”Peace in our time”

”Peace in our time”
Frasen ”Peace for Our Time” blev uttalad den  30 September 1938 av den brittiske premiärministern Neville Chamberlain, efter han återkom från förhandlingarna med Adolf Hitler.

 

Publicerad 2015-05-09

 

Fredslutet

Runt om i Europa och andra delar av världen  har man  firar Tysklands kapitulation och slutet på det andra världskriget i Europa. Dagen infaller däremot på olika datum i olika länder, beroende på när man räknar att kriget slutade. I Europa infaller dagen den 8 maj, medan man firar den 9 maj i Oberoende staters samvälde. Skillnaden beror på tidsskillnaden, då det redan hade hunnit bli den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft. Japans kapitulation innebar slutet på andra världskriget. I USA firar man både Victory in Europe Day (VE Day) den 8 maj och Victory over Japan Day (V-J Day) den 14 augusti. (se vidare Wikpedia).

Den brända jordens taktik

På norsk och finsk sida har det markerats och firats stort, medan i Sverige har man hållits sig mer neutrala, på samma sätt som man gjorde under kriget. På finsk, norsk och rysk sida fick befolkningarna genomgå svåra lidanden. I Norge sändes i stort sett alla judar till koncentrationslägren i Tyskland och mot en säker död.  Om detta talas det inte så mycket. På norsk och finsk sida drabbades den samiska befolkningen hårt när tyskarna i krigets slutskede dels tvingade befolkningen av evakuera befolningen i Finnmark och finska Lappland  dels brände ned allt i hela finska Lappland och Finnmarken.

Det okända kriget

Av olika orsaker är  kriget i norr, bortsett från de finska vinterkriget och fortsättnings kriget  relativt okänt och föga omtalade i den officiella krigshistorien. På norsk sida har länge pågått en inflammerad debatt hur det officiella Norge både förtigit och relativiserat kampen mot tyskarna i norra Norge, framförallt striden om Narvik 1940.

Alta bataljon

Det var många samer som kämpade under tre länders flagg. Under  vinterkriget och fortsättningskriget mellan Finland oc Rysslad fanns många samer både på den finska och ryska sidan. I den svenska frivilligkår som kämpade på finnarnas sida  i bl.a vinterkriget fanns det också samer.  Den största andelen samer deltog i slaget om Narvik 1940 då tyskarna i princip besegrats, men som räddades  av händelseutvecklingen på krigsfälten i Belgien, Holland och Frankrike. När det franska legionärerna och det engelska trupperna drogs tillbaka från  Narvik,  den 8 juni  1940 stod Alta Bataljon ensamt mot tyskarna  och mot bakgrund att hela Norge med undantag av området norr om Narvik var under tysk kontroll, fick Alta Bataljon order att lägga ned vapnen.

Återuppbyggnaden

Återuppbyggnaden av finska Lappland och  Finmark tog tid och framförallt  i norra Norge blev det också en starten på en än mer intensiv förnorsknings politik. Fredslutet mellan Finland och Ryssland innebar ett Ryssarna annekterade både det finska Petsamo -och Sunjelområdet. Den finska och samiska befolkningen evakuerades från dessa områden. Detta innebar närmare 300 skoltsamer var tvungna att lämna sina hem områden i Sunjel och blev flyktingar i sitt eget hemland. Dessa skolter bosatte sig i området väster om sjön Enare.

Det kalla kriget

När freden var säkrad blev det också starten på det kalla kriget, vilket bl.a resulterade i etableringen av NATO 1949, där Norge gick med, medan Sverige fortsatte med sin neutralitetspolitik och Finland höll sin del av fredsavtalet med Ryssland, vilket bl.a. innebar ett stort krigsskadestånd

Eftertankens kranka blekhet

Medan man på norsk, finsk och rysk sida hade det nog med återuppbyggnaden av sina länder, analyserade, förklarade och diskuterade det officiella Sverige sin roll under kriget. Eftergivenheten mot tyskarna under inledningen av kriget och bl.a. exporten av järnmalm från gruvorna i Malmfälten  i Gällivare och Kiruna blev ett trauma,  spökar fortfarande i vissa kretsar, både i Sverige och utomlands.

Det blåser återigen en  kall vind

Det blåser åter en kallare vind i Sápmi. Vid firande av krigsslutet i Moskva hölls en imponerande militärparad under president Putins överinseende, utan det flesta europeiska statsöverhuvudens  närvaro. Frånvaron av dessa har ett göra med Rysslands annekterings av Krim och aggressionen mot Ukraina.

I Sverige förs en något förvirrad debatt om svensk försvarspolitik, likt den på 1930-talet , där man pratar mer om pengar än försvarspolitik.