Några pekpinnar från Högsta Domstolens dom i Girjasmålet

Några pekpinnar från Högsta Domstolens dom i Girjasmålet

2020-11-01

Remissutfallet – en indikation av den  svensk samepolitiska ”temperaturen och värderingsglidningen”.

Det kanske mest intressanta  läsningen i lagrådsremissen är nog sammanställningen av yttrandena från olika remissinstanser. Yttrandena är inte entydiga , men visar att det det senaste årtiondena skett en åsiktsglidning mot en allt större förståelse av de samiska kraven på reformer både i sak och mer principiellt. Det gäller både kommuner, länsstyrelser, myndigheter,  större intresse organisationer, men det framförallt olika typer av svenska NGO, lärosäten mfl.  Bland myndigheterna  är det framförallt, typ Skogsstyrelsen, Bergmästaren, statliga bolag som Vattenfall och Sveaskog, intresseorganisationer som LRF, Skogsägarna, Svemin  mfl som ser problemen,  men inte möjligheterna.

God anda – ett hot mot allehanda

Ett bra exempel är paragraf 11 i förslaget till lagtext. I paragrafen formuleras  att förhandlingarna skall ske i ”god anda”, vilket kan ses som petitess, men som många ser allehanda i faror i begreppet. Remissinstanser som  Skogsstyrelsen, LRF , SGU, Skogsägarna och Bergsstaten, är positiva till att kravet på att strävan efter enighet och samtycke har slopats. Svemin AB anser att det är oförenligt med processuella krav på opartiskhet att ha ett krav på god anda med målsättning att uppnå samtycke eller medgivande i flerpartsärenden. Sveaskog Förvaltnings AB (Sveaskog) anser att förslaget innebär en positiv särbehandling av samerna som strider mot principen om allas likhet inför lagen. Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) bedömer att det finns en uppenbar risk för att konsultationer innebär en förskjutning i avvägandet mellan motstående intressen. SGU anser dock att orden enighet och samtycke i den föreslagna bestämmelsen kan uppfattas som ett fortsatt krav på enighet och samtycke och anser att det skapar en osäkerhet kring hur bestämmelsen ska tolkas.

Bergsstaten och Svemin AB invänder även mot att det anges att konsultationer ska ske i god anda medan Östersunds kommun, Region Jämtland Härjedalen och Luleå tekniska universitet är positiva till att uttrycket god anda används. Region Jämtland och Härjedalen förordar dock att innebörden av ”god anda” tydliggörs.

Pekpinnar från Högsta Domstolen

I lagrådsremissen  refereras till Högsta Domstolen dom  i Girjasmålet (NJA 2020 s.3), där det uttalande att  1 kap. 2 § sjätte stycket regeringsformen och de folkrättsliga principer om urfolks rättigheter kan få betydelse vid tolkningen av materiella bestämmelser om intresseavvägningar samt att det är naturligt att det sker även om något införlivande i svensk lagstiftning inte skett.  Samernas intresse av att kunna vidmakthålla sin kultur, däribland renskötseln, ska vid en sådan avvägning tillmätas särskild vikt.  Däremot kan varken 1 kap. 2 § sjätte stycket regeringsformen eller en tillämpning av dessa folkrättsliga principer leda till att en lagbestämmelse ges en helt annan innebörd än den som lagtexten ger uttryck för (p. 91–95 och 130–132), understryks i lagrådsremissen.

ILO 169

I Lagrådsremissen berörs  ILO-konvention nr 169 om urfolk och stamfolk i självstyrande länder som också innehåller  bestämmelser som har bäring på staters skyldighet att konsultera eller samråda med urfolk i frågor som rör dem. Här noteras dels att Sverige har inte tillträtt ILO 169 och är därmed inte bunden av dess bestämmelser, dels trots  att konventionen inte ratificerats har Högsta domstolen i rättsfallet NJA 2020 s. 3 (Girjasdomen) i viss utsträckning beaktat konvetntionen, bl.a. när en bestämmelse ansetts ge uttryck för en allmän folkrättslig princip.

Vill man sammanfatta det hela så gäller inte regelverket i ILO-konventionen 169 eftersom Sverige inte tillträtt konventionen, men enligt Högsta Domstolen dom i Girjasmålet måste Sverige ändå beakta konventionen eftersom den ger ett uttryck för en allmän folkrättslig princip. I förlängningen  har den också bäring de pågående förhandlingarna om en Nordisk samekonvention.