Publicerad 2014-05-08
Startskott för EU-valet
Från och med den 8 maj kan man börja förtidsrösta i EU-valet. Den officiella valdagen är den 25 maj 2014. Valet till EU-parlamentet berör ca 400 miljoner människor i 28 länder som skall rösta fram 751 ledamöter, varav 20 är svenska parlamentariker. Valdeltagandet brukar vanligtvis inte vara så lysande. Vid det senaste valet 2009 var valdeltagande 45,53% i Sverige och ännu lägre i de nordliga länen där samer huvudsak bor. Valdebatterna i anslutnings till EU-valen brukar mest framkalla gäspningar. Återstå att se om man nu lyckats höja valtemperaturen.
Det stora valskolkarna
I folkomröstningen den 13 november 1994 som ledde till det svenska EU-medlemskapet var samerna tillsammans med landsbygdsbefolkningen i norr det mest skeptiska till EU-projektet. I den offentliga samiska debatt fanns det då väldigt få som förespråkade ett svenskt EU-medlamskap. Ofta fick man intrycket i debatten att det var den urbana svenska eliten som var mest EU-vänlig. I folkomröstningen röstade 52,4% för ett medlemskap och 46,8% mot ett medlemskap. I folkomröstnings deltog 83,3% av det röstberättigade i Sverige.
Vem har tjänat på ett svenskt EU-medlemskap?
Utan att överdriva har den samiska befolkningen och kanske framförallt rennäringen tjänat en hel del både politiskt och framförallt ekonomiskt på det svenska EU-medskapet. Före det svenska EU-medlemskapet i EU fanns ingen officiell samiska näringspolitik, vilket kom på plats när Sverige blev medlem i EU. Sametinget har sedan Sveriges blev medlem i EU till en del fått administrera det samiska EU programmen. Den senaste programperioden som avslutas 2014 har t.ex Sametinget fördelat 230 miljoner kronor i miljöstöd. In den ny programperioden som nu inleds har miljöstödet helt avvecklas. Rennäringen har utan tvivel haft stor nytta av EU-medlemskapet både genom det olika programstöden och att renköttsmarknaden vidgades med att Finland också blev EU medlem.
EU – samernas beskyddare?
Många minoriteter och utkantsregioner i EU:s medlemsstater betraktar ofta EU som deras beskyddar. Skottar och walesare i England, basker och katalaner i Spanien mfl använder ofta EU som en hävstång mot centralregeringarna i deras länder. EU får också uppträda som utsatta minoritetsgrupper beskyddare. t.ex för romerna i Ungern.
Det samiska protokollet
I det svenska och finska anslutningsfördragt till EU finns ett särskild protokoll kallat ”Det samiska folket”. I protokollet identifierad samerna som ett folk. I protokollet sanktioneras samernas rennäringsmonopol i Sverige trots att de då stred mot Rom-fördraget icke-diskriminering. I den händelse att villkoren för det traditionella samiska näringarna, framförallt då rennäringens ändras i Sverige skall EU institutioner få säga sitt.
Varför rösta?
Om det svenska EU-medlemskapet är bra eller dåligt för Sverige är förvisso en intressant fråga, men som same bör man hellre fråga sig vad är bra eller dåligt samiska folket. Vad som kan vara en fördel för Sverige behöver nödvändigtvis vara en fördel samerna eller tvärt om. Dessutom i jämförelse med de svenska riksdagsvalet är en samisk röst mer värd i EU-valet, beroende på det svenska valdeltagandet är mycket lägre i EU-valet än i riksdagsvalet. Det låga valdeltagandet gör också att extremistiska partiet i vissa europeiska länder spekulerar i det låga valdeltagandet, i hopp om att få in så många ledamöter som möjligt i EU-parlamentet. Detta innebär att samiska valskolkare i EU-valet i realiteten kan hjälpa Sverigedemokraterna att få platser i EU-parlementet.
Att rösta eller inte rösta – det är det som är frågan?