Pisa-rapporten 2013 – ett chockbesked för Sverige

Publicerad 2013-12-05

Kraftig försämring i Pisa

När Pisa-rapporten släpptes den 3 december 2013 skapade den en chockvåg i Sverige.  När resultatet släpptes publicerade Skolverket ett pressmeddelande som konstaterade svart på vitt att svensk skol- och utbildningspolitiken står inför en djup kris.

Hur är kunskapsnivån bland samiska 15 åringar?

Att svensk skol- och utbildningspolitiken står inför en djup kris är ett faktum. Gäller detta också den samiska skol- och utbildningspolitiken? På senare tid har olika tillsynsmyndigheter kritiserat både kommuner och Sameskolstyrelsen på brister undervisningen av samiska barn och ungdomar. En relevant fråga är om Sametinget bry sig om detta?

En intressant fråga är också  varför Finland behåll sig tätposition i Pisa-rapporten, medan Norge ligger stilla i mitten och Sveriges dalar mot botten?  Syns denna skillnad också i den samiska skol- och utbildningenspolititiken på svensk, norsk och finsk sida kan man fråga sig?

Skolverkets pressmeddelande 2013-12-03

I pressmeddelandet konstaterades:

-Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras. Sverige har den sämsta resultatutvecklingen av alla OECD-länder. De svenska eleverna presterar numera under OECD-genomsnittet inom alla tre kunskapsområden i den internationella kunskapsundersökningen PISA 2012.

– Läget är allvarligt när det gäller kunskapsutvecklingen i skolan, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
.

Försämringar på alla områden

Inget av de andra 33 OECD-länderna i PISA 2012 har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Från att ha presterat över OECD-genomsnittet i PISA 2000 ligger resultaten nu långt under genomsnittet på alla tre områden.

  • Matematik – De svenska resultaten har sjunkit från 494 poäng i PISA 2009 till 478 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 494 poäng. Alla andra nordiska länder når bättre resultat än Sverige.
  • Läsförståelse – Resultaten har sjunkit från 497 poäng i PISA 2009 till 483 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 496 poäng. Tre OECD-länder -Slovakien, Chile och Mexiko – har sämre resultat.
  • Naturvetenskap – Resultaten har sjunkit från 495 poäng i PISA 2009 till 485 poäng i PISA 2012. Genomsnittet för OECD-länderna är 501 poäng. Sex OECD-länder presterar sämre än Sverige.

Stora skillnader mellan pojkar och flickor

Flickor presterar överlag bättre än pojkar. Störst är skillnaden i läsförståelse där flickorna presterar 51 poäng bättre än pojkarna. De svenska pojkarna når inte upp till OECD-genomsnittet för pojkar på något område. Flickorna når inte heller upp till OECD-genomsnittet för flickor på något område.

Försämring störst bland lågpresterande

I läsförståelse är det framför allt de lågpresterande eleverna som tappar. Den grupp som presterar svagast ligger idag 35 poäng under OECD-genomsnittet för motsvarande grupp. I PISA 2000 presterade motsvarande elevgrupp 20 poäng över OECD-genomsnittet. Ungefär samma bild syns i naturvetenskap. I matematik tappar alla elever nästan lika mycket. Skolverket bedömer att problemet med bristande likvärdighet i den svenska skolan kvarstår.

– Lärarna måste få resurser, förutsättningar och ansvar att höja kvalitén i undervisningen. Både nationellt och lokalt behöver mer göras för att förbättra likvärdigheten. Nu behöver skolorna långsiktiga förutsättningar för att förbättra kunskapsresultaten, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
.

Lite om Pisa – en bakgrund

PISA är en OECD-undersökning som mäter 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. I Sverige deltog nästan 4700 elever i PISA 2012. PISA består av ett prov, en elevenkät och en skolenkät. Totalt 65 länder, varav 34 OECD-länder deltar i PISA 2012. PISA har tidigare genomförts 2000, 2003, 2006 och 2009.

Läs Pisa-rapporten som helhet:  http://www.scribd.com/doc/188864620/Las-hela-PISA-rapporten-har