”En stor satsning görs på sametinget.”

”En stor satsning görs på sametinget.”

Publicerad 2017-09-12

Högtidligt, men modest

Den svenska riksdagen öppnades under högtidliga, men  sedvanligt modesta former,  tisdagen den 12 september 2017 av Sverige kung Carl Gustav. I samband med riksdagen öppnade deltog både kungafamiljen och  stora delar av det officiella Sverige. Från Sametinget deltog Sametingets ordförande Paulus Kuoljok.

Regeringsförklaringen

I samband med riksdagens öppnade presenterade Sveriges statsminister Stefan Löven regeringens förklaringen. I regeringsförklaringen underströk statsminister Löven att de nationella minoriteternas rättigheter stärks och att en  stor satsning görs på sametinget. 

Riksdagsordningen fyller 400 år

När riksdagen talman Urban Ahlin höll sitt anförande framhöll han att en  förutsättning för att demokratin ska fungera väl är att vi alla är överens om hur den ska fungera, att vi är överens om hur riksdagsarbetet ska gå till. Av den anledningen vill han uppmärksamma  att Riksdagsordningen fyller 400 år   och att riksdagen mot denna bakgrund gett ut en skrift med anledning av jubileet.   Han fortsatte med påminna om när riksdagen för första gången sammanträdde under ett ordentligt regelverk år 1617 var det rikskanslern Axel Oxenstierna som utarbetat bestämmelserna

”löpa samman som en hop fä eller druckna bönder”

Rikskanslern Axel Oxenstierna efterlyste ordning och reda i riksdagsarbetet. Det  fanns problem med hur riksdagsarbetet brukade gå till. Rikskanslern såg en risk för att utländska agenter skulle nästla sig in i riksdagsarbetet och han gillade på det hela taget inte att personer ur olika samhällsklasser under riksdagarna ”löpa samman som en hop fä eller druckna bönder”. Nu skulle det bli ordning. Varje riksdag skulle öppnas under högtidliga former i Rikssalen på Kungliga slottet. Kungens propositioner skulle överlämnas i skriftlig form till representanterna för adeln, prästerna, borgarna och bönderna. De fyra stånden skulle sedan få överlägga på var sin kammare – dock inte för länge – innan de gav sina svar. Vid behov skulle de också få behandla sina svar gemensamt i Rikssalen. Om stånden inte blev eniga i en fråga skulle deras företrädare argumentera muntligen för sin sak, varpå kungen själv skulle besluta. Kungens makt var stor, med andra ord.  Alla stånden var dock överens om att det behövdes fastare former för riksdagens förhandlingar.

Samiska riksdagsmän 

På den tiden tillhörde samerna i regel bondeståndet. Det hade och göra med att många  samer med sina skatteland betraktades  ”skattebönder”, vilket på den tiden kvalificerade till en eventuell riksdagsplats i bondeståndet. Dessutom fanns det redan på den tiden samiska präster i prästståndet, vilket innebar att dessa också kunde vara presumtiva riksdagsmän.