Statsbudgeten 2020 – några politik områden med samisk koppling

Statsbudgeten  2020 – några politik områden med samisk koppling

Utklipp från statsbudgeten , del 3

 

Folkhälsan blir bättre men är ojämlik

Ur ett globalt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och i flera avseenden utvecklas hälsan positivt: medellivslängden ökar, fler skattar sin allmänna hälsa som god och förtida död minskar. Resultaten visar emellertid fortsatt ojämlikhet i hälsa och ingen förbättring syns från 2006 och framåt. Exempelvis har hbtq-personer, det samiska folket, personer som tillhör andra nationella minoriteter, personer med funktions- nedsättning och personer med utländsk bakgrund generellt sämre hälsa jämfört med den övriga befolkningen.

Läsvidare:

3.3.5 Sameskolan

Elever och skolor

Det finns fem skolenheter inom sameskolan och under 2019 har, enligt uppgift från Sameskolstyrelsen, elevantalet vid skolorna varit 173 elever (exklusive förskoleklass). Det är en ökning med 15 elever jämfört med föregående år. Integrerad samisk undervisning har genomförts för elever i förskoleklass och årskurs 1–9 i nio kommuner. Under höstterminen 2019 fanns det 240 elever som deltog i den integrerade undervisningen, vilket var en minskning med 20 elever från 2018. Antalet undervisningstimmar minskade något från 3 998 under höstterminen 2018 till 3 961 timmar under höstterminen 2019.

Läsåret 2018/19 gick 127 barn i samisk förskola, vilket är på samma nivå som föregående läsår. Antalet elever i fritidshem vid sameskolorna ökade från 95 under 2018 till 103 elever 2019.

 Prop. 2020/21:1 Utgiftsområde 16

Nationella prov och betyg – årskurs 6

I årskurs sex fick samtliga 23 elever godkända betyg på de nationella proven i engelska, svenska och matematik. Vidare hade samtliga elever i årskurs 6 vårterminen 2019 minst betyget E i alla ämnen.

Kostnader

Enligt uppgifter från Sameskolstyrelsen uppgick den totala kostnaden för sameskolan, förskola och fritidshem 2019 till ca 96 miljoner kronor, vilket är en ökning med
3,3 procent jämfört med föregående år. Kommunernas avgifter finansierar platser inom förskola, förskoleklass och fritidshem. År 2019 uppgick avgiftsintäkterna till ca 37 miljoner kronor vilket var i samma nivå som föregående år. Genomsnittskostnaden per barn i förskolan uppgick 2019 till ca 257 000 kronor, vilket är en ökning med 3,2 procent jämfört med föregående år. Genomsnittskostnaden per elev i sameskola, inklusive förskoleklass och fritidshem uppgick till ca 281 000 kronor 2019, vilket motsvararar en minskning.

Läs vidare:

3.19.2 Resultatredovisning

Den fysiska exploateringen av fjällen är fortsatt relativt begränsad. Det finns dock lokalt ett exploateringstryck, särskilt i de södra fjälltrakterna, där ett antal större exploateringar har utförts eller är på gång att utföras. Exempelvis har arealer för anläggning av skidnedfarter och bostadsområden exploaterats vid den nya fjäll- anläggningen Himmelfjäll och i Transtrandsfjällen har det byggts en ny flygplats med anslutande vägar. Vidare byggs vindkraftsanläggningar som kan ha en påverkan på natur och miljö. Många aktörer använder fjällen för verksamheter samtidigt som det nyttjas för renskötseln. Renbruksplaner är ett viktigt underlag för planering av mark- användningen och de finns nu upprättade för 50 samebyar. Arbetet med att systema- tiskt värdera ekosystemtjänster i fjällen är ännu relativt outvecklat, men det pågår arbete med att utveckla mer kvantitativa värderingsmetoder (Naturvårdsverkets rapport 6919 och rapport 6872).

Läs vidare:

Stärkta bibliotek i hela landet

Regeringen beräknar att satsningen Stärkta bibliotek tillförs 150 miljoner kronor för 2021 och 75 miljoner kronor årligen 2022 och 2023.

Satsningen (se avsnitt 6) för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksam- het i hela landet har varit framgångsrik och regeringen bedömer att satsningen därför bör fortsätta.

Biblioteken har stor betydelse för det läsfrämjande arbetet och att främja de nationella minoriteternas språk och urfolket samernas språk. Utveckling och drift av nationella resursbibliotek och Kungl. bibliotekets arbete med nationella digitala bibliotekstjänster för att stötta läsfrämjande och medieförsörjning på de nationella minoritetsspråken och för personer med annat modersmål än svenska är viktiga delar i detta. Även Kungl. bibliotekets arbete för driva Digiteket, ett arbetsverktyg för digital kompetens- utveckling för både bibliotekspersonal och allmänhet, bör fortsätta.

Läs vidare:

4.5 Politikens inriktning

Sverige ska vara ett land där alla människor ska kunna leva i frihet utan att utsättas för diskriminering och intolerans. Att uppnå det kräver ett aktivt arbete från en bredd av aktörer. En effektiv och heltäckande diskrimineringslag med tydliga sanktioner för de som inte följer lagstiftningen och en reell möjlighet till upprättelse för den som blivit diskriminerad är en viktig förutsättning i ett samhälle där människor behandlas jämlikt och har tillgång till samma livschanser. Den pågående utredningen En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen (dir. 2018:99) är därför av stor vikt, liksom det arbete som bedrivs av Diskrimineringsombudsmannen och organisationer i det civila samhället.

Under 2020 har människor i världen protesterat mot rasism som tar sig olika uttryck. Även i Sverige utsätts människor för rasism, intolerans och hatbrott eller diskrimine- ring på grund av till exempel sin etnicitet eller religion. Arbetet mot rasism, intolerans och diskriminering kräver ett långsiktigt och strukturerat arbete. Det arbetet sker framför allt inom ramen för den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott. I arbetet framöver ska historiska övergrepp som hänger ihop med rasism och diskriminering i dag lyftas fram i ljuset med särskild fokus på de nationella minoriteterna. Upplevelser av att behandlas annorlunda i kontakt med myndigheter eller vid ingripanden på offentlig plats behöver tas på allvar. Det är centralt att myndigheter och annan offentlig verksamhet alltid bemöter enskilda på ett likvärdigt och ett rättssäkert sätt och här krävs ständigt kompetenshöjande insatser. Stödet till myndigheters arbete med att genom arbete mot rasism kvalitetssäkra sin verksamhet och sitt bemötande gentemot enskilda ska fortsätta. Vidare krävs mer kunskap om hur rasism, intolerans och diskriminering påverkar afrosvenskar, judar, muslimer, romer, samer och andra gruppers livsvillkor inom en bredd av områden, liksom ett förstärkt arbete för att motverka hot och hat med rasistiska och hbtq- fientliga förtecken, inte minst på internet. Vidare krävs ett fortsatt aktivt arbete från rättsväsendet och andra aktörer för att bl.a. motverka hatbrotten och stärka trygghe- ten. Dialog och samverkan med utsatta och med civilsamhällets organisationer är ett viktigt inslag för att bekämpa olika former av rasism, intolerans, diskriminering och liknande former av fientlighet.

Det behövs fortsatt arbete för att förbättra hbtq-personers situation i Sverige. Hbtq- personer har fortsatt en högre psykisk ohälsa än befolkningen generellt och särskilt allvarlig är situationen för transpersoner. Utsattheten för hatbrott är stor. Regnbågs- familjer riskerar att hamna i kläm i samband med föräldraskap på grund av lagstiftning som inte är anpassad utifrån olika familjers behov. Reformarbetet måste därför fort- sätta för att hbtq-personer ska kunna leva ett liv där deras rättigheter och identitet fullt ut respekteras. Regeringen kommer därför att se över den föräldraskapsrättsliga lag- stiftningen. Målsättningen är att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen – med utgångspunkt i barnets bästa – ska vara jämlik, modern och anpassad till olika familje- konstellationer. Regeringens ambition om att modernisera könstillhörighetslagen kvarstår. Såväl vuxna som barn och unga personer ska ha goda möjligheter att kunna leva i enlighet med sin könsidentitet. Regeringen arbetar vidare för att presentera förslag till en modern könstillhörighetslagstiftning.

Läs vidare: