Överklagan av Sametingets preliminära röstlängd

Överklagan av Sametingets preliminära röstlängd

Publicerat 18 december 2016

 

Det har till dags dato upptagits ett flertal personer i Sametingets röstlängd i strid med gällande lagstiftning. Mot den bakgrunden kan Sámiid Riikkabellodat konstatera att det i Sametingets totala röstlängd finns personer som enligt gällande lagstiftning inte borde ha upptagits i sameröstlängden. Enligt vår mening är det sannolikt att det rör sig om hundratalet personer som upptagits på röstlängden. Det mest framträdande är att personer som inte uppfyller språkkriteriet enligt sametingslagen § 2 upptagits på röstlängden. Även ingifta personer som inte uppfyller kriterierna enligt sametingslagen har upptagits i röstlängden.

Sámiid Riikkabellodat finner att Sametingets legitimitet som ett folkvalt samiskt organ undergrävs om inte rättsprinciperna i gällande lagstiftning upprätthålls. Antalet personer som upptagits i strid med gällande lagstiftning är nu förhållandevis så stort att det finns en betydande risk att resultatet i Sametingsvalet påverkas.

Sámiid Riikkabellodat anser att det därför finns skäl för Valnämnden att ompröva den preliminära röstlängden.

Bakgrund

I Sametingslag (1992:1 433) 1 kap. 2 § framgår att:

”med same avses i denna lag den som anser sig vara same och

  1. gör sannolikt att han eller hon har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
  2. gör sannolikt att någon av hans eller hennes föräldrar, far- eller morföräldrar har eller har haft samiska som språk i hemmet, eller
  3. har en förälder som är eller har varit upptagen i röstlängd till Sametinget.

Vad som sägs i första stycket 3 gäller inte om länsstyrelsen har beslutat att föräldern inte skall vara upptagen i röstlängden på den grunden att föräldern inte är same. Lag (2006:803).”

I Sametingsutredningens betänkande Sametingets roll i det svenska folkstyret, SOU 2002:77, gjordes en översyn av regelverket i Sametinget. I utredning framhålls att från Sametinget har anförts att definitionen same i sametingslagen är oklar, vilket bl.a. haft till följd att valnämnden efter ett beslut av Sametinget i plenum tillåter att den som gift sig med en samisktalande person förs upp på röstlängden. För utredningen är det oklart på̊ vilken grund detta kunnat ske. Utredningen framhöll att enligt lagtexten krävs utöver att personen upplever sig vara same att ett av de tre objektiva kriterierna i lagtexten är uppfyllda. Kriterierna i punkten 2 och 3 är i ett sådant fall uteslutna, de ställer krav om att sökandens föräldrar, far- eller morföräldrar haft samiska som språk i hemmet eller att en av föräldrarna varit upptagen i röstlängden. Det enda som möjligen därför skulle kunna återstå är att valnämnden ansett att kriteriet under punkt 1 i samedefinition att den som gör sannolikt att han har eller har haft samiska som språk i hemmet skulle kunna innefatta även den som gifter sig med en person som talar samiska.

Utredningens slutsats är alltså att valnämnden när den i röstlängden tagit upp personer som gift sig med en person som talar samiska gjort en alltför långtgående tolkning av lagtexten. Utredningen anser vidare av samma skäl som samerättsutredningen[1] en gång anförde att det kan föra för långt att den som är eller har varit gift med en same skall kunna rösta i sametingsvalet. Samerättsutredningen[2] anser att same skall definieras på̊ det sätt som gäller i dag, men med det tillägget att personen eller hans föräldrar, far- eller morföräldrar lärt sig samiska som första språk. Om make anförde utredningen följande:

Det anförda aktualiserar ett flertal frågor. Inledningsvis kan man fråga sig om det överhuvudtaget är nödvändigt med en bestämmelse om att endast den som är upptagen på̊ röstlängden får rösta. Utredningens utgångspunkt är dock att Sametingets legitimitet har sin grund i att det företräder det samiska folket.”

Sametingsutredningens uppfattning är att lagtexten i sig inte är oklar. Det saknas därför skäl att föreslå en förändring av lagtexten.

Enligt sametingsutredningen skulle det kunna innebära att det i dag finns personer upptagna på röstlängden som inte uppfyller de objektiva kriterierna för att vara same som anges i sametingslagen. Framtida sametingsval skulle kunna ogiltigförklaras under med hänvisning till att röstlängden är felaktig.

Utredningen föreslog därför att sametingslagen ändras med innebörd att inte bara den som uteslutits från den preliminära röstlängden kan anföra besvär utan även den som anser att annan oriktigt upptagits. När det gäller den sistnämnda besvärsgrunden anser utredningen att bara den som är upptagen i den preliminära röstlängden skall ha en sådan besvärsrätt (jämför Sametingslagen (1992:1433,§ 5a)

Karesuando 14 december 2016

Per-Olof Nutti

Ordförande Sámiid Riikkabellodat

070 – 212 91 34

Kopia till:

Sametingets valnämnd, Box 90, 981 22 Kiruna

Läs även Sámiid Riikkabellodats motion till Sametinget ang röstlängden: 

rostlangden-motion