Flygande start för Sametingets nya ledning

Flygande start för Sametingets nya ledning

 

 

Publicerad 2017-09-18

 

Alliansen

Sametingets ny politiska ledning är en allians mellan Vuovdega, Sámi Rikkabellodat, Guovsonassti, Samerna och Samiska Folkomröstningspartiet. Alliansen har totalt 17 mandat av Sametingets 31 mandat. Det osäkraste kortet i Alliansen är Samiska Foltomröstningspartiet inom vilken det nu råder viss osäkerhet, eftersom ledamot som är ersättare till den ordinarie ledamoten uteslutits från partiet.

Kulturministerns besked

I samband med Sametingets öppnade i Östersund i slutet på augusti månad annonserade kulturminister Alice Bah-Kunke att regeringen i budgetpropositionen kommer att öka anslaget till Sametinget verksamhet med 11 nya miljoner. Nyheten mottogs självklar med viss tillfredsställelse, men företrädare från den avgående styrelsen tänkte sannolikt att “otack är världens lön”. Det uttrycktes också från företrädare av den tidigare styrelsen att ett idogt arbete låg bakom kulturministers besked om 11 nya miljoner. Företrädare för den tillstädande styrelsen var dock så belevade att man tackade den avgående styrelsen för det arbete man lagt ned i budgetfrågorna.

Ett svart hål

Ett tillskott på 11 miljoner kanske låter mycket, men som Ekonomistyrningsverket (ESV) påpekade i en rapport har Sametingets ekonomi  urgröpts, framförallt sedan början av 2000-talet. I tid kan preciseras till åren kring 2006 då Sametinget tog över rennäringsadministrationen från länsstyrelserna(Lst) och Jordbruksverket. Vi övergången tog också Sametinget över en slimmad organisation från länsstyrelserna och Jordbruksverket. Mot bakgrund av Lst mycket tidigt visste att rennäringsfrågorna skulle föras över till Sametinget, passade man på att slimma de delar av organisationen som rörde rennäringen både personellt och ekonomiskt. Sametinget har dessutom sedan dess också fått nya uppdrag utan att nya medel anslagits och detta har tärt på Sametingets totala ekonomi.

Fattig och folkvald

Sametingets folkvalda del är den mest underfinansierade delen av Sametingets verksamhet. Dessutom har den folkvalda delen av Sametinget velat mer än vad ekonomin tillåtit. Sametingets nämnds organisation har byggts ut de två senaste mandatperioderna och den föregående styrelsen under ledning av Håkan Jonsson beslutade  att heltidsarvodera ytterligare en politiker i styrelsen och detta har sammantaget ytterligare satt en press på ekonomin. Huruvida den nya styrelsen kommer att använda delar av dessa 11 miljoner som tillkommer budgetåret 2018 för att stärka de den folkvalda delen av Sametinget  återstår att se, men mycket talar för detta.

Ytterligare 10 nya miljoner

Den 16 september annonserade regeringen genom landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att regeringen kommer att tillskjuta ytterligare 10 miljoner till främjandeanslaget för rennäringen som förvaltas av Sametinget. Genom tillskottet på 10 miljoner kronor, förstärks främjandeanslaget för rennäringen till totalt 114 miljoner kronor budgetåret 2018. Skälet till anges att rennäringen står inför flera stora utmaningar. Klimatförändringar leder exempelvis till ökade kostnader för stödutfodring. Ett annat område som behöver stärkas är att bättre möjliggöra för näringen att delta i olika processer kring markutnyttjande och samhällsplanering. Regeringen föreslår därför i budgetpropositionen för 2018 att rennäringen stärks med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

  • Det samiska samhället, samisk kultur och samiska näringar är viktigt för såväl landsbygdsutveckling som regional tillväxt, inte minst i de nordliga länen. Det är därför viktigt att vi stärker och rustar rennäringen för framtiden, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. 

Klimatförändringarna

 I regeringens pressmeddelande anges att klimatförändringarna ökar behovet av stödutfodring, vilket leder till ökade kostnader. Behovet ökar också kontinuerligt för rennäringen att delta mer aktivt i olika processer kring samhällsplanering och markutnyttjande i betonas nom renskötselområdet. Ett verktyg som möjliggör detta är renbruksplaner. Renbruksplaner är ett geografiskt verktyg som beskriver rennäringens markanvändning och de behöver uppdateras kontinuerligt.

Samexistens med rovdjuren

I pressmeddelandet betonas att en långsiktigt hållbar rennäring förutsätter en samexistens med rovdjuren. Det är därför viktigt att arbetet med en toleransnivå för rovdjursskador på högst tio procent av samebyns renar fortsätter samt att skador som har orsakats av rovdjur förebyggs och kompenseras.

 

Tematisk studie av OECD

Regeringen har också fattat beslut om att Sverige ska delta i en tematisk studie som genomförs av OECD. Studien ska lämna förslag för att förbättra den ekonomiska utvecklingen hos urfolk genom att stärka deras koppling till insatser för regional utveckling och landsbygdsutveckling. För Sveriges del kommer studien att fokusera på den samiska urbefolkningen. OECD beviljas cirka 1,1 miljoner kronor (116 000 euro) för att genomföra studien vars slutrapport ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 juni 2019.

Ett dukat bord

Vid Sametinget nästa plenum den 3 – 5 oktober 2017 i Kiruna kommer nog den tidigare styrelsen att påminna den nya ledningen, med styrelseordförande Per Olof Nutti i spetsen att regeringens nya satsning beror på deras arbete och ansträngningar under föregående mandatperiod. Nu har ju redan företrädare i den ledande allianser i detta sammanhang tackat den avgående styrelsen för deras ansträngningar.

Sammanfattning

Regeringskansliet har nog inte varit omedveten över Sametinget prekära ekonomiska situation, men det verkar nästa som Sametingets tidigare ledning inte riktigt kunnat kommunicera detta i detalj.  Nu fick ju Sametinget hjälp av regeringen, när regeringen gav uppdrag till Ekonomistyrningsverket (ESV) att göra en översyn av Sametingets ekonomi m.m. ESV rapport var entydig att Sametingets ekonomi tunnats ut genom åren och att detta inte hade kompenserats i lika hög grad och förvaltningsanslaget hade tärt på andra anslag. Den enda konklusion regeringen kunde dra på grundval av ESV rapport var att i vart fall återställa Sametinget ekonomi och få verksamheten i balans. I detta sammanhang kan man fråga sig varför inte Sametinget tidigare ledning inte förekom regeringen och själva beställde utredningen av ESV.

Detta är självfallet en spekulation eftersom den förre ledningen i Sametinget med styrelseordförande Håkan Jonsson jobbade under högsta möjliga tystnad och dessutom utan att i huvudsak lämna några skriftliga spår efter sig. Det skulle inte heller förvåna mig om att det vare en överenskommelse mellan Sametingets dåvarande ledning och regeringskansliet om att regeringens tog initiativet att uppdrog till ESV att både göra den tidigare nämnda utredningen och även bekosta den samma. Det hela kanske uppenbarar sig under Sametingets plenum i Kiruna den 3-5 oktober 2017.