Ordföranden har ordet
Vad händer nu i Sametinget ?
Efter Guovssonástis avhopp från Sametingets styrelse återstår nu Min Geaidnu, partiet Jakt- och fiskesamerna, Skogssamerna/Vuovdega. Landspartiet svenska samer och partiet Albmut i Sametingets ledning. Förvånande nog verkar Min Geaidnu och Skogssamerna/Vuovdega ha närmat sig politiskt partiet Jakt- och fiskesamerna, Landspartiet svenska samer och Álbmut. Framförallt Skogssamerna/Vuovdega har ju tidigare varit Samelandspartiet nära i sina politiska kärnfrågor. Nu har dessa fem partier stöd med 15 mandat av plenums 31 och de har aviserat att de avser fortsätta leda Sametinget om än i minoritet.
Frågan som nu uppstår är vilken strategi som sittande sametingsledning nu har för att kunna leda Sametinget och plenum utifrån sin minoritetpolitiska ställning ?
Såvitt Samelandspartiet förstår kan den politiska situationen uppstå där den sittande sametingsledningen bara bevakar sina politiska positioner utan att driva någon politisk fråga under mandatperioden eftersom de nu är i en minoritetsställning i Sametinget. Det är mycket troligt att så sker eftersom det av erfarenhet är svårt att leda ett Sameting in i framtiden som minoritet. Denna mandatperiod kan då av historiker i framtiden beskrivas som den förlorade samepolitikens mandatperioden.
Ytterligare en strategi kan ju vara att Sametingets styrelse tidigt förankrar sina beslut hos t ex Guovssonásti som trots allt verkar ha ett “hemligt” samarbete med t ex partiet Jakt och fiskesamerna. Samarbetet kan ju fortsätta mellan dessa partier utan att Guovssonásti sitter i styrelsen. Kanhända kan Guovssonásti åter kliva in i styrelsen om de tillförsäkras få genomslag för sina politiska frågor. Framtiden får utvisa om detta sker.
Ett tredje alternativ kan vara att den sittande minoritetsledningen i Sametinget väljer att följa Sametingsordningen och ställer sina politiska uppdrag till plenums förfogande eftersom den politiska majoriteten i styrelsen inte är densamma som i Sametingets plenum. Om detta skulle inträffa så blir det omval i Sametinget. Detta är den minst troliga av strategien som den sittande sametingsstyrelsen grunnar över eftersom åtminstone Sametingets styrelseordförande envetet hävdar att hon vill leda Sametinget trots litet stöd i plenum.
Framtiden får utvisa vad vilken strategi Sametingets styrelse har för att lotsa sin båt i hamn?
Ingrid Inga
Överraskande politisk utveckling i Sametinget
Plenum i Skellefteå inleddes på tisdagen med att Per-Mikael Utsi meddelade att Guovsonásti lämnar sin plats i den sittande styrelsen. Detta blev dock inte klart förrän på torsdagsmorgon då de ledamöter som representerade Guovsonásti lämnat in sina entlediganden till Sametinget. Vi kan nu konstatera att Sametingets styrelse har bara 15 mandats stöd i plenum och att de därmed saknar majoritetens stöd i plenum. Om den sittande styrelsen väljer att sitta kvar som minoritetsstyrelse så innebär det att styrelsen i varje fråga måste söka stöd för sina beslut utanför styrelse och frågan är om det då är Guovssonásti som i första hand kommer att stötta styrelsen? Om den ”hemliga” överenskommelsen mellan Guovssonásti och partiet Jakt- och fiskesamerna fortfarande gäller, talar mycket för att så blir fallet.
Samelandspartiet får återkommande frågan från såväl andra partier, väljare och från media om vi nu tar plats i styrelsen. Samelandspartiet vill därför tydliggöra att SáR är beredd att ta ansvar för att få till ett fungerande Sameting. För att SáR ska kunna göra det krävs två grundfundament för att så ska ske :
1: En gemensam politisk viljeinriktning för de partier som bildar ledning i Sametinget. Den politiska viljeinriktningen ska ligga till grund för det politiska arbetet i Sametinget under mandatperioden.
2: Parlamentariskt (majoritets) vald styrelse för att säkerställa vem som har det politiska ansvaret i Sametinget.
Utan dessa grundfundament uppstår situationer som den i Skellefteå. Partier hoppar av och hoppar in i den politiska ledning med kaos som följd i Sametinget.
Sametingets budget var den stora frågan i Skellefteå. Samelandspartiet hade flera motförslag till styrelsens förslag till budget. Plenum ställde sig enhälligt bakom SáRs motförslag. Den budget för Sametinget som nu fastställts av plenum och som ska genomföras av styrelsen innehåller i stora delar Samelandspartiets budgetförslag.
Den andra stora frågan som beslutades i plenum var tillsättandet av en parlamentarisk kommitté. Samtliga partiledare utom Anders Kråik ingår i kommittén. Lars-Wilhelm Svonni valdes till ordförande till kommittén. Enligt min bedömning ”äger” Sametinget sittande styrelsen inte den valda kommittén och dess arbete eftersom majoriteten i kommittén bstår av partier utanför styrelsen och med partiet Samernas Lars Wilhelm Svonni som ordförande. En fundering är då om de partier som nu sitter i styrelsen kommer att vilja ha den parlamentariska kommittén när de inte kan styra den?
Ingrid Inga
Dags för Sametingets plenum i Skellefteå
Så var det alltså dags för ett nytt plenum i Sametinget. Denna gång ska plenum hållas i Skellefteå som också är Västerbottens samebyarnas vinterbetesmarker.
Dagordningen till plenum är tunn enligt mitt sätt att se på en politisk dagordning. Budgeten för 2010 ska nu fastställas och den andra frågan av vikt är styrelsens förslag att utse en parlamentarisk arbetsgrupp som ska forma den framtida samepolitiken.
Jag vet inte om jag förstått det rätt - det kan ju hända att jag missat något -men under de år jag varit med i Sametingets folkvalda församling har vi inte gjort annat än beslutet i fullständig enighet om den ena samepolitiska inriktning efter den andra.
Spännande att se vad den nya styrelsen har för inriktningsbeslut på gång.
Ingrid Inga
————————————————————
Förnyelse inom samepolitiken
Ca 100 dagar brukar vara gräns för “smekmånaden” för ett nytt politiskt ledarskap av skilda slag. Efter 100 dagar anses det vara rimligt att den nytillträdda politiska ledningen presenterar någon slag politisk riktning för mandatperioden.
I 133 dagar har Sametinget haft en ny politisk ledning. Och fortfarande har varken den samiska allmänheten, den politiska oppositionen eller väljarna fått veta vad Sametingets nya politiska ledning har för inriktning på sin politik för mandatperioden.
Varför är det då så viktigt att den nytillträdda politiska ledningen presenterar sin politisk viljeinriktning för såväl den samiska allmänheten, oppositionen i Sametinget och det omgivande samhället?
Ser man på den politiska läget under den föregående mandatperioden, då Samelandspartiet ansvarade för Sametingets ledning, var det just Samelandspartiet som utkrävdes politiskt ansvar de beslut som fattades i styrelsen och i plenum utifrån den politik som formulerats i det politiska 65-punktsprogrammet som den dåvarande politiska alliansen enades om och genomförde under mandatperioden. För Samelandspartiet är det en självklarhet att väljarna ska utkräva politiskt ansvar av den sittande politiska ledningen för den politik som förs i Sametinget vid varje val till Sametinget. Det är ju det som är demokratins grundvalar.
Oundvikligen infinner sig nu frågan om den nytillträdda politiska ledningen vid Sametinget är beredd att ta sitt ansvar för att de fortfarande efter 133 dagar saknar en en politisk viljeinriktning?
Eller kommer Sametingets nyvalda styrelseordförande att fortsätta svära sig fri från sitt eget ledaransvar och fortsätta att beskylla Sametingets politiska opposition för att motarbeta den nya ledningen?
Jag tror det nog är dags att styrelsens ordförande Sara Larsson tillsammans med den övriga politiska ledning - partiet Jakt och fiskes Håkan Jonsson och Guovssonastis Per-Mikael Utsi- nu presenterar vad Sametingets politiska inriktning är fram till nästa val.
Eller är det som är förnyelse av samepolitiken som Min Geaidnu och partiet Skogssamerna menade när dessa partier pratade om att de ville ha förnyelse av samepolitiken under förhandlingarna mellan partierna i Kiruna i augusti? Det vill säga - att den nya Sametingsledningen inte behöver någon politisk viljeinriktning eftersom de är tillfreds med att få tillträda maktpositioner inom Sametinget.
Kan hända det också är så att Min Geaidnu och Sara Larsson har svårt att ena partiet Jakt och Fiske, Guovssonasti, partiet Albmut, Skogssamerna och Landspartiet Svenska samer om en gemensam politisk färdriktning eftersom de ideologiskt står långt ifrån varandra?
Ingrid Inga
Jultomtar i politiken - litet kåseri
Aldrig har vi väl skådat så många jultomtar i tomtepolitiken som just detta år. Tomtetingets tomtemor med tomtenissar och tomtenissor har bestämt att vara extra frikostiga denna jul. Så tomtestyrelsen har, utan reservation, godkänt att Tomtetinget behöver två heltidsarvoderade tomteordföranden veckan före jul. Kanhända att arbetsbördan är för stor för Tomtemor så hon behöver hjälp? Eller kan hända att tomteordförandena också behöver en extra slant till julen - som alla andra tomtar? Tomtestyrelsen har också, utan reservation, tyckt att tomtemor behöver ha en tomtepraktikant som också är kusin med tomtemor för att hjälpa med bestyren på Tomtetinget. Efter praktiktiden blir nog tomtepraktikanten kvar som riktigt anställd på Tomtetinget (enligt reglerna på tomtarnas arbetsmarknad).
Kanhända tomtenissarna varit för ihärdiga i sitt lock och pock att just de ska få äta mer av tomtekakan i år! Kanhända tomtemor då blivit så villrådig av tomtenissarna pockande att tomtemor har svårt att hålla i Tomtetingets börs i år?
Undrar vad tomtefar kommer att säga när han upptäcker att tomtemor slösat så med Tomtetingets pengar?
Plenum i Kiruna
Ja, nu har jag kommit hem efter tre och en halv intensiva dagar och kvällar i Kiruna. Det andra plenumet under mandatperioden har nu genomförts.
Den stora frågan på detta plenum var regeringens förslag till samepolitik som Sametinget skulle besvara. Redan när regeringens arbetsgrupp valde att presentera den i Svenska Dagbladet reagerade Samelandspartiet genom vårt pressmeddelande där vi uttryckte vår ståndpunkt om förslaget. Partistyrelsen och plenumgruppen hade flera möten där vi diskuterade regeringens förslag och ganska snart utkristalliserades vår gemensamma syn. Därefter hade var och en i partistyrelsen och plenumgruppen kontakter i det samiska samhället och det var en samstämming bild vi fick av våra väljare och sympatisörer. Den löd “avvisa/förkasta/ förslaget helt och hållet.
När plenumhandlingarna kom veckan innan plenum blev vi i partiet bestörta när vi läste Sametinget styrelses förslag. Vi kunde inte läsa till oss att Sametingets styrelse vill avvisa eller förkasta regeringens förslag, utan Sametingets styrelsen ville “söka komma överens med regeringen om tillfälligt samråd om den fortsatta behandlingen av promemoriam“, att “förhandla med regeringen och ansvarigt statsråd om förslagen i promemorian“.
Ja vi blev häpna. Menade Sametingets styrelse allvar???
Partiets styrelse och plenumgruppen formulerade vårt motförslag till styrelsens förslag till beslut i detta ärende. Lars-Anders är en fena att kunna detta hantverk. Vårt motförslag förankrades hos partiet Samerna som antog vårt förslag helt - tack och lov för det.
I dag kan jag konstatera att Samelandspartiets ståndpunkt antogs av ett enigt Sameting. Nu ska det mycket till om regeringens förslag ska kunna mottas väl i det samiska samhället. (Läs hela vårt motförslag under “Nyheter”)
Den andra stora frågan vid Sametingets plenum handlade om rovdjursersättning till rennäringen.
Här ville Sametingets styrelse använda Främjande anslaget d v s medel för utveckling av rennäringen att täcka underskott i Viltskadeanslaget (ersättning för rovdjursskador)
Även detta förslag från styrelsen tyckte vi var horribelt. Skulle renägarna få betala tredubbelt för rovdjuren (renförluster, minskad rovdjursersättning och mindre medel till utveckling av rennärigen)?
Partistyrelsens och plenumgruppens enades om ett motförslag till Sametingets styrelses förslag. Den löd:
“att styrelsen (Sametingets) kräver hos regeringen att rovdjursstammarna minskas i renskötselområdet genom att toleransnivåer införs i varje sameby”.
Vårt motförslag antogs av plenum enhälligt.
Läs också vårt pressmeddelande under Nyheter.
Utöver detta är jag tillfreds med att Bror Saitton blev vald till Samefondens styrelseordförande, att Paulus K blev vald till Ungdomsrådets ordförande, att Christina Åhrén blev vald till Kulturrådet, att Sylvia Simma blev vald till styrelsen i SPR och att Barbro Poggats blev vald till Sameskolstyrelsen. Lars-Markus Kuhmunen blev vald till valnämnden med Per-Anders Vannar som ersättare.
Slutligen har vi lämnat in motioner om språkcentra i lule- och nordsamiska området, om risk- och beredskapsplanering för rennäringen, om hälso - och socialpolitiskt handlingsprogram för samer, om stärkande av Sametingets internationella arbete, alla är angelägna frågor som vi ser framemot att debattera under kommande plenum.
Nu har vi påbörjat förverkligandet av vårt valprogram…
Ingrid Inga
Sametingets plenum
Nästa vecka är det dags för mandatsperiodens andra plenum i Kiruna. Det år många viktiga frågor som ska debatteras, diskuteras och beslutas om. En av de viktigaste frågorna är Sametingets budget för 2010. Det är kanske fel att säga att vi beslutar om Sametingets budget. Den har ju egentligen regeringen behandlat bl a i sin budgetproposition.
En annan viktig fråga är regeringens förslag till ny samepolitik. Det är en sorglig läsning. Varför det? Jo, ibland är det så att man har en obestämd känsla om att något inte är som det ska , man kan inte sätta fingret på vad det är men som finns där- en del kallar det för magkänslan.
Den där obestämda känslan fanns med hela tiden när jag läste regeringens förslag i departementsskrivelsen “Vissa samepolitiska frågor”.
Efter att ha läst lite sidomaterial till detta förslag förstod jag varför och då blev jag bedrövad. Det är nämligen så att detta förslag till samepolitik är diskriminerande för oss samer, den är respektlös gentemot våra rättigheter, den osynliggör våra samiska rättigheter.
Det som tar andan ur mig är att departementsskrivelse så tydligt beskriver att regeringen har ingen som helst vilja att stärka de samiska rättigheterna.
“Sverige har traditionellt satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet” - säger regeringen på sim hemsida.
För mig är detta tomma ord - de gäller inte oss samer när man läser regeringens förslag till samepolitiska reformer.
Ingrid
Mänskliga rättigheter
“Sverige har traditionellt satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. För ett litet land som Sverige är respekten för internationella normer en förutsättning för vårt utrikespolitiska agerande”.
Texten ovan finns att läsa på regeringens hemsida.
I mina öron skorrar regeringens uttalande om folkrätt och mänskliga rättigheter falskt. Folkrättsliga principer och mänskliga rättigheter gäller även samerna i Sverige. Tyvärr hamnar vi samer alltför ofta utanför när folkrätt och mänskliga rättigheter ska tillämpas på hemmaplan i Sverige.
Det finns en ovilja från regeringen att stärka det samiska rättigheter som t ex folkrätten och FNs mänskliga rättigheter utlovar.
Gustav Fridolin har i sitt program “Vår mörka historia” visat att Sverige ännu inte sopat rent utanför sin egen dörr. Jag delar alltså Fridolins uppfattning att Sverige måste våga ta tag i sin egen mörka rasisitiska agerande innan vi samer som urfolk tas på riktigt allvar och ses som en viktig del av Sverige.
Också Lars-Anders Baer har rätt när han i olika sammanhang säger att Sverige måste göra upp med sitt koloniala förflutna innan Sverige kan stärka t ex samernas befintliga rättigheter.
“Det är härligt att se vad som händer när man går åt det håll man själv vill”
Ingrid
Sveriges mörka historia
I går kväll visades dokumentären “Vår mörka historia”. Den visade upp Sveriges koloniala förflutna vars konsekvenser vi samer fortfarande får leva med idag.
I filmen skymtade skolkåtorna i Killinge i en sekvens som hastigast. Min mor brukade berätta vilket elände barnen hade i dessa skolor. Ibland hade barnens hår frusit fast i kåtaväggen under natten och frös gjorde de jämt. Själv har jag många gånger funderat på oss alla som gick i nomadskolorna. Hur många föräldrar skulle idag lämna ifrån sig sina barn vid 7 års ålder till en institution? Hur har nomadskolan präglat oss som gick där? Blev vi frimodiga som dagens barn är eller?
En annan undran som jag ofta har är om Sverige som ett modernt land och en försvarare av mänskliga rättigheter fortfarande har en kolonial syn på oss samer t ex att vi samer inte kan sköta om våra egna angelägenheter. I mina mörka stunder tror jag att det är så!
Men jag är övertygad om att även Sverige måste syna sitt eget koloniala arv för att på ett uppriktigt och ärligt sätt fylla dåvarande sameminister Annika Åhnbergs ursäkt med konkret innehåll. Den varan ser vi alltför lite av från samiskt perspektiv.
Ingrid
Konfirmation
Konfirmation kommer från latinets confirmare och betyder bekräftelse
Att ta konfirmation är populärt bland unga samer. Svenska kyrkan har noterat att så är inte fallet bland ungdomar i det omgivande svneska samhället. Vad det beror på låter jag vara osagt.
För unga samer handlar nog konfirmationen mer än bara bibelundervisning. Jag tror att de samiska konfirmationslägren fyller en funktion som en viktig mötesplats för unga samer från hela Sápmi. Att delta vid konfirmationslägren är att få bekräftelse av sin samisk identitet och att känna stolthet över sin samiska bakgrund och att lära känna andra samer i sin egen ålder. Därför är det viktigt att alla unga samer som vill ges möjlighet att delta vid de konfirmationsläger som anordnas i Sápmi.
Som samisk politiker är det min uppgift att se till att det finns förusättningar att anordna mötesplatser av olika slag för unga samer. Kanske Sametinget kan medverka att alla unga samer får möjlighet att delta vid t ex samiska konfirmationsläger?
Carpe diem
Ingrid Inga
Vattenkraftsutbyggnad och ny rovdjursförvaltning
I dagens NSD finns en artikel som beskriver arbetet med ett planerat vattenkraftverk på norska sida i Luleälvens källflöden. Det är bolaget Laponiacenter som delvis är ägt av samer som ska bygga två vattenkraftverk och avkastningen av kraftverken ska stödja samiskt näringsliv och kultur i Jokkmokk och Gällivare kommun. Med förvåning läser jag Gällivare kommuns fiskeikonsulents kommentar av det planerade kraftverksbygget. Han säger att “den som stödjer det här bygget säljer sin själ”. Han menar att det blir försämringar för sportfisket och att det idag inte behövs ytterligare utbyggnader av vattenkraften eftersom det inte finns behov av det.
Jag kan inte låta bli att undra vad han sa när staten genom Vattenfall byggde ut hela Lilla och Stora Luleäveln med 15 vattenkraftverk som idag förser Sverige med 20% av el producerat med vattenkraft. Undrar hur dessa vttenkraftverk påverkade sportfisket i Lilla och Stora Luleälven? Om vad blev konsekvenserna för rennäringen? Om fiskerikonsultenten uppfattning om behovet av vattenkraft vill jag minnas att det inte var mer än 2-3 veckors sedan som centerpartisten Stefan Thornberg från Luleå i en motion till riksdagen ville att nationalälvarnas biflöden skulle få byggas ut
Den nya rovdjursförvaltningen har nu klubbats igenom i riksdagen. När det gäller vargförekomst tycker jag att förslaget att vargstammens utbredning i landet även i fortsättningen ska begränsas till områden utanför renskötselns åretruntmarker är bra. I den nya rovdjursförvaltningen ska ansvaret för förvaltningen av rovdjuren vara på regional nivå och med lokalt inflytande.Detta innebär att beslut om rovdjuren ska fattas nära de som berörs d v s bl a rennäringen. Sedan ser jag gärna flera representanter för rennäringen väljs in i de föreslagna viltförvaltningsdelegation som ska inrättas och vars uppgift är att bl a besluta om åtgärder i varje län. Sametingets uppdrag att utreda och föreslå toleransnivåer av rovdjur för rennäringen som helhet är också bra.Min förhoppning är att Sametinget kommer att föreslå tolerensnivår för rovdjursstammen som gör det möjligt för renägarna att kunna leva på rennäringen. I vissa samebyar krävs det en radikal minskning av rovdjuren. Jag tycker att förslaget till ny rovdjursförvaltning i det stora hela ser ut att vara positivt för rennäringen.
I natt ska klockan vridas tillbaka 1 timme. Denna extra timme av sömn är behövlig. Eller är det bara jag som behöver mer sömn under den mörka årstiden månntro?
Lev och må
Ingrid Inga
Att ta politiskt ansvar…
Av och till hör jag uttrycket ”att ta politiskt ansvar” vilket har fått mig att fundera vad som egentligen menas med det…
Under den förra mandatperioden fick Samelandspartiet väljarnas förtroende att leda Sametinget tillsammans med tre andra partier. Redan under det första plenumet i Östersund utformade dessa partier en gemensam politisk viljeinriktning som bestod av många och viktiga samepolitiska frågor. Många av frågorna var Samelandspartiets men långt ifrån alla. Sametingets politiska ledning valdes då parlamentariskt och fördelen med ett sådant valsätt är att det finns en stabil politisk majoritet som gemensamt kan driva politiska frågor och det politiska ansvaret är dessutom tydligt.
Ja enligt min sätt att se tog Samelandspartiets och de tre övriga partierna sitt politiska ansvar för Sametinget och de frågor som tinget ska hantera. Det politiska ansvaret för de gemensamma frågorna innebar dock att våra egna politiska frågor i vissa fall fick stå tillbaka.
Under den nyligen påbörjade mandatperiod valde Samelandspartiet att i första hand arbeta med våra egna politiska kärnfrågor därför att vi tycker att det är nästintill en omöjlighet att leda ett Sameting med en politisk ledning som består av 6 partier som valts proportionellt och med så vitt skilda ideologiska uppfattningar. Vi tycker också att det blir än svårare att driva egna politiska frågor i en sådan stor konstellation av partier. Inte heller är det alldeles tydligt vilket parti eller vilken politiker som nu har det egentliga politiska ansvaret i Sametinget.
Jag tycker att Samelandspartiet visar prov på stort politiskt ansvar även under denna mandatperiod genom att vi avstår att involvera oss i Sametingets ledning som idag består av partier som vi ideologiskt står alldeles långt ifrån.
Att prioritera det egna partiets politiska frågor och arbeta för att få genomslag för dem i Sametinget är också att ta ansvar. Nu kan vi i partistyrelsen och plenumgruppen ägna våra krafter till att göra politisk verklighet av vårt valprogram ”Hållbara Sápmi” i Sametinget. Det är vårt politiska ansvar gentemot våra väljare.
Den som går sin egen väg behöver ingen karta
Ingrid Inga
070-55 42
Alla människors lika värde
Lyssnade på en intressant debatt mellan Centerpartiets ordförande Maud Olofsson och Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson på webben. Det intressanta med denna debatt var inte Jimmie Åkessons synpunkter utan Maud Olofsson argumentation där jag för första gången hör Maud prata om alla människors lika värde, att människor som är trygga i sin egen kultur inte behöver vara rädda för människor från andra kulturer, att Sverigedemokraterna kollektivt straffar en utpekad grupp - muslimerna osv.
Maud Olofssons resonemang om grundläggande värderingar, om alla människors lika värde, mänskliga rättigheter låter väldigt bra men jag undrar om hon skulle argumentera lika engagerat om vi bytte ut muslimerna mot folkgruppen samer.
Samelandspartiet konstaterar att det är väldigt svårt att få staten Sverige att ens erkänna existerande rättigheter som vi samer har än mindra att arbeta för att få genomslag för våra rättigheter hos regeringen, lagstiftning och hos myndigheterna. Fortfarande är det internationella samfundet som återkommande får påpeka för Sverige att Sverige inte lever upp till sina åtaganden för samer som Sverige påtagit sig i internationella sammanhang.
Diskussionen mellan Maud O och Sverigedemokraterna var i så motto väldigt intressant.
Låt denna dag bli din allra bästa
Ingrid Inga
