Sametingets plenum i Vilhelmina, 19-21 februari 2013

1. Sametingets sista plenum  denna mandatperiod

Sametingets sista plenumsmöte innan Sametingsvalet den 19 maj 2013 äger rum i Vilhelmina den 19-21 februari. Ärende listan är lång och plenums diskussionerna kommer i allra högsta grad präglas av de kommande valet den 19 maj. Plenum inleds med en allmänpolitisk debatt tisdagen den 19 februari, från kl. 08.30-10.00. Plenumsförhandlingarna  kommer att sändas direkt i Sameradion ( www.sr.se/sameradion ) och TV 2. Bland ärenden som sannolikt kommer att föranleda en större  debatt är budgeten för 2013 och Sametingets mineral- och gruvpolicy.

2. Budget  2013, § 7

Förlaget till budget för verksamhetsåret  omsluter 193 miljoner kronor. Det mesta av anslagen är öronmärkta genom regeringens regleringsbrev.  Styrelsen förslag till budget är inte enigt  beträffande  anslaget till  kulturnämnden och främjande anslaget för rennäringen. Här har Ingrid  Inga, Samelandspartiet och Anders Kråik, Samerna reserverat sig mot majoritets förslag,  i vilken både styrelseordförande Per Mikael Utsi och Håkansson ingår.

2.1 Kulturnämnden

Förslaget till budget för kulturnämnden omsluter 14 426 milj kr. Ingrid Ingas reservation i detta avseende grundar sig på att förslaget åsidosätter inriktningen  och prioriteringarna  för verksamhetsstödet till organisationer  som fastställts i den gällande kulturpolitiska handlingsplanen och det villkor som Samefonden angivit för beslut om medel till verksamhetsstöd. Följer majoriteten budgetförslaget i  denna budgetpost kommer versamhetsstödet till organisationer som SSR mfl minska betydligt över en natt. Här kan man säga att Håkan Jonsson ambition  att vingklippa SSR och samebyarna möjligtvis kommer att lyckats.

2.2 Främjande anslaget för rennäringen

Det kanske mest iögonfallande i budgetförslaget är disponeringen av främjandeanslaget för rennäringen som totalt omsluter ca 107 mij kr.  I beredningen av budgeten har Sametingets rennäringsnämnd tillsamman med Sametingets kansli framarbetat ett förslag efter konsultationer med rennärings företrädare till en  disponering av anslaget. Vi det aktuella  styrelsenmötet när budgeten behandlades kom styrelseordförande Per Mikael Utsi med en helt nytt förslag om hur medlen i anslaget skulle disponeras, dessutom utan någon konsekvens analys. Med stöd från Håkan Jonsson och JOF fick Per Mikael Utsi majoritet för sitt förslag.  Ingrid  Inga reserverade sig här mot förslaget och i förmån till Rennäringsnämndes eniga förslag till budget.I reservationen framhöll Inga att hon delade  Rennräringsnämndens uppfattning att behovet av en utökning av anslaget för rovdjursersättning för rovdjursförekomst och inventering av rovdjur är nödvändig.

En intressant fråga  blir nu om radarparet styrelseordförande Per Mikael Utsi och styrelseledamoten Håkan Jonsson kan får majoritet i plenum  för sitt  nya förslaget till budget för främjandeanslaget och därmed köra över ett enig Rennäringsnämnd.

3. Sametingets mineral- och gruvpolicy, § 12

Sametingets styrelse har efter en gemensam beredning med rennäringsnämnden presenterat  ett ”nytt” förslag till policy. Förslaget är i sak i stort sett de samma som tidigare. Det nya är att samebyn  igen lyfts in i dokumentet.

Diskussion om begreppet rättighetsinnehavare kontra samebyn rasar vidare bl.a i media.   Är man vanligtvis rättighetsinnehavare är man erkänd ägare eller förvaltare av allehanda typer av materiell eller imateriell egendom.  I samebyn är både de enskilda medlemmarna  och alla medlemmar tillsammans(samebyn) rättighetsinnehavarna av renbetesrätten, fisket och jakträtten (även om staten numera gör anspråk på en andel), rätt att ta virker m.m, enligt gällande lagstiftning, men inte nödvändigtvis enligt gällande rätt. I rättegången mellan Girjas och sv.staten hävdar samebyn att man äger hela fiskerätten enligt gällande rätt och inte pga lagstiftning. Lag och rätt är inte synonymer.

När man talar om samebyn och rättighetsinnehavare bör man vara tydlig att säga att sameby/medlemmarna är innehavara av vissa rättigheter, till en del erkända i lag, därmed sakägare enligt läggande lagstiftning. Att vara sakägare utesluter inte även andra kan vara möjliga rättighetsinnenavare.

I förslag till  gruvpolicyn anges att  Sametinget skall höras i egenskap som högsta förvaltningsmyndighet för rennäringen och möjligtvis också för företrädade for det ”samiska folket”. Det senare är upp till Sametinget att hävda. Sametinget som sådan är  inte  rättighetsinnehavare i civilrättslig mening , men väl representerar och företräder rättighetsbäraren  ”det samiska folket”. Enligt folkrätten har ett erkänt folk rätt att bestämma (inte nödvändigtvis äga,)  över sina naturresurser. Det som komplicerar det hela är att den svenska staten sedan  längre tid tillbaka tvångsförvaltar  samiska civilrättsligt grundande rättigheter till land och vatten.

Hade nu Sverige nu ratificerat  ILO konventionen 169 hade i  sakägarkretsen (inte nödvändightvis därmed rättigshetsinnehavar kretsen), dvs även samer utanför samebyar ingått som möjliga  rättighetsinnehavare. Här skulle vi lära oss en hel del av diskussionen på norsk sida.

Sametinget är som sagt som vanligt ute i senaste minuten. Den svenska regeringen håller på att lägga en sista hand på den nya gruv- och mineralstrategin, vilket endera dagen  kommer att offentliggöras. Det är en helt öppen fråga om frågeställningarna i Sametingets förslag till gruv- och mineralpolicy överhuvudtaget kommer finnas nämnda i regeringen kommande gruv- cih mineralstrategi.

Det allra värsta scenariot är utan tvekan möjligheten  att Sametinget inte kommer till skott och frågan om en gruv- och mineralpolicy skjuts på framtiden.

4. Motioner, § 10

Det är ofta en indikation att Sametingets ledning misslyckats i sitt arbete om det återstår en massa motioner att behandla på det senaste plenum innan valet. Nu återstår ett 30-tal motioner.

5. I väntans tider – En sammanfattning av mandat periodens brist på initiativ

För att åskådliggöra bristen på politiska  initiativ från Sametinget sida  den senaste mandatperionden kan man finna den säkraste och tydligaste indikationen på den svenska regeringens hemsida och dess rapportering  till FN.

I Sveriges nationella halvtidsrapport, till FN:s allmänna ländergranskning(UPR) daterar 19 juni 2012 kan man läsa följande:

”Under de senaste tio åren har flera statliga utredningar genomförts, bl.a. utredningen av gränsdragningskommission, utredningen om  samernas jakt- och fiskerätt, renskötselutredningen och utredningen  om Sveriges ratificering av ILO 169. Jordbruksdepartementet (numera  benämnt Landsbygdsdepartementet) har också tagit fram en  promemoria (Ds 2009:40) om vissa samepolitiska frågor som har  remissbehandlats. Sverige avsåg att hantera dessa utredningar i en proposition om samepolitiken. Propositionen skulle också hantera  införandet av en konsultationsprocess i frågor som är av intresse för  samerna. Konsultationsprocessen syftade till att stärka samiskt  inflytande i frågor som rör dem. Propositionen var planerad att  överlämnas till riksdagen under våren 2010, men efter att bl.a. Sametinget meddelade att man hade synpunkter på innehållet har  Sverige valt  att först invänta dessa. Beredningstiden har således dragit  ut på tiden”.

Se vidare;  www.regeringen.se/content/1/c6/19/99/18/c2995fbd.pdf