Valet i Norge och på norsk sida

Publicerat den 2013-09-10
.

Vinnare och förlorare

Stortingsvalet och Sametingsvalet genomfördes i god ordning måndagen den 9 september och resulterar sannolikt i ett regeringsskifte både i Sametinget och Norge. Den store vinnaren i Stortingsvalet blev Höyre och det Gröna, medan Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet  och Socialistisk Vensterparti blev förlorarna. I Sametingsvalet fanns en liknande tendens som i Stortingsvalet, där Arbeiderpartiet förlorade 4 mandat och Höyre står kvar med  1 mandat.

Sametingets valets vinnare ?

I Sametingetsvalet finns ingen riktigt stor vinnare som Höyre i Stortingsvalet.  NSR har betecknas som en av vinnarna, men valresultatet blev inte i den nivå som vissa opinionsmätningar pekade på. NSR gruppering har dock ökat med 1 mandat från 13 till 14 mandat.  Dessutom backade flera av NSR;s tidigare  samarbetspartier.  Även om Arbeiderpartiet(AP)  backade med 4 mandat är man inte helt borta från leken. Sannolikt gick många av AP:s röster till de närstående  partiet Nordkalottfoket som ökade från 1 till 3 mandat. Partiet Arja som samarbetat med AP ökade från 3 till 4 mandat. Den sysamiska listan Åarjel-Saemiej Gïelh ökade från 1 till 2 mandat.

Vem kommer att leda Sametinget?

Valet ger vid handen att det politiska initiativet  närmast ligger hos NSR med Aili Keskitalo som president kandidat, men valresultatet kommer att ställa till komplikationer. Den tidigare politiska grupperingen kring AP är fortfarande stark och kan i värsta/bästa fall få ett flertal i Sametinget.  Skulle nu AP  och med Vibeke Larsen som presidentkandidat får ihop en majoritet kan hon i värsta/bästa fall bli utmanad av Arjas presidentkandidat Laila Susanne Vars. Mot bakgrund av bl.a. det tidigare gnisslet i samarbetet  mellan Arja och AP under föregående mandatperiod är det osannolikt att AP skulle kunna acceptera Vars som president och ledare av ett ev. flertal i Sametinget.

En minoritets regering är fullt möjlig

Situationen  i Sametinget på norsk sida likar det parlamentariska läget i Sametinget på svensk sida. Detta har på svensk sida lett till att Håkan Jonsson nu leder en minoritetsregering som tolereras av oppositionspartierna Skogssamerna, Samelandspartiet och Guovvsonasti och till en del stöds av Min Geaidnu. Min Geaidnu kan jämföras med Arja. Trots partierna relativa litenhet/storhet ställde bägge upp med en presidentkandidat. Under föregående madnatperiod samarbetetade både Arje och Min Geaidnu med största regeringspartiet. Frågan är nu om Arje väljer att öppna  ett eget block  som Min Geidnu,  i det fall att man inte kan få ihop en regeringsduglig majoritet i Sametinget på norsk sida.

Det små partiernas terror

Av 11 partier har 6 partier 2 mandat eller mindre, vilket antyder att det stora partierna måste försöka förhandla fram ett flertal till ett mycket högt pris. Det små partierna i Sametinget har tidigare skapet problem i Sametinget, vilket bl.a ledde till att NSR och Aili Keskitalo avgick för 6 år sedan och att AP med Egil Olli då tog över och  ledde en minoritetsregeringen som tolererades av NSR. Genom denna manöver kunde man neutralisera det små partiernas ”terror”.

Försvagande Sameting

Ett allmänt intryck är att Sametingen  försvagats de senaste åren på svensk, finsk och norsk sida. Sametinget på norsk sida hart länge varit det mest stabila och förutsägbara bland det tre Sametinget. Antal partier som både deltar i valen och fått plats i Sametinget är högt, även om det minskat på svensk sida.  En tendens på norsk sida har varit att fler ”norska” partier tagit plats i Sametinget. Dessa partier besitter nu 14 av  39  mandat, vilket är en liten nedgång jämfört med föregående mandatperiod då man innehade 17 mandat.

Faran är inte över!

Deesutom har en  ny generation samepolitiker har kommit in på arenan och i dag finns inte många kvar från CSV-generationen. Ny grupperingar som inte tidigare deltagit i samepolitiken tar nu stor plats i den politiskasfären.   I detta sammanhang kan noteras att  pan-samiska perspektivet i Sametingen blivit mindre påtagligt och en tendens finns att Sametinget i respektive land blivit mer så att säga finska, svenska och norska.

Sammanfattningsvis har Sametinget på norsk, svensk och finsk sida fortfarande mycket att leva upp – man kan inte säga  att faran är över.

Anm. Sluträkningen är inte klar – det kan bli smärre föraändingar

Läs mer om valen: http://www.nrk.no/kanal/nrk_sapmi/1.11231878

http://www.valgresultat.no/bz5.html