Girjasmålet – att spela kort med djävulen

2020-01-23

 

Den 23 januari 2019 presenteras Högsta Domstolen domen i det s.k. Girjasmålet vid en presskonferens, vilket i sig är en ovanlighet i detta sammanhang. Skälet till detta nog att HD själv vill redogör för domen i denna kontroversiella process både för att undvika missförstånd och tydliggöra skälen och konsekvenserna av domen.

Oavsett utgång av processen kommer frågeställningarna kopplade till målet sysselsätt den svenska regeringen och riksdagen ett tag till. Skulle nu HD mot förmodan avvisa samebyn talan kan vi förväntas oss en fortsättning i Europa Domstolen.

Skattefjällsmålet

Nu är det inte första gången frågan om samernas jakt och fiskerätt prövas. I det s.k. Skattefjällsmålet prövade Högsta domstolen, efter en långdragen process som inleddes redan 1966 om samernas rätt till renbetesfjällen i Jämtland.. Det var samebyar Jämtland m.fl. hade väckt talan mot staten och hävdade att de hade äganderätt till det s.k. lappskattelanden som en effekt av hur rennäringen historiskt sett hade bedrivits.

I domen från 1981 vann samerna i princip genom att HD erkände att traditionellt samiskt bruk kunde konstituera äganderätt till mark, men i målet var bevisningen inte tillräcklig.  I domen förklarades också att rättsläget kunde vara annorlunda i Västerbotten och Norrbotten.  Beträffande fiske  och jakträtten hävdade dåtidens JK inte att staten hade någon sådan rätt.  Referenten i målet justitierådet/professor Bertil Bengtsson menade dock att den statliga förvaltningen av samernas jakt och fiskerätt var en diskriminering, men var dock  i grundlagens mening inte en uppenbar diskriminering.

Spela kort med djävulen

Inför det kommande hovrättsförhandlingarna i Skattefjällsmålet skrev lagmannen Einar Holm en ”understreckare” i SvD 1974 om processen. Holm hade varit rättens ordförande när Skattefjällsmålet var upp i tingsrätten i Östersund ett par år tidigare.  I understreckaren framhöll Holm att process med staten kan vara som att spela kort med djävulen, eftersom han har alla trumf på hand och dessutom en färg som tar över alla andra.

Girjasmålet

Att man från Girjas samebyn sida valde att stämma staten berodde dels på att JK uttalat tidigare att staten inte har en egen jakträtt, dels att detta har provats av HD på 1930-talet.  Dessutom finns inom samebyns område mark som inte är lagfaren(dvs. formell ägare i jordabalkens mening) och en stor fastighet som staten fick lagfart på i slutet på 1950-talet, sannolikt kopplat ett en framtida eventuell överledning av vatten från Kaitumälven till vattenreglering systemen i Luleälven.

Djävulens advokater

I Skattefjällsmålet företräddes JK av egen personal, vars agerande inte någon framkallad kritik, snarare tvärtom och den sittande JK kommenterade aldrig målet under pågående rättegång.  I den nya tidsandan var JK:s ombud i Girjasmålet nu upphandlade från en känd advokaltbyrå. Ombuden var habila och duktiga jurister, men deras tillkortakommande kom snart i dager.  Det var sannolikt därför den dåvarande JK uppträdde som ett slags biträde till sina ombud och gjorde många märkliga uttalanden.  I den SvD artikelserie om samernas situation 2018, där bl.a. Girjasmålet berördes intervjuades en frustrerad JK, där hon frågade sig varför inte det politiska systemet lämpar över dessa i grunden politiska frågor  till rättsväsendet.

I samband med huvudförhandlingarna i de s.k. Girjasmålet vid Gällivare tingsrätt 2015 som var det många som tycke sig vara slungade 100 år tillbaka tiden. Det var framförallt JK:s  onyanserade och icke problematiserande användning av begreppet lapp(ar) och i sakframställning vid tingsrätten och hovrätten som skapade både förvåning och upprördhet, bland många samer, journalister och forskare.

Alternativa fakta

Utöver detta det var det många som uppfattade JK:s ombuds sak framställan som ”alternativa” fakta och rent av historierevisionism när ombuden mer eller mindre hävdade att den samtida akademiska forskningen om samer och samisk historiska var alltför samevänlig och därmed icke trovärdig.  Detta fick forskarsamhället att reagera. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 11 juni 2015 gick 59 forskare till skarpt angrepp mot statens inställning och språkbruk i den pågående rättegången. De menade att staten i sin sak framställan underkänner årtionden av statligt finansierad och vetenskapligt granskad forskning, att staten återgår till ett språkbruk och en retorik som härrör från rasbiologins dagar och att staten ifrågasätter samernas urfolksstatus.[1]

Det är bara att konstatera att den svenska statens självbild och historieskrivning har genom JK:s talan kolliderat rejält med en alternativ bild av den svenska statens natur I ljuset av den evidensbaserad historieskrivning i lärosäten I Sverige.

Medan svenska politiker duckar

 Huvudproblemet, vilket Girjasmålet är ett symptom på är att det politiska system abdikerat genom sin passivitet, vilket tvingat samerna genom att ty sig till den rättskipande sfären, det vill säga domstolarna. Rättsprocesser som Skattefjällsmålet, Nordmalingsmålet och Girjasmålet är tydliga markörer på denna trend. Domen i Girjasmålet kommer sannolikt tvinga de politiska system I Sverige att ytterligare en gång korrigering av den svenska samepolitikern, men vart de bär hän vet inget säkert.

Vågar vi lita på rättsstaten

Trots att den svenska staten genom dribblat med sanningar och agerat ovärdigt en rättsstat, har samerna, märkligt nog en större tillit till det svenska samhället bärande institutioner som rättsväsendet och även regering och riksdag än svenska medborgare i allmänhet, vilket framkommit en studie som den statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm Universitet publicerade 2018.  Detta låter paradoxalt, men om samerna kommer att få någon ”belöning” för denna tillit återstår se när domen offentliggör den 23/1 2020 och i  så fall  tvingar  Sveriges riksdag och regering att avveckla sitt koloniala förhållningssätt visavis samerna I Sverige.

En from förhoppning

I sitt inlägg i SvD 1974 avslutar f.d. lagmannen Einar Holm med att konstatera att han “svårt att helhjärtat önska mina vänner samerna allt för stora processuella framgångar i fortsättningen”, men “hoppas däremot att omprövningen av målet med en djuplodande analys av det historiska källmaterialet skall ge tillresultat att samernas förhandlingsposition inför en ny lagstiftning blir ytterligare förstärkt.

Så lång Einar Holm i SvD 1974.