Skrönan om kanslichefen på Sametinget

Publicerat 2015-12-08

Skrönan om

”Ingrid Inga som anställde sig själv som kanslichef på Sametinget samtidigt som hon var styrelsens ordförande”

 Allt sedan 2011 har en osanning gång efter annan återupprepats i media, sociala medier och i politiska sammanhang om att jag anställt mig själv som kanslichef på Sametinget samtidigt som jag var vald till Sametingets styrelseordförande under perioden maj 2010- maj 2011.

Så – nu är det nog dags för mig att berätta min version av ”skrönan om Ingrid Inga som anställde sig själv som kanslichef på Sametinget samtidigt som hon var styrelseordförande”.

Jag backar bandet till maj 2011. För mig som dåvarande styrelseordförande pågick förberedelserna inför plenum i Vålådalen den 24-26 maj 2011. Det var också klart att Sametingets nya tjänstgörande kanslichef skulle börja sin anställning den 1 juni 2011. I samband med mitt besök på kansliet i Kiruna blir jag informerad av verksjuristen att Sametinget kommer att sakna behörig beslutande när det gäller allmänhetens möjligheter att ta del av allmänna handlingar hos Sametinget i under tiden 18 maj – 31 maj 2011 d v s i glappet mellan den då avgående kanslichefen och den då tillträdande kanslichefen. Jag blev också informerad av verksjuristen att beslut om utelämnande av allmän handling inte kan avvakta utan beslut ska ske skyndsamt av myndigheten. I normalfallet är det ju kanslichefen som fattar beslut om utelämnade av allmän handling.

Efter samråd med dåvarande vice styrelseordförande och den övriga politiska ledningen i Sametinget kom vi överens om att styrelsens ordförande får i uppdrag att efter sedvanlig tjänstemannaberedning fatta beslut om begäran från allmänheten om att ta del av allmän handling inkommer till Sametinget. Styrelseordförandens beslutsmandat gällde endast i beslut om utelämnade av allmän handling. Det formella beslutet i denna fråga fattades av vice styrelseordföranden. I alla övriga frågor och beslut inom kanslichefens ansvarsområde bedömdes beslut kunna ske när den nya kanslichefen tillträtt kanslichefstjänsten den 1 juni 2011.

Som bakgrundsinformation till beslutet att jag som styrelseordförande skulle fatta beslut om utelämnade av allmän handling under den korta tiden som Sametinget saknade kanslichef finns i Tryckfrihetsordningen 1949:105 och Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400 i vilken det anges vad som är allmän handling och hur myndigheten ska hantera allmänhetens rätt att ta del av allmän handling genom t ex begäran att myndigheten lämnar ut utskrifter eller kopior av handlingarna. I tryckfrihetsförordningen ställs det bl a krav på att myndigheten agerar skyndsamt. För att uppfylla skyndsamhetskravet bör myndigheten lämna besked i en fråga om utlämning samma dag som begäran gjorts. Någon eller några dagars fördröjning kan undantagsvis vara nödvändigt för att myndigheten ska kunna ta ställning till om den efterfrågade handlingen är allmän och offentlig.

Den som begärt att få en allmän handling kan också överklaga myndighetens beslut om att en handling inte är allmän, myndigheters beslut om att sekretessbelägga vissa uppgifter och man kan överklaga myndigheten beslut om att lämna ut handlingar med förbehåll. (se tryckfrihetsförordningen 1949:105, kap 2 om allmänna handlingars offentlighet, §§ 1-18).

Sammanfattningsvis hade jag kanslichefens uppdrag att fatta beslut att utelämna av allmän handling om någon ur allmänheten begärde att få ut en sådan handling från Sametingets diarium i 6 arbetsdagar eftersom jag avgick som ordföranden under plenumsmötet i Vålådalen. Från och med den 27 maj 2011 var jag inte styrelseordförande längre och jag hade inte heller längre uppdraget att fatta beslut om utelämnade av allmän handling. I efterhand kan jag konstatera att jag inte behövde fatta något beslut eftersom ingen från allmänheten begärde att få ut en allmän handling från Sametinget under de 6 dagar jag hade uppdraget.

Vad har jag lärt mig av denna händelse?

Eftersom det nu förflutit ett antal år nu anser jag fortfarande att jag gjorde rätt som tog på mig uppdraget att ev besluta om en begäran om utelämnade av allmän handling inkom till Sametinget men jag kan också konstatera att någon kanslichef i dess rätta bemärkelse har jag aldrig varit trots att ”skrönan” växer för varje år och för varje gång den återges i media, sociala medier eller i andra sammanhang och där mina politiska motståndares argument tryter.

 

Ingrid Inga

Ordförande i Sámiid Riikkabellodat

070 -55 42 999

 

 

 

Läs mer:

Tryckfrihetsförordningen 1949:105; 2 kap, om allmänna handlingars offentlighet, §§ 1-18

Offentlighets- och sekretesslag 2009:400, avdelning II: Myndigheters hantering av allmänna handlingar