige och var svensk medborgare, menade han sannolikt inte att han var  en “etnisk svensk” i den förståelse som den förre svenske statsministern Fredrik Reinfeldt  lade i begreppet