Hoppa till innehåll
Sámiid Riikkabellodat

Sámiid Riikkabellodat

Samelandspartiet

  • Hem
  • Vår vilja
  • Sametingsvalet 2021
    • Vallistor
    • Valprogrammet
  • Kontakt
  • BLI MEDLEM!
  • Om oss
  • Hem
  • 2012
  • oktober
  • 26
  • Avslutning av Sametingets plenum kl 15.00 den 26 oktober 2012
Äldre plenum

Avslutning av Sametingets plenum kl 15.00 den 26 oktober 2012

26 oktober 2012
lars-anders.baer@sametinget.se

Sametingets plenums avslutades kl. 15.00 av av Lars W Svonni, ledamot i presidiet.

Inläggsnavigering

Ärende 48.1 – 42. Motion motioner
På SáR hemsida kommer senare en analys med kommentarer rörande vad som diskuterat och beslutas på Sametingets plenum i Östersund mellan den 23-27 oktober 2012.

samiidriikkabellodat

samelandspartiet

Ida Inga Skriver om att Leva, bo och arbeta i Sáp Ida Inga Skriver om att Leva, bo och arbeta i Sápmi

Den som vill utbilda sig och ha ett arbete där kompetensen kommer till användning eller den som drivs av drömmar om att skapa sitt eget företag ska inte behöva lämna Sápmi för att kunna genomföra det. Den som har lämnat ska också ha möjligheten att återvända. 

I OECD-rapporten ”Linking the Indigenous Sami People with Regional and Rural Development in Sweden” konstateras att livskraftiga urfolksekonomier är grundläggande för självbestämmande. Samtidigt exkluderas urfolk i arbetet med att främja regional utveckling. Det gör att ett utvecklat samiskt näringsliv är viktigt ur flera aspekter, både för enskilda individer och för det samiska samhället som helhet.

Utvecklingen av nya näringar med den samiska kulturen som grund, inom bland annat de samiska kulturella och kreativa näringarna skapar möjligheter för fler samer att leva, bo och arbeta i Sápmi. Exempel på detta är de företag inom livsmedelsförädling, matproduktion, mode, musik, film, fotografi och duodji som skapar långsiktigt hållbara möjligheter för samisk näringsutveckling.

För att fler samiska kvinnor och unga ska starta företag inom traditionella och nya näringar menar SámiidRiikkabell att det behövs nytänkande och förståelse för det samiska näringslivets egna förutsättningar när det gäller ekonomiskt stöd, bildande av företagsnätverk och kompetensutveckling. Samma bedömning gör OECD i sin rapport. Ett av rapportens förslag är att utformningen av program för regional tillväxt och landsbygdsutveckling behöver göras mer inkluderande för samer. De behöver enkelt uttryckt utformas utifrån samiska behov och förutsättningar. 

Det krävs också en djupare samisk kulturkompetens i utformningen av utvecklingsprogram. OECD framför utmaningen att överföring av traditionell kunskap och kultur riskerar att inte erkännas som en legitim målsättning för ekonomisk utveckling, samtidigt som rapporten konstaterar att samisk ekonomisk utveckling är baserad på ett symbiotiskt förhållande med naturen och på överföringen av samernas språk och kulturella traditioner och att samerna är viktiga för ekonomisk utveckling och livskvalitet i norra Sverige.

(Fort. I kommentarer)
Ny vecka, nytt tema! I veckan skriver vi om "Samis Ny vecka, nytt tema! I veckan skriver vi om "Samisk närings- och samhällsutveckling".

 Vad är viktigt för er följare för att utveckla det samiska näringslivet? 🌞

Såhär skriver vi i vårt Valprogram:

I det samiska samhället växer idag nya näringar fram med den samiska kulturen som bas. Samiska kulturella och kreativa näringar skapar långsiktigt hållbara möjligheter för fler samer att leva, bo och arbeta i Sápmi. Vi menar att ett mångsidigt och livskraftigt samiskt näringsliv utvecklar samiska mötesplatser som stärker både språk och kultur för alla samer. För att stimulera att fler samiska kvinnor och unga startar företag både inom traditionella och nya näringar behövs nytänkande och förståelse för det samiska näringslivets egna förutsättningar när gäller ekonomiskt stöd, bildande av företagsnätverk och kompetensutveckling. Sámiid Riikkabellodat vill att det ska finnas startstöd för unga renskötare och bättre finansiering av samiskt nyföretagande och nätverksbyggande. 

Sámiid Riikkabellodat vill 

Att stödformer införs för samiska företag utifrån samiska näringslivets förutsättningar 

Att utökat startstöd för unga renskötare och kvinnor införs

Att finansiering av nyföretagande och nätverksbyggande sker utifrån samiska förutsättningar 

Att natur- och kulturmiljöstöden återinförs 

Govat: @kahurri

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #näringar #samhällsutveckling #sápmi #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Ingrid inga om utbildning. Samisk utbildning och Ingrid inga om utbildning.

Samisk utbildning och forskning är avgörande faktorer i arbetet med att stärka och utveckla det framtida samiska samhället under tider med stora samhällsförändringar.
Sámiid Riikkabellodat kommer därför arbeta för en samisk utbildningsväg från förskola till universitet/högskola. Vårt språk och traditionella kunskap är bärande element i en framtida samisk utbildningsväg. Vi kommer att arbeta för att Sametinget inrättar en utbildningsnämnd som får ett övergripande ansvar för alla samiska utbildningsfrågor – även de som ligger utanför Nämnden för Sameskolstyrelsens nuvarande ansvarsområde. I Utbildningsnämnden uppdrag ska även högre utbildning, lärarutbildning och vuxenbildning ingå. Eftersom utbildningsfrågor är lagreglerade behöver utbildningsnämnden få en mer självständig ställning än vad övriga nämnder i Sametinget har. I utbildningsnämnden ska det t ex kunna ingå experter på utbildningsfrågor.
Sámiid Rikkkabellodat kommer därför arbeta för att Sameskolstyrelsens verksamhet överförs till Sametinget för att stärka det samiska samhället och samisk utbildning.

Forskning
Det råder en stor allmän brist på kunskap om samer, samiska samhället och våra levnadsförhållanden hos majoritetssamhället i Sverige. Okunskapen om strukturerna inom det samiska samhället är i mångt och mycket okänt utanför det samiska samhället. Inom område efter område – bl a rennäring, näring, kultur, språk - saknas idag forskning utifrån samiska förhållanden och förutsättningar vilket påverkar det samiska samhället negativt.
Vi samer behöver själva ta taktpinnen för att stärka och utveckla det samiska samhället.
Sámiid Riiikkabellodat kommer därför att - mot bakgrund av vår status som ursprungsbefolkning –att arbeta för inrättandet av ett tvärvetenskapligt samiskt forskningsprogram tas fram i samverkan mellan Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Samisk tematik och gränsöverskridande samarbete med forskningsinstitutioner i Norge och Finland med samiskprofilerad forskning ska vara bas för det samiska forskningsprogrammet.

Foto:Sametinget 
#samiidriikkabellodat
Lars-Anders Baer skriver om rasismen mot samer. B Lars-Anders Baer skriver om rasismen mot samer.

Boken ”Muittalus samid birra”utkom också under en tid då stora omvälvningar pågick i världen, Sverige och de som kallas Lappland. Författaren var renskötare och jägaren  Johan Turi från området som i dag är Talma Sameby, i Kiruna kommun. Den handlar om samer, renskötsel och samisk kultur. Det avslutande kapitlet i boken om “Lapplands okända  djur”, återkommer jag till senare.  
Boken är en röst dels från ett väldigt kritiskt tid i relationen mellan den svenska statsmakten och de samiska folket, dels en tid som på många sätt  kom att prägla vårt gemensamma koloniala arv som vi delvis ännu inte bearbetat och gjort upp med.

Även om Sverige tidigare hade varit inblandad i slavhandeln i Afrika , berörde den inte svenska intressen, men idémässigt kom den att prägla förhållande till de som kallades  för icke europeiska folk, och  populärt formulerades som den ”vite mannens börda”.  

I Sverige fick vi allmän rösträtt och om Lappland  talade man om ”framtidslandet” där vattenkraften, skogen och gruvorna skulle bygga landet.  Rasismen blev ett bärande element i både den globala och svenska maktharmonin, som till slut också på ett förödande sätt drabbade de europeiska folken genom nazismen förbrytelser. Vilket resulterade i bl.a. FN deklaration om de mänskliga rättigheterna 1948 och blev en början på en de-koloniserings process som fortfarande pågår.

Här på svensk mark omyndighetsförklarades samerna att förvalta både sina egna intressen och rättigheter, bl.a. jakt och fiskerätten när Sveriges riksdag antog 1886 års rennäringslag och där lapparna så att säga blev ”den svenske mannens börda. Detta förkastades och rannsakades  definitivt efter 134 år, genom Högsta Domstolens dom i det s.k.  Girjasmålet den 23 januari 2020.

Läs hela inlägget från Lars-Anders på vår hemsida www.samelandspartiet.se
(länk i bio.)

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #utbildning #politik #sametingsvalet2021 #sametingsvalet #rasism
Johanna Njaita skriver om utbildning, hela inlägg Johanna Njaita skriver om utbildning, hela inlägget finns på hemsidan, länk i bio!

Alla samer ska kunna välja utbildningsvägar på alla nivåer där samiska språk, kultur och árbediehtu är naturliga delar i utbildningen. 

Jag har gått sameskola, integrerad samisk undervisning på högstadiet, läst samiska på gymnasienivå, gått hantverksgymnasiet med inriktning samisk design och gått på Samernas Utbildningscentrum under två år. Jag har haft möjligheten att från sex års åldern få undervisning med en samisk utgångspunkt i större delen av mina skolår. Det är en ynnest som inte alla har möjligheten till. 

Samiska barn ska ha rätt till samisk förskola och det är kommunernas skyldighet att erbjuda det utan att föräldrarna ska behöva be om det. Vi vet att så ser inte verkligheten ut idag. 

Alla elever i grundskola, högstadiet och gymnasiet har rätt att studera sitt modersmål som elevens val, som språkval, inom ramen för skolans val, eller helt utanför timplanen. Det finns dock ingen garanterad undervisningstid för ämnet. Vi vet idag att många huvudmän dock ofta inte tillgodoser detta åt de samiska eleverna och menar att de inte har hittat någon samiskalärare samt att allt för många elever läser samiska utanför schemat. Ämnet modersmål måste få en viktigare roll i skolan och eleverna ska kunna läsa ämnet under den ordinarie skoldagen.

Vi vet att det är stor brist på lärare och framförallt samiskalärare. Detta är något som vi måste jobba för. Det är ett nationellt problem och Sametinget samt regeringen behöver göra fler satsningar för att få fler lärare i samiska. Men även arbeta för att göra läraryrket attraktivt och höja statusen så att fler vill utbilda sig till lärare. Det behövs lärare i alla ämnen med språkkompetens men också med kulturkompetens. Vårt språk och vår kultur är sammantvinnade. Samiskalärare och lärare med samisk kulturkompetens måste ses som en central och värdefull del av skolan.

(Läs hela inlägget på hemsidan länk i bio!) 

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #utbildning #politik #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Johanna Njaita skriver om utbildning och okunskap Johanna Njaita skriver om utbildning och okunskap som leder till strukturell rasism

Under ett par år var jag projektledare för en utbildningssatsning (Nuoras Nurrii) som baserades på Veivisere, en lyckad och uppskattad kunskapshöjande verksamhet i Norge som aktivt motverkar den brist på kunskap om urfolket samer som råder. Detta görs genom så kallade vägvisare, fyra samiska ungdomar, som åker runt i Norge och håller föredrag om samer på gymnasieskolor. Vägvisarna har funnits i Norge sedan 2004 och finansieras av Fornyings- admninstrasjons- og kirkedepartementet (FAD) vilket gör att skolorna inte behöver betala något för besöket. 
Utbildningssatsningen Nuoras Nurrii leddes av Sáminuorra och tillsammans med Vaartoe – Centrum för Samisk forskning. I projektets första del anordnade Vaartoe genom Umeå universitet en kurs som hette Fatta Sápmi! som gav en grundläggande översikt över urfolket samernas historia, kultur och samhälle. Målet med kursen var bland annat att lärare skulle läsa kursen för att ha god kunskap när de sedan ska undervisa om urfolket samer. 
Det finns i dag en stor okunskap om och fördomar mot oss samer. Det är en situation som ständigt reproduceras genom det svenska skolsystemet då inslag och undervisning som berör samiska frågor generellt sett är frånvarande på samtliga nivåer i den svenska skolan såväl som i lärarutbildningen. 

Om inte barn och ungdomar i tidig ålder får kunskap om samer så medför detta i förlängningen att majoriteten av politiker, makthavare och andra fattar beslut som rör samiska angelägenheter utan att  ha kunskaper och veta nödvändig och grundläggande kunskap om samiskt samhällsliv och historia. Det leder även till diskriminering och rasism. 

(forts. I kommentarer)

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #utbildning #politik #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Dál mii vuorbádit dán čáppa guvssi man Áslat Dál mii vuorbádit dán čáppa guvssi man Áslat Simma lea dudjon! Čoarvai Áslat lea herven Sámiid Riikkabellodaga logotypa!
Jus hálidat leahkit mielde gilvvus de fertet 
  1. Čuovvut min siiddu.
 2.Juohkit dán gova. (njuolga min siiddus) 
  3.Kommenteret 2 olbmá geainna doaivvulit dán giđa gáfestallat! 
(Jus iht lea dahkan visot 3 lávkki, iht boađe mielde Vuorbádeapmai). 

Searvva goabbes Facebookas ja Instagrammas nu lea duppal chanse vuoitit! 

Gilvu nohká 20/4-2021!

🇸🇪
Nu lottar vi ut denna vackra Guksi som Áslat Simma har slöjdat! I horninlägget har Áslat graverat Samelandspartiets logga! 
Om du vill vara med i tävlingen måste du:
 1. Följa vår sida. 
  2.Dela denna bild (direkt från vår sida). 
  3.Tagga 2 personer som du önskar att dricka kaffe med denna vår! 
(Om du inte gjort alla 3 steg, kommer du inte med i utlottningen.)

Delta på både Facebook och Instagram för dubbel chans att vinna! 

Tävlingen avslutas 20/4-2021!

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Utbildning är veckans tema och såhär skriver vi Utbildning är veckans tema och såhär skriver vi i vårt Valprogram:

I vårt Sápmi ska barn, unga och vuxna kunna välja samiska utbildningsvägar med hög kvalitet från förskola till högre utbildning. För att det ska kunna bli verklighet vill vi i samarbete med de övriga Sametingen arbeta för gemensamma läroplaner, produktion av läromedel och utbildning av pedagoger med samisk språk- och kulturkompetens på alla utbildningsnivåer. Sámiid Riikkabellodat kommer att arbeta för ökad tillgänglighet till utbildningar via intensivkurser, språkbads- och språkbevaringsmodeller och distansundervisning. Vi kommer att prioritera arbetet med att våra barn, unga och vuxna i framtiden ska kunna välja utbildningsvägar på alla nivåer där samiska språk, kultur och árbediehtu i en ny tid är en naturlig del i utbildningen. 

Sámiid Riikkabellodat vill 

Att samiska pedagoger utbildas och att läromedel tas fram inom alla ämnen inom förskola, grundskola och gymnasium och högre utbildning 

Öka tillgången på intensivkurser, distansundervisning, språkbad- och språkbevaringsmodeller utifrån vars och ens språkliga förutsättningar

Stärka samarbete mellan Sametingen om samisk utbildning på högskolenivå

Arbeta för utbildningar med samisk inriktning på gymnasial nivå och för yrkesutbildningar  

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #utbildning #politik #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Marianne Gråik, boende i Vinklumpen och Hammerdal Marianne Gråik, boende i Vinklumpen och Hammerdal, renskötare och utbildad redovisningskonsult. 54 år. Har fyra vuxna barn och sju barnbarn, en merit jag gärna fram håller. 
Mina hjärtefrågor är samiska rättigheter och speciellt renskötselfrågor. Rovdjuren tär årligen på min renhjord så i den frågan har jag engagerat mig sedan länge lokalt i Jämtland.

Jag har varit ordförande för Jijnjevaerie i 10 år. Det var en tio år lång kamp dagligen för våra marker, på ett eller annat sätt. Samebyar har idag för små resurser att föra den kampen själva, och dessutom på egen bekostnad i de flesta fall. Jag vill jobba för att de som vill bygga vindpark, grustäkter, avverka skog, bygga väg, järnväg etc ska bekosta samebyarnas merarbete och ombudskostnad i processen.

Målet om max 5 % rovdjursförluster måste bli verklighet. Ett delmål på vägen är att max 10% rovdjursförluster blir inskriven i lag. Då först blir det bättre balans mellan renen och rovdjuret vid fråga om skyddsjakt. Allt för många skyddsjakts ansökningar upphävs av domstol idag.

Inventeringen av stora rovdjur utförs i dag enligt försiktighetsprincipen, det betyder att många kriterier som ska finnas innan föryngringar registreras. Effekten blir att föryngringar av både lo och järv inte räknas i landets rovdjursstam. 
Jag menar att inventering måste göras med verklighetsprincipen, det som finns måste räknas in för att samebyarnas samlade rovdjurstryck ska synliggöras.

Klimat frågan är viktig för mej. Allt fler förändringar syns och påverkar renskötseln praktiskt. Det första man tänker är ju vinterbetet, som ofta blir låst av is. Vi har också problem med att sjöar och vattendrag är blanka, blåa och jättehalkiga pga milda dagar med stark vind. Vi får ständigt hitta nya vägar att flytta där det inte finns vatten. Det är en stor sorg och mycket extra arbete med att lämna gamla flyttleder som går längs vattendragen. Renarna kan inte heller gå ut på en sjö för att ligga och idissla i marssolen. Vi ser tallplantor på fjället och buskar och sly växer tätt.
Paradoxen är när Sverige nu ska bli klimatneutralt så ska ytterligare betesmarker tas för att producera el, mineraler och skogssmassa.

#samelandspartiet  #sámiidriikka
Text av Per-Olof Nutti. Sverige behöver beakta de Text av Per-Olof Nutti.
Sverige behöver beakta de mänskliga rättigheterna vid utformningen av landets rovdjurspolitik med inverkan på det samiska renskötselområdet.
Det innebär  att Sverige har genom att ratificera ett antal konventioner inom folkrättens område förpliktat sig att respektera en rad mänskliga rättigheter. 
Rovdjurspolitiken utgör inget undantag. Hade antalet renar som faller offer för rovdjur varit betingat av naturen, och inte påverkats av statens politik, hade saken sett annorlunda ut. Då hade inga människorättsfrågor uppstått. 
Hur många renar som faller som offer för rovdjur är dock idag inte ett resultat av naturliga orsaker. I stället är det staten, genom sin rovdjurspolitik, som bestämmer hur många renar som dödas av rovdjur. Dels får statens rovdjurspolitik inte resultera i ett rovdjurstryck som omöjliggör eller kraftigt försvårar för en sameby eller vintergrupp att bedriva en traditionell samisk kulturellt bärkraftig renskötsel. . 
Det innebär att antalet rovdjur i renskötselområdet inte får bli större än att varje renhjord klarar att reproducera sig samtidigt som den tillåter ett naturligt slaktuttag. I tillägg uppkommer ett ansvar för staten att kompensera renägarna för de skador rovdjuren orsakar
Men det är statens skyldighet att hålla det totala rovdjurstrycket på en sådan nivå att det inte omöjliggör eller kraftigt försvårar samisk renskötsel även om det kommer i konflikt med statens skyldighet att bevara rovdjursstammarna. 
Renskötseln utgör den materiella basen för det samiska samhället i Sverige. Renskötseln är navet i samiska kulturen.
Rätten till kultur innefattar även ett skydd för samisk renskötsel inte bara mot industriella och liknade aktiviteter eller exploateringar  utan även mot orimliga rovdjursförluster.
Rovdjurens inverkan på det samiska samhället är lokalt. Majoriteten av den samiska befolkningen påverkas inte av rovdjuren. Mot denna bakgrund är det rimligt att Sveriges regering och riksdag aktivt involverar samebyarna i beslutsfattande inom rovdjurspolitikens område. Den nu påbörjade översynen av rennäringslagstiftningen bör ge samebyarna den möjligheten.
#samiidriikkabellodat
Inlägg av Paulus Kuoljok. Åtta år har nu passer Inlägg av Paulus Kuoljok.
Åtta år har nu passerat sedan riksdagen fattade beslut om att renskötseln inte skall behöva tåla mer än 10% i förluster till rovdjuren. Det beslutet har inte lett någonstans och vi står idag med en verklighet där ungefär hälften av det teoretiska slaktuttaget äts upp. Det är inte acceptabelt att enskilda renskötare ska betala för Sveriges rovdjurspolitik ur egen ficka, för att Sverige skall kunna stoltsera med höga rovdjursantal.

Jag vill väcka ett förslag som min partikollega Anja Fjellgren Walkeapää lyfte i samband med en allmänpolitisk debatt under Sametingets Plenum. Är det inte dags att införa en rovdjursskatt för att bekosta de skador som rovdjuren åsamkar? Är det så att samhället vill ha höga rovdjurantal men att det är privata renägare som i dagsläget finansierar utfodringen av dessa så är det väl inte mer än rätt att samhället hjälper till att bära de faktiska kostnaderna som det höga rovdjurantalet medför.

En annan fråga som är nödvändig att jobba med är björnfrågan. På senare år har hela eller nära nog hela björntilldelningen skjutits under vårens skyddsjakter. Det är uppenbart att björnantalen skjutit i höjden och de som drabbas hårdast av detta är naturligtvis skogssamebyarna vars renar kalvar i skogslandet. Projektet björnpredation på ren visar klart och tydligt att till och med en ensam björn under försommaren kan ta upp till 50 kalvar och de löjligt låga arealbaserade ersättningarna för björnskador är långt ifrån nog för att täcka de skadorna.
Den arealbaserade björnersättningen måste förändras i grunden med höjda ersättningar baserade på det faktum att det nu uppenbarligen finns långt mer björn än tidigare och mot de fakta som framkommit kring vilken skadebild man konstaterat via björnprojektet. Naturligtvis måste ersättningen även justeras för att riktas bättre mot skogssamebyarna.

Även frågan kring örnens inverkan på kalvtillgången måste fortsätta kartläggas och vi kommer fortsatt arbeta för att även de skador som havsörnen åsamkar skall bli ersättningsgrundande.
 
Bild 3 visar hur min familj flår en örnskadad kalv.

#sámiidriikkabellodat #sametingsvalet2021
Anja Fjellgren Walkeapää skriver om renskötsel Anja Fjellgren Walkeapää skriver om renskötsel och skogsbruk. 

Renskötsel står inför en rad utmaningar, det är inte bara klimatförändringarna som gör det svårare för renarna att finna bete, utan också alla andra intrång och exploateringar. Vi måste anstränga oss till det yttersta för att se till så inte ytterligare renbetesmarker förstörs. Jag har ju min tankenöt skogsbruket att fokusera på. Skogsbruket måste ändras. 

Idag dras vi med gigantiska kalhyggen, minimal hänsyn till renskötsel och sitter med i samråd där renskötselrätten kränks konstant. VI behöver ett skogsbruk som är renskötselanpassat. Jag säger inte nej till skogsbruk, utan ett annat skogsbruk med mer hänsyn till renarnas, naturens och ekosystemens behov. 

Det finns en radda studier som visar att det går att bedriva ett annat skogsbruk. Det måste bara arbetas hårt och aktivt för att implementera ett annat brukande, och jag är inte nöjd med det arbetet som gjorts kring skogsbruket hittills. Varför ska en verksamhet gå under på bekostnad av en annan när man kan finna en medelväg? 

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #boazudoallu #renskötsel #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Prejhta Persson skriver om långsiktig hållbar r Prejhta Persson skriver om långsiktig hållbar renskötsel. 

Vad är långsiktig hållbar renskötsel? För mig är det inte en självklar fråga i dagens läge.

Jag får ofta känslan av att vi bara ska vara nöjd att vi får finnas kvar men vi ska alltid ge mer utav oss själva - se på när bara mer renbetesmarker skövlas, gruvor gräver sönder jorden och vindkraftparker växer sig enorma. Dessutom ska vi mata statens rovdjur, som ökar okontrollerat, med vårt eget levebröd, renen! 

Idag är man lycklig för varje år man lyckats överleva.

Långsiktig hållbar renskötsel är att renen ska få beta naturlig föda året om, man ska inte behöva ruinera sig på foderkostnader för att renen ska överleva! Markerna måste skyddas, VI i Saepmie måste gemensamt sätta stopp för all övergrepp som sker på vårt land, tillsammans kanske vi har en chans.

Renen och renskötaren måste få leva, inte bli uppätna av rovdjuren! Rovdjursstammen måste minska och det ska inte vara renskötarens ansvar att lösa problemet. Jag vill inte bedriva rovdjursskötsel och behöva jaga desperat under licensjakter och skyddsjakter för att febrilt försöka hålla mina renar i liv, jag vill bedriva RENSKÖTSEL, vill kunna åka ut och bevaka kanten om dagarna och endast kunna fokusera på renen, styra de rätt och veta att de har betesro och får överleva!

Får jag chansen kommer jag jobba för långsiktig renskötsel, och för mig innebär det att renarna ska få beta ute på fribete utan att bli uppätna, svälta eller stressas ihjäl!

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #boazudoallu #renskötsel #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Veckans tema är Renskötsel! Vi börjar med vår Veckans tema är Renskötsel! Vi börjar med vår text från valprogrammet.

Långsiktigt hållbar renskötsel:

En hållbar renskötsel med naturbete som grund är en prioriterad fråga för Sámiid Riikkabellodat. Renskötseln är enligt vår mening grundpelaren för vår kultur, våra traditioner, övriga samiska näringar, vårt språk och våra rättigheter till land och vatten. Förståelsen för och kunskapen om renskötselns unika närings-, drifts- och företagsform samt ekonomi där hela familjen är delaktig behöver stärkas. Vi vill att samiska kvinnors kunskaper och erfarenheter synliggörs som en viktig del i en framtida långsiktigt hållbar renskötsel. 

Samiid Riikkabellodat prioriterar att renskötseln har tillgång till sammanhållande betesmarker under alla årstider. Sámiid Riikkabellodat kommer också arbeta för att rovdjursstammarna ska minska till den överenskomna toleransnivån. Vi vill inte ha någon varg i renskötselområdet. Skogsbrukets avverkningar inom renskötselns betesmarker vill vi stoppa helt. Vi tycker att det är nog med alla former av exploateringar i Sápmi som inte respekterar renskötselns erkända rätt till land och vatten. 

Förekomsten av rasism mot samer på alla samhällsnivåer är oacceptabel. Hot och kränkningar riktade mot renskötseln i vinterbetesmarkerna måste upphöra. Vi vill se krafttag från rättsväsendet i frågor om renstölder och tjuvjakt av ren. Angrepp mot renar bör klassas som hatbrott. 

Samiid Riikkabellodat vill: 

Minska antalet rovdjur och att varg inte ska finnas i renskötstelområdet 

Stoppa skogsavverkningar i renskötselområdet och återskapa renbetesmarkernas naturliga vegetation 

Ta till vara samiska kvinnors kunskaper och erfarenheter för en bärkraftig renskötsel 

Stärka renskötselns rättsliga ställning gentemot alla former av exploateringar inom renskötselområdet

Att rättsväsendet tar krafttag mot tjuvjakt och stölder av renar

Govat: @tanjanordfjell
@jnjaita @kahurri

#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #boazudoallu #renskötsel #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Per-Olof Nutti - Sámegiella lea hui dehálaš Per-Olof Nutti - Sámegiella lea hui dehálaš 

Sámegielat eai leat dušše gulahallama váste, dat leat  maid lagas čanastagat sámi identitehttii, kulturárbái ja gullevašvuhtii. Dat lea maid symbola min searvevuhtii. Das leat  čanastagat iežamet máttuide. Mii lea hui dehálaš. giela bokte dovdá gullevašvuođa, Sámegielat leat dehálaččat sámi álbmogii ja sámi servodaga ovdáneapmái. 
Mánáidgardi lea okta dehálaš arená nannet ja seailluhit sámigielaid. Ja lea dárbu guhkitáigásaš ja čielga strategiijat ja vugiid giellabargui. Árbediehtu  implementeret sámi perspektiiva allaoahppus ja dutkamis.
Davviriikkat dárbbašit ovttasbargat vai sáhttet harmoniseret oahpuplánaid, buvttadit oahpponeavvuid  ja dárjut oahppu mii lea heivvejuvvon sámi servodat dárbui.

Läs inlägg om språket av Per Olof på svenska på vår hemsida www.samelandspartiet.se

Bild 2 är fotograferad av Marianne Gråik.
Káren-Ann Hurri- Giela ovddideapmi go lea sámegi Káren-Ann Hurri- Giela ovddideapmi go lea sámegiella ruoktugiellan.

Mu vásahusain sámegiela ovddideapmi lea hástálus. Mus lea iežasis heajus sátnerádju ja váttis njuolga čállit sámegillii. Mus leat skuvla áiggi leamašan ohpaheaddjit(eat visot!) geas leat leamašan geafit hupmangielat go mus, ja lean bargan bargubáikiin gos sámegiella lea dárbbašlaš muhto ii premierejuvvon.

Jáhkán ahte okta stuora sivva dasa, manin in leat albma lohkan ja čállin giela ovddidan lea dat ahte mánnán mu indduin searvádallan ii váhtan sámegiela.  Jus lei sámegillii diehtu/čilgehusat de gávdnui maid majoriteahta gilllii jorgalus. Min vuoigŋamasat leat láikit, ja mu válljit álo lohkat ruoŧagiel teavsta ovdal sámegiela daningo ahte lean dasa eanet hárjánan. 

Mun hálidan politihkkalaččat bargat dan ovdii ahte mii oaččut eanet ođasmáhttun oahppanbáikkiid giela ovddideapmai. Ja ahte sámegiela geavtin sociala mediain ja árgabeaivvis šaddá trendy/beakkán.

Hálidan ahte Sámi media/filbma/tech buvtadeaddjit oaččut eanet ruhtadusa ja vejolašvuođaid dahkat sisdoalu mii heive sámi servodaga dárbbuide ja nuoraid indduide. Sávan ahte eanet dáiddarat ohčet media/tech oahpuid ja buktet daid máhtuid sápmái. Buoret livčči jus sámis álggahit daid oahpuid! 

Mu stuorimus niehku lea ahte sáhtášin sámegillii searvat juohke sajis. Oanehis/ođđaáigásaš oahpuin nugo duodjekurssain, crossfit hárjahallamin, online dáhpahusain vai lohkat psykologia ja vaikko makkár ávdnasiid sámegillii. Dan olaheapmai hal lea buorre ahte giellačeahpit leat miehtá servodaga, muhto sin ferte maid movtidahttit geavtit giela go lágidit ja vuvdet bálvalusaid. 

Ja bargubáikiin gos sámegiella dárbbašuvvo, doppe maid galgá premierejuvvot giella! Go lea váttis gávdnat bargiid skuvllaide ja boarrásitruovttuide dat sajit leat buorit vejolašvuođat siddjiide geat háledit oahppat giela, muhto dat maid sáhttá váikkuhit dasa ahte mánát geas lea ruoktugiella sámegiella, eat ovddit giela iežaset ohppaheaddjiin. Boarrásiin ja siis geas lea nanu giella, galget leahkit vejolašvuođat ovddidit ja gulahallat servodagas. 

Loga olles teavstta min ruoktusiiddus www.samelandspartiet.se

#sámegiella #gollegiella #samelandspartiet #sámiidriikkabellodat
Gáhppustallam! Tävling! Gilvu! Mii vuorbádit Gáhppustallam! Tävling! Gilvu! 

Mii vuorbádit dán fiinna Sámiid Riikkabellodat Gáfeseahka/Prïhtjhvoesse maid @jnjaita lea goarrun, hearvan lea min logotypa! 😄

Searvva ná:
 1. Čuovu min siiddu
  2. Juoge dán gova! 
  3. Liiko ja tagge 2 olbmá geainna hálidat gáfestallat! 

Gilvu nohká 10/4.

Tävling! Vi vill lotta ut denna fina Sámiid Riikkabellodat Kaffepåse med vår logga inbroderad!😄 Den är sydd vår duktiga @jnjaita! 

För att delta:
 1. Följ oss
  2. Dela denna bild! 
  3. Gilla och tagga 2 kompisar du vill bjuda på kaffe! 

Tävlingen avslutas 10/4

Obs! Du kan delta på både FB och Instagram för dubbel chans att vinna 😄
SPRÅK av Paulus Kuoljok Inte mycket har föränd SPRÅK av Paulus Kuoljok

Inte mycket har förändrats på de mer än 20 år som har passerat sedan min samiskaundervisning började. 
- Det är fortfarande ingen självklarhet att man får samiska i förskolan.
- Det är fortfarande ingen självklarhet att man får samiska i skolan.
- Skulle man mot förmodan få samiska i förskola eller skolan så är det fullt möjligt att det är fel samiskt språk.
- Kommunerna kommer undan med att säga att de saknar resurser.

Lagkrav har kommit som fastställer kommunernas skyldigheter gentemot barnens språkliga behov, men så länge det saknas möjligheter till sanktioner när kommunen inte lever upp till dessa krav så är detta närmast ett slag i luften. 
Alla samiska barn får inte alls möjlighet till att utvecklas i sitt språk och enligt mig så har staten långt ifrån gjort tillräckligt för att rätta till de skador som de åsamkat.

Hårdare krav måste ställas på att de språk som tagits ifrån oss skall kunna återtas och bevaras och det är staten Sverige som är skyldiga att åtgärda situationen.
Jag tror att steget till universitetsstudier är för långt och för tidskrävande för många som egentligen bara vill återta sitt språk eller bryta språkbarriären.

Två saker som jag ser som nödvändiga är att etablera språkcentrum på de lulesamiska och nordsamiska språkområdena och att det anställs språkkonsulenter inom samtliga samiska språk med godkända ortografier.
 
Jag ser även att det finns ett behov att inrätta någon form att enklare utbildning i samiska som inte är ett lika långt steg som steget till universitetsstudier faktiskt är. Det måste finnas en god möjlighet för samiska vuxna att på kvällstid efter sitt ordinarie arbete kunna återta sitt språk. Detta är två saker som jag kommer att arbeta för om jag väljs in i Sametinget!

Detta är en nedkortad version. Den kompletta texten finns att läsa på www.samelandspartiet.se

#samiska #sametinget #sámediggi #sámiidriikkabellodat #samelandspartiet #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Dál mii álggahit vuosttaš fádda vahku! Dán va Dál mii álggahit vuosttaš fádda vahku! Dán vahku fádda lea "Sámi Gielat". Mii boahtit juohkit sisdoalu main lea earret iežá oktavuohta gillii, identitehtii, kultuvrii, árbediehtui ja iežá áššiide masa giella lea lahka čatnon.

Nu kickar vi igång första temaveckan! Veckans tema är "Samiska Språken". Vi kommer att dela innehåll med koppling till bland annat språk, identitet, kultur, traditionell kunskap och andra ämnen med nära anknytning till språket. 

Vi börjar med texten ur vårt Valprogram!

Samiska språket:
Samiska språket är en grundläggande del av vår kultur och identitet. Statens försvenskningspolitik har lett till att många samer har förlorat sitt hjärtespråk - samiskan. Samiid Riikkabellodats mål är att samiska språken ska hållas levande och att alla samer ska kunna stärka, återta och utveckla sin samiska. Även redan samiskspråkiga ska kunna stärka språket. Ett levande språk bidrar till gemenskap och trygghet samtidigt som språket är viktigt för att vi ska kunna bevara och utveckla våra traditioner, traditionella kunskaper, näringar, kultur, historia och att föra språket vidare till nästa generation. Sámiid Riikkabellodat kommer att arbeta för att de samiska språken är en naturlig del i vår vardag och i våra kontakter med det övriga samhället. Vi kommer att prioritera språkutbildningar, läromedel, utbildning av pedagoger och språkarenor för att stärka  användningen av språket i Sápmi och i samhället.

Sámiid Riikkabellodat vill:
·Stärka användningen av samiska språket i Sápmi och i samhället
·Att alla samer ska få möjlighet att stärka, återta och utveckla sitt samiska språk
·Prioritera språkutbildningar, läromedel, utbildning av pedagoger och starka språkmodeller i lärandet 

Govat: @kahurri ja @anjafw
#sámegiella #gollegiella #samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Sist men inte minst presenterar vi Jämtlandslista Sist men inte minst presenterar vi Jämtlandslistan (lista 5).

Anja Fjällgren Walkeapää, första namn på Jämtlandslistan och partiets andra vice ordförande skriver:

Det är så roligt och givande att få vara en del i ett parti och team där allas kunskaper faktiskt tas tillvara, man får utrymme vare sig man vill det eller ej. Trots ung och relativt oerfaren har jag fått förtroendet att stå högt. Det hade jag aldrigt gått med på så länge det inte hade funnits ett starkt lag i partiet. Politik för mig är inte en enmans show. Så med vår bredd och styrka är jag sjukt taggad på vad Sametingsvalet har att ge.

#sámiidriikkabellodat #samelandspartiet #sametinget #sámediggi #sametingsvalet2021 #sametingsvalet
Ladda mer… Följ på Instagram

Vår Facebook

Sámiid Riikkabellodat

4 timmar sedan

Sámiid Riikkabellodat

Kronprinsessan Victoria till Sametinget - Sameradion & SVT Sápmi

sverigesradio.se

Kronprinsessan Victoria och prins Daniel kommer till Sametingets åttonde öppnande i höst. Här ser du glimtar från Sametingets öppnande 2009 i Kiruna och ...
Visa i facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Sámiid Riikkabellodat

6 timmar sedan

Sámiid Riikkabellodat
Ida Inga Skriver om att Leva, bo och arbeta i Sápmi Den som vill utbilda sig och ha ett arbete där kompetensen kommer till användning eller den som drivs av drömmar om att skapa sitt eget företag ska inte behöva lämna Sápmi för att kunna genomföra det. Den som har lämnat ska också ha möjligheten att återvända. I OECD-rapporten ”Linking the Indigenous Sami People with Regional and Rural Development in Sweden” konstateras att livskraftiga urfolksekonomier är grundläggande för självbestämmande. Samtidigt exkluderas urfolk i arbetet med att främja regional utveckling. Det gör att ett utvecklat samiskt näringsliv är viktigt ur flera aspekter, både för enskilda individer och för det samiska samhället som helhet. Utvecklingen av nya näringar med den samiska kulturen som grund, inom bland annat de samiska kulturella och kreativa näringarna skapar möjligheter för fler samer att leva, bo och arbeta i Sápmi. Exempel på detta är de företag inom livsmedelsförädling, matproduktion, mode, musik, film, fotografi och duodji som skapar långsiktigt hållbara möjligheter för samisk näringsutveckling. För att fler samiska kvinnor och unga ska starta företag inom traditionella och nya näringar menar SáR att det behövs nytänkande och förståelse för det samiska näringslivets egna förutsättningar när det gäller ekonomiskt stöd, bildande av företagsnätverk och kompetensutveckling. Samma bedömning gör OECD i sin rapport. Ett av rapportens förslag är att utformningen av program för regional tillväxt och landsbygdsutveckling behöver göras mer inkluderande för samer. De behöver enkelt uttryckt utformas utifrån samiska behov och förutsättningar. Det krävs också en djupare samisk kulturkompetens i utformningen av utvecklingsprogram. OECD framför utmaningen att överföring av traditionell kunskap och kultur riskerar att inte erkännas som en legitim målsättning för ekonomisk utveckling, samtidigt som rapporten konstaterar att samisk ekonomisk utveckling är baserad på ett symbiotiskt förhållande med naturen och på överföringen av samernas språk och kulturella traditioner och att samerna är viktiga för ekonomisk utveckling och livskvalitet i norra Sverige. Etablering av fler samiska företag inom traditionella och nya näringar ger också ringar på vattnet. Med fler företag inom Sápmi kommer behovet av företagstjänster inom exempelvis ekonomi, juridik och marknadsföring öka. Detta skulle bidra till fler sysselsatta med eftergymnasial utbildning i både egen regi och i form av arbetstillfällen i Sápmi. ... Läs mera..Nästa

Message Page

Photo

Visa i facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Sámiid Riikkabellodat

24 timmar sedan

Sámiid Riikkabellodat

(1st meeting) United Nations Permanent Forum on Indigenous Issues (UNPFII, Twentieth Session: 19-30 April 2021) - Opening ceremony

webtv.un.org

Theme of the Twentieth session (2021): 'Peace, justice and strong institutions: the role of indigenous peoples in implementing Sustainable Development Goal 16'.The Forum was established on 28 July 200...
Visa i facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Sámiid Riikkabellodat

1 dag sedan

Sámiid Riikkabellodat
Ny vecka, nytt tema! I veckan skriver vi om "Samisk närings- och samhällsutveckling". Vad är viktigt för er följare för att utveckla det samiska näringslivet? 🌞Såhär skriver vi i vårt Valprogram:I det samiska samhället växer idag nya näringar fram med den samiska kulturen som bas. Samiska kulturella och kreativa näringar skapar långsiktigt hållbara möjligheter för fler samer att leva, bo och arbeta i Sápmi. Vi menar att ett mångsidigt och livskraftigt samiskt näringsliv utvecklar samiska mötesplatser som stärker både språk och kultur för alla samer. För att stimulera att fler samiska kvinnor och unga startar företag både inom traditionella och nya näringar behövs nytänkande och förståelse för det samiska näringslivets egna förutsättningar när gäller ekonomiskt stöd, bildande av företagsnätverk och kompetensutveckling. Sámiid Riikkabellodat vill att det ska finnas startstöd för unga renskötare och bättre finansiering av samiskt nyföretagande och nätverksbyggande. Sámiid Riikkabellodat vill Att stödformer införs för samiska företag utifrån samiska näringslivets förutsättningar Att utökat startstöd för unga renskötare och kvinnor införsAtt finansiering av nyföretagande och nätverksbyggande sker utifrån samiska förutsättningar Att natur- och kulturmiljöstöden återinförs Govat: @kahurri#samelandspartiet #sámiidriikkabellodat #sametinget #sámediggi #näringar #samhällsutveckling #sápmi #sametingsvalet2021 #sametingsvalet ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Sámiid Riikkabellodat

2 dagar sedan

Sámiid Riikkabellodat
Ingrid inga om utbildning.Samisk utbildning och forskning är avgörande faktorer i arbetet med att stärka och utveckla det framtida samiska samhället under tider med stora samhällsförändringar.Sámiid Riikkabellodat kommer därför arbeta för en samisk utbildningsväg från förskola till universitet/högskola. Vårt språk och traditionella kunskap är bärande element i en framtida samisk utbildningsväg. Vi kommer att arbeta för att Sametinget inrättar en utbildningsnämnd som får ett övergripande ansvar för alla samiska utbildningsfrågor – även de som ligger utanför Nämnden för Sameskolstyrelsens nuvarande ansvarsområde. I Utbildningsnämnden uppdrag ska även högre utbildning, lärarutbildning och vuxenbildning ingå. Eftersom utbildningsfrågor är lagreglerade behöver utbildningsnämnden få en mer självständig ställning än vad övriga nämnder i Sametinget har. I utbildningsnämnden ska det t ex kunna ingå experter på utbildningsfrågor.Sámiid Rikkkabellodat kommer därför arbeta för att Sameskolstyrelsens verksamhet överförs till Sametinget för att stärka det samiska samhället och samisk utbildning.ForskningDet råder en stor allmän brist på kunskap om samer, samiska samhället och våra levnadsförhållanden hos majoritetssamhället i Sverige. Okunskapen om strukturerna inom det samiska samhället är i mångt och mycket okänt utanför det samiska samhället. Inom område efter område – bl a rennäring, näring, kultur, språk - saknas idag forskning utifrån samiska förhållanden och förutsättningar vilket påverkar det samiska samhället negativt.Vi samer behöver själva ta taktpinnen för att stärka och utveckla det samiska samhället.Sámiid Riiikkabellodat kommer därför att - mot bakgrund av vår status som ursprungsbefolkning –att arbeta för inrättandet av ett tvärvetenskapligt samiskt forskningsprogram tas fram i samverkan mellan Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Samisk tematik och gränsöverskridande samarbete med forskningsinstitutioner i Norge och Finland med samiskprofilerad forskning ska vara bas för det samiska forskningsprogrammet.Foto:Sametinget #samiidriikkabellodat ... Läs mera..Nästa

Photo

Visa i facebook
· Share

Share on Facebook Share on Twitter Share on Linked In Share by Email

Upphovsrätt © 2021 Sámiid Riikkabellodat
Tema av: Theme Horse
Drivs med: WordPress