Publicerat 2013-05-09
Paulus Kuoljok är kandidat nr 2 på vallistan Norrbotten södra
Ungdomsinflytande i Sametinget
Just nu diskuteras en mängd olika frågor under valdebatter, mötesrum och på sociala medier för att pressa oss politiker att bekänna färg i frågor som är viktiga för den samiska allmänheten. En av dessa frågor har varit, på vilket sätt samiska ungdomarnas inflytande i Sametinget skall stärkas och hur man prioriterar ”ungdomsfrågor” och jag tänkte dela mina tankar kring detta.
Sametingets ungdomsråd har varit uppe på agendan under valdebatten i Jokkmokk och tidigare under denna mandatperiod och jag skulle vilja göra några klargöranden. Sametingets ungdomsråd består av fem ledamöter samt ersättare till dessa. Av dessa fem platser tillsätts två platser av samiska ungdomsorganisationer och övriga tre tillsätts av Sametinget. Ungdomsrådets roll är att öka samisk ungdoms politiska engagemang, vara offentlig kontakt i frågor som rör samisk ungdom och agera som remissinstans till sametinget i aktuella frågor.
Märklig position
Partierna Samerna och Mijja Gäjnno har vid ett flertal tillfällen sagt att man inte anser att ungdomar som har en Sametingsplats bör få sitta med i ungdomsrådet eftersom man menar att dessa redan blivit etablerade politiker och att ungdomsrådet bör vara en inkörsport för nya ungdomar. Detta anser jag är att sikta väldigt lågt.
– Menar man från dessa partier att man inte vill låta unga politiker i Sametinget jobba med ungdomsfrågor som man brinner för mest.
– Ungdomar som redan är politiskt engagerade och har ett kontaktnät har enligt mig större möjligheter att prestera än vad exempelvis en ungdom som ännu har mycket att lära.
– Detta säger jag av egen erfarenhet eftersom mitt första politiska uppdrag var ordförandeskapet i ungdomsrådet. Vi var fem ungdomar varav ingen av oss hade kontakter eller erfarenhet av politiska system, trots våra bristande erfarenheter rodde vi med stor hjälp av Sametingets kanslipersonal i land en uppskattad SPR (Samisk parlamentariskt råd) konferens för ungdomar.
Med den erfarenheten i bagaget vågar jag säga att jag utan tvekan klarar ett sådant arbete bättre i dag och eftersom mandatperioden i ungdomsrådet endast är på två år så tror inte jag att man kan slösa bort tid på att utbilda ungdomsrådets ledamöter.
Politik på riktigt
Jag menar att det ska finnas möjlighet att tillsammans med andra engagerade ungdomar jobba i Sametingets namn och ha kontakter mot ministrar ansvariga inom bl.a. utbildning, hälsa och integration. Detta är ett av de mest ärofulla uppdrag man kan få som ung samepolitiker och är faktiskt en av få arenor där man kan arbeta med detta.
Min åsikt är att ungdomsrådet ska jobba med ungdomspolitiska frågor och att PARTIERNA ska sköta rekryteringen. Inskolningen är något som ska ske inom de egna partierna och här ser jag stora brister även inom Samelandspartiet trots att vi är Sametingets näst största parti och får näst mest partistöd. Vi har inte nog med pengar för att jobba tillräckligt bra inom partierna och Samelandspartiet kommer att i budgetäskandet ta upp Sametingets och partiernas ungdomspolitiska arbete och rekryteringsarbete. Vi måste se till att det inom partierna finns mer människor engagerade och framför allt göra en satsning för att få in mer ungdomar.
Fina ord men vad händer
Inför plenum i Tärnaby var förslaget till kulturpolitiska handlingsprogram och kulturrådets budget på dagordningen. Enligt Kulturrådets budgetförslag skulle vår största ungdomsorganisation få en halverad budget jämfört med tidigare år.
Kulturrådets budgetförslag gick enligt min analys ut på att minska anslagen till en stor rennäringsorganisation och en riksorganisation med tvivelaktiga medlemslistor och jag tror att ungdomsorganisationen bara åkte med av bara farten i deras jakt på dessa två. Dock var man ju helt uppenbart beredd från kulturrådets sida att offra ungdomsorganisationen.
Kapat stöd till ungdomsorgansisation
I samband med ungdomsorganisationens årsmöte ställde jag frågan till Ungdomsrådets ordförande, Josefina Skerk, Jakt och fiskesamerna, hur hon skulle ställa sig till förslaget till kulturpolitiskt handlingsprogram då detta skulle minska ungdomarnas möjligheter att fortsätta med sin verksamhet. Hon svarade att hon skulle stödja det förslag som kulturrådet kommit med vilket förskräckte mig som värnar om våra samiska organisationer.
Kulturrådets budgetförslag biträddes av ungdomsrådets ordförande Josefina Skerk, Jakt och fiskesamerna i plenum som röstade för Kulturrådets förslag som lyckligtvis inte gick igenom. Många av de mindre partierna stödde förslaget däribland Albmut, LPSS och Mijja Gäjnno.
Mijja Gäjnnos dåvarande partiordförande Sara Larsson sade att deras förslag inte skulle ge ungdomsorganisationen minskade medel och röstade för en halvering av ungdomsorganisationens anslag. Detta trots att det svart på vitt stod klart hur organisationsstödet skulle fördelas.
Kulturrådet budgetförslag innebär också att samisk idrott kommer att uteslutas från samisk kultur och inte längre få stöd från kulturrådet. Även detta förslag fick stöd av de ovan nämnda partierna med Jakt och Fiske vid rodret.