Sámiid Riikkabellodat/Samelandspartiet/SáR vill mot bakgrund av den diskussion som uppstått i samband med konstitueringen av Sametinget den 25- 28 augusti 2009 i Kiruna informera partiets väljare och andra intresserade om den politiska process som ledde till att Sametinget valde ett nytt presidium och en ny styrelse. Ett presidium som nu leds av Skogsamernas Stefan Mikaelsson som Sametingets ordförande och en styrelse som leds av Min Geaidnus Sara Larsson som styrelseordförande och av Jakt och fiskes Håkan Jonsson som vice ordförande. Beskrivningen och analysen av processen är givetvis sett från SáR:s perspektiv, men den skall också tåla en källkritisk granskning.
Samepolitiska krumsprång – del 1
Ny samepolitisk ledning
Sametingets konstituering bjöd på många överraskningar och krumsprång. Det började med att ett presidium valdes där Stefan Mikaelsson utsågs till sametingets ordförande med stöd av en majoritet av partier som förespråkade ett proportionellt valsätt, dock utan att detta valsätt respekterades vid valet av presidium. Guovssonastis partiledare Per Mikael Utsi valdes därefter till styrelseordförande med stöd av 20 ledamöter. Det resterande 11 ledamöterna stödde Anders Kråik kandidatur. Dagen efter meddelande Per Mikael Utsi att han avgår. Min Geaidnus ordförande Sara Larsson som enligt egen utsago är den mest kompetente ledaren i Sametinget valdes senare till styrelseordförande med stöd från åtta ledamöter, vilket är ett nytt rekord. Ett rekord så tillvida är att ingen tidigare har blivit vald till styrelseordförande i Sametinget med så lite stöd. När styrelsen sedan konstituerade valdes Jakt och fiskes partiledare Håkan Jonsson till vice ordförande. Sammanfattningsvis kan Sametingets konstituering den 25-28 augusti 2009 beskrivas som ett trendbrott dels därför att den parlamentariska modellen övergavs av majoriteten av partierna Sametinget, dels för att partierna Skogsamerna och Min Geaidnu ensidigt avbröt det 16 åriga samarbetet med Samelandspartiet för att i stället liera sig med partiet Jakt och fiske och dels därför att ett av de minsta partiernas partiledare blev styrelseordförande
Parlamentarism kontra den kommunala modellen
Sedan Sametinget tillkomst 1993 har förts en diskussion mellan å ena sidan de partier som företräder en parlamentarisk modell å andra sidan de partier som förespråkat den svenska kommunala modellen med en prepositionell vald styrelse. Det man kan konstatera är att mandatperioderna med en proportionell vald styrelse varit kaotiska, men det var nog inte bara sättet att välja styrelsen som var problemet utan snarare politikerna. Samelandspartiet har tillsammans med Min Geaidnu och Skogssamerna har varit det partier som främst förespråkat ett parlamentariskt system. Det två senaste mandatperioderna mellan 2001-2009 kan utan överdrift betecknad det mest politisk stabila åren i Sametinget och vilka styrdes med betryggande parlamentarisk majoritet i Sametinget. Nu har både Min Geaidnu och Skogssamerna övergivit den parlamentariska modellen. Partiet Samerna stöder den parlamentariska modellen under förutsättning att det finns en klar majoritet för detta.
Under valkampanjen inför Sametingsvalet den 17 maj stod det klart att SáR i värsta fall kunde bli ensam förespråkare för den parlamentariska modellen. SáR uttalade i detta sammanhang att partiet då skulle bli tvungen att acceptera en proportionellt vald styrelse, utan att direkt ta ställningen till om man skulle ingå i en eventuell proportionell styrelsen.
Samepolitiska krumsprång – del 2
Valet den 17 maj och valresultatet blev inte det nederlag för SáR som SR/SvT opinionsundersökning hade förutspått. Valresultatet visade att SáR hade långt större stöd bland väljarna än vad opinionsundersökningen gav vid handen, även om SáR miste två mandat. Ett styrkebesked var också SáR nye partiledare Ingrid Inga fick flest personröster i konkurrens med Bror Saitton och Lars-Anders Baer. Skogssamerna miste också ett mandat. Min Geaidnu stod kvar på 3 mandat och Samerna var det enda partiet i alliansen som gick framåt och ökande från 4 till 5 mandat. Totalt miste den tidigare alliansen 3 mandat, men hade dock fortfarande majoritet i Sametinget med 16 mandat.
En första sondering
Under försommaren gjorde SáR sondering om eventuellt fortsatt samarbete med de tidigare samarbetspartierna. Både Min Geaidnu och Skogssamerna meddelade att man inte ge något besked, medan Samerna ställde sig positiva till fortsatts samtal.
Förändrade förutsättningar
Valresultatet indikerade att det inte fanns stöd en parlamentarisk vald styrelse, eftersom Min Geaidnu under valkampanjen förespråkande modellen; samlingsregering, där alla partier skulle beredas en plats i styrelsen. Till saken hör också att Min Geaidnu under åren i regeringsalliansen mellan 2005 -2009 distanserades sig framförallt från Samerna, men också SáR, inte så mycket i sakfrågorna utan mer i frågeställningar kring hur samarbetet mellan partierna fungerade. Under valkampanjen hade både Min Geaidnu Sara Larsson och Samernas Anders Kråik markerat att man var beredda att kandidera som styrelseordförande i Sametinget. Samelandspartiets agerande under valkampanjen var dock mer försiktigt, med hänvisningen till att det var valresultatet som var det avgörande om partiet skulle lansera sin partiledare som kandidat till styrelseordförande posten i Sametinget.
Samepolitiska krumsprång – del 3
Valdebatten och valresultatet gav följande besked:
- Det finns ingen majoritet för en parlamentariskt vald i den tidigare alliansen.
- Det jämna valresultatet och den möjlig maktdelning mellan 8 Sametingspartier är komplicerad.
- SáR tillsammans med sin tidigare närmast lierade Skogssamerna miste 3 mandat.
- Partierna Samerna gick fram med ett mandat från 4 – 5 mandat.
- Både Samernas partiledare Anders Kråik och Min Geaidnus vägvisare Sara Larsson från den tidigare alliansen ställde upp som kandidater till styrelseordförande posten. Sedemera ävenGuovssonástis partiledare Per Mikael Utsi.
Politisk realism
I det läge som beskrivs ovan fanns det ingen politisk realism för SáR att lansera partiledare Ingrid Inga som styrelseordförande, men SáR var dock berett att ta ansvaret och leda Sametinget för den händelse att det trots allt skulle bli en majoritet för ett parlamentariskt vald styrelsen och att en bred politisk allians skulle kunna formeras med en gemensam politisk plattform.
Politiska initiativ
Partiet Samernas partiledare Anders Kråik tog tidigt initiativ till att bilda en ”regeringen” i Sametinget med sig själv som ledare. Under sommaren förekom sannolikt kontakter mellan olika partier utan att något hände såvitt SáR erfar. Det är dock möjligt att de gjordes inofficiella överenskommelser mellan olika partier, vilket sannolikt kommer dementeras om det är politisktkomprometterande för de berörda, i defall frågan blir offentligt. Innan plenum i Kiruna sågs kanske Anders Kråik som starkaste och mest realistiska styrelseordförande kandidaten.
Frågan om vem och vilka som skulle leda Sametinget var helt öppen när det nyvalda Sametinget möttes i Kiruna den 25-28 augusti.
Ett nytt regelverk och protokoll
Både öppningen av Sametinget och konstitueringen av Sametinget visade tydligt att ett regelverk och ett protokoll behövs för att klargöra vem som ansvarar och leder sammankallandet av konstituerande plenum och hur ”regeringsbildnings” processen skall gå till.
Samepolitiska krumsprång – del 4
2009-09-26
Samarbete mellan SáR och Guovssonasti
SáR hade före valet den 17 maj 2009 uttalat att man ställde sig positivt till ett samarbete med Guovssonasti. SáR gjorde också internt den bedömningen att Guovssonasti skulle ha det lättare att kommunicera med SáR när väl Lars-Anders Baer avgått som partiledare och Ingrid Inga tillträtt, vilket nu efterhand kanske var en felbedömning. Under plenum i Kiruna den 25-28/8 fördes en diskussion med mellan SáR och Guovssonasti där det förfrågandes om SáR kunde stödja Per Mikael Utsi som styrelseordförande. SáR informerade Guovssonasti att man i Anders Kråik såg en möjlig styrelseordförande, men skulle överväga Guovssonastis bud. Innan Sár överhuvudtaget hunnit ta ställning till om SáR skulle stödja Per Mikael Utsis kandidatur fick SáR i valberedningen veta PM Utsis kandidatur stöddes av en stor majoritet. Nu i efterhand kan konstateras att Guovssonasti sannolikt gjorde den bedömningen att man inget hade att vinna med att samarbetet med SáR, snarare skulle man förlora på detta i det fortsatta förhandlandet med andra partiet om positioner i Sametinget.
Det är möjligt att Guovssonasti gjorde det rätta valet på kort sikt eftersom Guovssonasti partiledare Per Mikael Utsi fick stöd 20 ledamöter av 31 vid det första valet av styrelseordförande. På lång sikt kan man diskutera om Guovssonasti förlora på detta eftersom man värderar partiets och partiföreträdarnas positioner i Sametinget högre än sin egen uttalade ideologi och är till och med beredda att samarbeta med Jakt och fiske för att nå dessa positioner.
Strategi
Partiet Guovssonastis politiska strategi verkar vara att först skaffa sin en position, oavsett vem man samarbetar med och sedan försöka få genomslag för sin politik. Det är möjligt att det är en fungerande strategi för ett litet parti, men vill man bli ett riktigt stort parti kan nog väljarna genomskåda detta. Vilket väljarna gjorde efter Per Mikael Utsis styrelseordförandeskap i partnerskap med Jakt och Fiske i under mandatperionen 1998-2001. I detta fall kan man också konstatera att i Min Geaidnus vägvisare Sara Larsson har Guovssonastis Per Mikael Utsis i vart fall en politisk lärjunge. Hon lyckas göra samma konststycke som Utsi och bli styrelseordförande i Sametinget, inte genom sitt väljarstöd eller sin politik linje utan därför att hon var beredd gå över stock och sten och utan politiska skygglappar gripa makten. Huruvida det är ett utslag av mod eller övermod får väl framtiden utvisa.
SáR har ofta beskrivits som ett maktparti, men jämfört med Guovssonastis och Min Geaidnus hållning ter sig SáR agerande i anslutning till Sametingets konstituering mindre maktlysten. Till saken hör att SáR förvaltar makten när man får den av den samiska väljarkåren och inte tvärt om.
Nu sitter Guovssonasti i Sametingets styrelse tillsammans med Jakt och fiske, Skogssamerna, LSS och Min Geaidnu. Det som är förvånansvärt är att Guovssonanstis ordförande Per Mikael Utsi inte sitter i styrelsen, utan detta är delegerat till Karin Vannar. Detta hände också efter förra valet. Den dåvarande Alliansen 2006 erbjöd Guovssonastis ordförande en plats i styrelsen, men han tackande nej och föreslog en annan mindre framträdande ledamot som Guovssonastis ledamot i styrelsen, Det verkar vara så PM Utsi enbart sätter sig en en Sametings styrelse om han blir ordförande – inte annars.
Fortsättning följer