Inför Sametingets plenum i Kiruna den 22-24 oktober 2013 – några frågor till Ingrid Inga, partiledare i Sámiid Riikkabellodat

Publicerat 2013-10-21

Vilka förväntningar har du av arbetet i Sametinget  inför den påbörjade  mandatperioden  ?

-Sett till det parlamentariska läget i Sametinget förväntar jag mig att den minoritetsstyrelsen som Håkan Jonsson, Jakt – och fiskesamerna leder ska arbeta och verka för att Sametinget arbetar för hela det samiska samhället. Det innebär att jag förväntar mig att Jonsson som styrelseordförande också ser till att rennäringen får förutsägbara förutsättningar att utvecklas och växa. I övrigt förväntar jag mig att Jonsson får styrelsearbetet att fungera och att hanteringen av sakfrågorna sker på ett professionellt sätt med beredda underlag, att nödvändiga förmaliteter efterföljs och med mest möjliga transparens. Oavsett hur det går för Håkan Jonsson måste jag ge honom en eloge för att han försöker ta sitt ansvar som ledare för det största partiet.

Vilken politiska sakfrågor är det viktigaste under plenummötet ?

– Den absolut viktigaste punkten på dagordningen på  detta plenum är frågan hur vi hanterar frågan om renskötseleskonventionen. Majoriteten i styrelsen med vice ordförande Olof J Sikku i spetsen verkar vilja köra ett eget race i denna fråga.  Sikkus motförslag  att utreda rättsläget innan förslag till konvention utformas är i själva verkat att säga Nej till det reviderade förslag som norska och svenska  Sametingen och rennäringsorganisationerna på norsk och svensk sida arbetat fram. Skulle nu plenum följa Olov J Sikkus upplägg och säga till Nej till det reviderade förslaget försätts Sametinget på norsk sida i en omöjlig position. Risken är nu betydande att regeringar i Sverige och Norge ratificerar det signerade förslaget till renskötselkonvention som underlag för den fortsatta processen.

Vilken politiska sakfrågor tro du kommer att dominera denna mandat period ?

–  En av de viktigate frågorna är utformningen av den framtida samepolitiken.  Sametinget måste komma in i en dialog med både Sveriges regering och riksdagen i denna fråga. Den förra mandatperioden vara förlorade år med anledningen av Sametinget inte kunde enas om vare sig samepolitiken, konsultationsordning eller renskötselkonventionen som reglerar det gränsöverskridande renbete.  Som samepolitiker kan jag tycka det märkligt att det blev Sveriges regering som  i samband med Sametingets öppnade annonserade att man kommer att ta initiativ när det gäller samepolitiken  under denna höst.

Vad händer med gruv- och mineralpolicyn ?

– Det är nog en fråga du bör ställa till styrelseordförande Håkan Jonsson och vice ordförande Olof J Sikku. Sorgligt nog har den nya politiska ledningen i Sametinget satt sig själv  offside åter igen genom beslutet att ytterligare utreda gruvfrågan i renskötselområdet.  Här kan man prata om långbänk. Frågeställningarna om extraktiva industrier som tex gruv- och mineralverksamhet kommer nog enligt min mening  dominera den samepolitiska agendan under många  år framöver i hela Sápmi. Pressen från  ekonomiska intressen bl a från gruvbolag och andra bolag kommer att öka än mer i framtiden. Med den extraktiva  industrier kommer också frågor om ny infrastruktur som t ex nya vägar och järnvägar. Den tunga industrin behöver också mer energi, vilket kommer att spä på utbyggnaden av vindkraften.

Min förhoppning är i alla fall att Sametinget tar sig samma snarast och tydligt tar ställning för de samiska traditionella näringarna eftersom tiden snart är i princip ute.

Är det några nya grepp i  Sametingets budgethantering  ?

– Styrelsemajoritetens förslag till Sametingets budget för år 2014 har antagit en ny praxis när det gäller beredningen av rambudgeten  utifrån regeringens budgetproposition. Styrelsemajoriteten har valt att inte redovisa till plenum vilket beräkningsunderlag som styrelsen använt sig när de lagt förslaget till budget. Styrelsen verkar inte vilja att plenum ska ha goda förutsättningar och kunskap att fatta beslut om det allra viktigaste styrdokumentet som politiker har – nämligen budgeten.  Att styrelsen väljer att inte redovisa beräkningsunderlagen för Sametingets förvaltningsanslag och för sakanslagen är inte annat än en formidabel uppvisning om bristande demokrati. Som ledamot i styrelsen anser jag att detta arbetssätt är helt oacceptabelt och därför har jag  lämnat avvikande mening mot styrelsens budgetförslag.

Under din tid som ledamot i Sametinget och i styrelsen har du gjort dig känd både som en person som är påläst i sakfrågor och inte rädd att ta debatt ?

– Mitt mål i Sametinget är inte att vara alla till lags utan det är att få saker och ting gjorda i tid som baseras  på  ett formellt och korrekt beslutsunderlag.  Det är nog många som reta upp sig på detta eftersom jag vägrat att kompromissa när det gäller kvalité på ärendeunderlag och relevans när vi diskuterat sakfrågor. Detta har inneburit att jag fått och får betala ett högt pris för mitt sätt att jobba politiskt. Under förra perioden och inledningsvis under denna mandatperiod har jag till och med fått höra att vissa ledamöter  offentligt uttryckt att jag är omöjlig att samarbeta med. Det är klart att jag får leva med att det ”snackas” en hel del om mig som offentlig person i media, på nätet och runt kaffeborden. Att man går hårt på mig i politiska sakfrågor har jag inte problem med men jag blir mycket beklämd och i bland arg när mina politiska motståndare försöker fokusera den politiska debatten och ”skvallret” om mig som person och mina personliga egenskaper i stället för på politiska sakfrågor. Sett ur mitt perspektiv kanske det egentligen är ett gott betyg för mitt politiska arbete som mina politiska motståndare ger mig -eller kanske det rent av ett mindre bra betyg för deras eget politiska arbete?