Katolicismen och samerna

Katolicismen och samerna

Publicerad 2016-10-31

De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna

Samerna och den katolska kyrkan har en lång gemensam historia som oftast inte uppmärksammas så ofta. I Svenska kyrkas Vitboken ”De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna” som kom ut i april 2016 finns en intressant artikel skriven av Bo Lundmark och samerna och den katolska kyrka. Texten nedan är artikels introduktionen. Boken finns för övrigt också i digital form.

Medeltida vittnesbörd om samerna och den katolska kyrkan

På norskt område gjordes de första missionsinsatserna bland samerna under Olav
Tryggvassons och Olav Haraldssons tid. Med början på 1100-talet byggdes kyrkor
längs den nordnorska kusten. Den dåvarande regenten Håkon Håkonsson ville
därmed stärka kristendomens ställning också bland samerna.

I den svenska delen av Sápmi omtalas Adalvard den äldre och Stenfi (Staffan)
som de första missionärerna i mitten av 1000-talet. Liksom på norskt område har
många krucifix påträffats på samiska offerplatser från 1000- till 1200-talet.
Det samiska dräktsilvret med sina Maria-monogram är vittnesbörd om att den
medeltida missionen påverkade samisk tro och den katolska Maria-kulten har
inspirerat Maria-jojkarna. På sina håll i Sápmi fortlevde också firandet av katolska
fastedagar in på 1700-talet.

Magnus Erikssons frihetsbrev år 1340 var ett led i försöket att kristna samerna
samtidigt som det skulle påskynda koloniseringen av Sápmi. Biskopsvisitationer
företogs i kustsocknarna. Däremot var lappmarkerna så gott som okänt land för
kyrkans ledare.

Den mest fängslande gestalten i medeltidens samiska missionshistoria är
samekvinnan Margareta, som framträder i slutet av 1300-talet. Hon hade av allt att
döma sin hemvist på sydsamiskt område. Hennes vandringar och besök hos många
av kyrkans ledare, liksom hos unionsdrottningen Margareta, hade som syfte att missionärer
skulle sändas till Sápmi.

https://www.svenskakyrkan.se/vitboken