Nyårskrönika

Nyårskrönika

Publicerat nyårsafton 31 december 2016

 

År 2016 lider mot sitt slut och det dags att summera det gångna året och blicka framåt mot 2017. Att vara samepolitiker i Sametinget och aktiv renskötare har sina utmaningar. Utifrån min horisont ska jag försöka sammanfatta året utifrån ett globalt, nordiskt och nationellt perspektiv.

 

Global utblick

Stora – både oväntade och väntade – händelser har inträffat i vår globaliserade omvärld som påverkar eller kommer att påverka det samiska samhällets och urfolkens framtid.

De enorma flyktingströmmarna till Sverige och andra länder Europa från krigshärdar både i Europa och andra världsdelar, Englands folkomröstning om utträde ur EU (Brexit), valet i USA med en oväntad Donald Trump som valvinnare och ny president, terrordåden runt om i Europa, extremhögerns frammarsch i många europeiska länder är några oroande världshändelser som inte bara påverkar Sverige utan även oss samer. Hur dessa händelser kommer att påverka oss samer och det samiska samhället är svårt att förutspå idag men helt klart är att vi lär vi nog för en fingervisning om detta under 2017.

 

Nordiskt utblick

I ett nordiskt perspektiv är det klimatförändringarna i Arktis som påverkar urfolkens levnadsvillkor men även staterna kring Arktis och länder långt utanför Arktis. Alla urfolk som lever av och är beroende av naturresurser är de som först möter de negativa konsekvenserna av pågående uppvärmning av klimatet. Även den alltmer internationella aggressiva exploateringen av naturresurser som olja, mineraler, skog och vindkraft påverkar urfolkens levnadsvillkor. Det är oundvikligt att jag funderar hur långt det är möjligt att pressa urfolken från deras naturliga livsmiljö utan att det får allvarliga konsekvenser för urfolken?

Sametinget i Norge

Samepolitiskt fick vi i slutet av året följa de oväntade och dramatiska politiska omvälvningarna i Sametinget i Norge. Mindre än ett år innan nästa sametingsval i Norge genomfördes under kuppartade former nyval av samepolitisk ledning i norska Sametinget. Som motiv för nyvalet framfördes olika meningar om Sametingsbudgeten för 2017. NSRs koalition med Aili Keskitalo fick lämna över det politiska ledarskapet till Arbeiderpartiets (AP) Vibeke Larsen samtidigt som APs valda presidentkandidat Helga Pedersen meddelade att hon drar tillbaka sin kandidatur inför nästa sametingsval.

Andra viktiga händelser är Sametingens och staternas 6 år långa förhandlingarna om en gemensam Nordiska samekonventionen och slutprocessen med renskötselkonventionen för den gränsöverskridande renskötseln som ser ut att kunna slutföras i början av 2017.

100 års jubileum i Tråente

I början av 2017 ska 100 års jubileet av det första gemensamma allsamiska mötet 1917 i Trondheim högtidlighållas i Trondheim. I samband med jubileet hålls också Sametingens parlamentarikerkonferens i Trondheim, liksom de olika Sametingens plenumsmöten. Temat för parlamentarikerkonferensen är Sanning och försoning.

I Trondheim kommer de samiska organisationssträvandena att synliggöras på ett avgörande sätt dels av det samiska folket och dels de för nordiska staterna och nordiska kyrkorna. Min förhoppning är att 100 års jubileet i Trondheim blir en milstolpe för ytterligare 100 års kapacitetsbyggande av det samiska samhället.

 

Sametinget och samepolitik i Sverige

Ja, hur är den samepolitiska temperaturen i Sverige då?

 

Politisk stiltje i Sametinget

Man kan lugnt säga att det är mycket hett på den samepolitiska fronten på svensk sida samtidigt som Sametinget blir allt mer tillbakadraget och osynlig för det samiska folket trots att Sametinget som politiskt organ aldrig haft så många arvoderade politiker.

Utifrån min roll som vice ordförande i Sametingets högsta beslutande organ – plenum – ser jag att plenum får allt färre politiska sakfrågor att besluta om samtidigt som styrelseordförande och styrelsen blir alltmer sluten i sitt arbetssätt. Ingen information till oppositionen om Sametingets prioriteringar varken i samband med internationell representation eller vid möten med regeringen. Bristen på demokrati är en realitet i Sametinget idag. Kritik mot styrelsens arbetssätt från oppositionen och enskilda plenumsledamöter resulterar i att styrelsens information minskar ytterligare eller att styrelsen ”kickar” ledamöter från politiska uppdrag.

 

Girjas-målet

En av de viktigast rättsfrågor under 2016 är prövningen av jakt- och fiskerätten inom Girjas sameby. Gällivare tingsrätt klargjorde 2016 i sin dom att Girjas sameby har ensamrätt till jakt och fiske inom samebyn. Hovrätten för Övre Norrland meddelade i juni 2016 prövningstillstånd för Girjas-målet. Förvånande nog gick Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson, partiet Jakt och fiskesamerna, ut i media efter Gällivare tingsrättsdom och ifrågasatt tingsrättsdomen. Jag menar att är Gällivare tingsrättsdom en tydlig vägvisare att den samiska rätten till jakt och fiske är fullt jämförbar med äganderätten. Under november 2017 kommer Hovrätten att pröva Girjas-domen.

 

Sametingsvalet och röstlängden

Även det kommande Sametingsvalet i maj 2017 och röstlängden till sametingsvalet har obegripligt nog väckt förvåning och kritik från Sametingets styrande partier. En granskning av röstlängden visar att sametingslagens kriterier för upptagande av röstberättigade personer i röstlängden har kringgåtts och att det därmed idag finns personer på röstlängden som inte har rätt att rösta i sametingsvalet. Främst partiet Jakt- och fiskesamerna har valt att kritisera Sámiid Riikkabellodats överklagan trots att den särskilda utredaren Sametingets styrelse tillsatt även redovisat i plenum förslag om att röstlängden behöver ses över. Tala om ironi.

 

Samepolitisk agenda

För oss i Sámiid Riikkabellodat är stiljten i Sametingets samepolitiska agenda oroväckande.

Från Sámiid Riikkabellodats horisont hade vi gärna sett att plenum skulle få besluta om politiska förslag och prioriteringar om t ex klimatförändringar som påverkar samiska näringar, samiska miljömål, skogsbrukets exploateringar av renbetesmark, samiska språket, samisk kultur, samisk utbildning, vård och service för våra äldre, samisk hälsa, samisk forskningspolitik.

Det här är vår syn på vad Sametinget ska arbeta för att förbättra situationen för det samiska folket. Frågan är om Sametingets nuvarande politiska ledning tycker det?

 

Regeringen samepolitiska ambitioner

Ansvarig sameminister Alice Bah-Kunhke har efter en trevande inledning börjat leverera viktiga samepolitiska ”statements”. Under hösten 2016 har sameministern lämnat flera förslag där regeringens samepolitiska ambition tydliggörs inför 2017, bl a

  • Arbetet med Nordiska samekonventionen ska färdigställas under 2017
  • Arbetet med Renbeteskonventionen ska färdigställas under 2017
  • Översyn av Sametingets bristande ekonomiska förvaltning ska redovisas under 2017
  • Regeringens skrivelse om Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i svensk utrikespolitik i vilken uppmärksammas att urfolkens åtnjutande av mänskliga rättigheter ofta åsidosätts i samband med hårdför exploatering av naturresurser som timmer, olja och mineraler.
  • Regeringens lagrådsremiss Kulturarvspolitik i vilken redovisar att ”Det samiska folkets och de nationella minoriteternas nutida och historiska närvaro samt deras språk och kulturer behöver aktivt synliggöras i samhället både i egenskap av egna kulturarv och som en del av vårt gemensamma kulturarv samt som en del av berättelsen om Sverige i går, i dag och i framtiden.” Regeringen redovisar också minoritets- och samepolitikens koppling till en ny inriktning för kulturpolitiken Sametinget och Institutet för språk och folkminnen föreslås få i uppdrag att se över behovet av insatser för att samla in, bevara och vetenskapligt bearbeta arkivmaterial med koppling till urfolket samerna och de samiska språken.
  • I regeringens Strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter föreslås bl a att Sverige inrättar en nationell institution för mänskliga rättigheter under riksdagen, att ILO – konventionen 169 ratificeras. Regeringen konstaterat att både den nationella institutionen för mänskliga rättigheter och ratificeringen av ILO-konventionen 169 är en fråga för Riksdagen. Regeringen föreslår däremot en fördjupad dialog med Sametinget för att säkerställa samernas självbestämmande även när det gäller mark; -vatten och näringsrättigheter samt att ett effektivt skydd för de nationella minoriteterna säkerställs.
  • Regeringen har också redovisat ett förslag till en lagstadgad konsultationsordning med Sametinget och samiska organisationer.

Jag kan konstatera att ansvarig sameminister och Regeringen levererar – men gör Sametinget det?

Avslutningsvis noterar jag att renskötseln har sin egen årscykel som till största delen kretsar kring renen och renens behov av bete, väder och vind och årstiderna. I min vardag vore jag ganska så vilsen utan samiska språket och den traditionella kunskapen som jag ärvt av mina förfäder.

Med Paulus Utsis dikt Degu Iđđesbodda vill jag önska alla ett Gott Nytt år 2017.

Degu iđđesbodda

beaivvi loktaneamis

loktanit sámiid njulgusat

rivvtes guvlui

 

Ájahusat rivdet

degu dolla árranis

njoalada goikebeassai

 

 Dutkamušat eai šat šluddar

 

Savan buokaide Ilolaš Ođđa jahki

 

Per-Olof Nutti

Ordförande Sámiid Riikkabellodat