Publicerad 2014-08-04
Yttrande över förslag till Sametingets kulturpolitiska program 2014-2017 och bilagd konskevensanalys.
Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag till Sametingets kulturpolitiska program 2014-2017 och förslår att förslaget återremitteras till Kulturnämnden för förnyad beredning.
Sámiid Riikkabellodat konstaterar att Kulturnämndens förslag till kulturpolitiska reformer saknar finansiering inom ordinarie kulturbudget idag. Den politiska majoriteten i Kulturnämnden föreslår därför en betydande omfördelning av framförallt Samefonsmedel avsedda för bl a verksamhetsstöd till organisationer, föreningar och institutioner ska göras för att bl a tillgodose förslaget om utökade s k ”fria” projektbidrag.
Som motiv för vårt beslut att avstyrka förslaget till ny Kulturpolitiskt handlings-program vill vi även lämna följande synpunkter och förslag till framtida ändringar av Kulturpolitiska programmet:
Vad är samisk kultur?
Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har föreslagit en ny västerländska syn på vad samisk kultur är genom en ny ”snävare” definition av samisk kultur. Kulturnämnden synes ha utgått från det västerländska humanistiska kulturbegreppet – ett begrepp som har en snävare betydelse som ligger nära konstarterna litteratur, konst, musik, scenkost, film, formgivning och arkitektur samtidigt som det kan tolkas vara en anpassning till regeringens/ Kulturdepartementets regleringsbrev.
Den nya definitionen av samisk kultur föreslås ligga till grund för Kulturnämndens föreslagna prioriteringar i Kulturpolitiska programmet.
Sámiid Riikkabellodat vill tydliggöra att vår och stora delar av det samiska samhället utgår från en annan och bredare syn av vad samisk kultur är. Vår definition utgår från en helhetssyn vilken inkluderar både rennäring, samiska näringar, språk d v s såväl den materiella dimension, sociala dimensionen och den andliga/mentala dimensionen i ett dynamiskt och levande samhällsliv som bärare av en levande samisk kultur. Enligt vår mening finns det ett nära samband mellan kultur, näringar, språk och natur. Vår syn av samisk kultur omfattar alla delar av det samiska samhället – rennäringen, naturen, språket samt även samisk litteratur, musik och jojk, samisk scenkonst, samisk konst, samisk film och samisk design mm. En förutsättning för ett levande samiskt kulturliv är dessutom uppbyggnaden av egna samiska föreningar, organisationer och institutioner.
En konsekvens av Kulturnämndens nya definition av samisk kultur är den politiska majoriteten i Kulturnämnden valt att exkludera bl a rennäringen, samiska näringar och samisk idrott som bärare av samisk kultur som därmed också utestängs från möjligheterna att erhålla stöd från Kulturnämnden.
Kulturnämndens budget
Sametinget disponerar årligen ca 14,4 milj kr för samisk kultur. Av dessa medel är ca 5,2 milj kr avsedda för Giron Sámi Teahter. Utöver dessa budgetmedel disponerar Sametinget 5,2 milj kr från Samefonden för samisk kultur och samiska organisationer.
Den politiska majoriteten i Kulturnämnden föreslår i kulturpolitiska programmet en omfördelning av framförallt av Samefondsmedlen till s k ”fria” projektbidrag för att bedriva en aktiv kulturpolitik för att uppnå de kulturpolitiska målen. Den föreslagna omfördelningen påverkar verksamhetsstöden till organisationer på ett mycket negativt sätt.
Sámiid Riikabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag till omfördelning av framförallt Samefondsmedlen till s k ”fria” projektbidrag,
Nytt sätt att fördela statliga kulturmedel
I december 2009 tog riksdagen beslut om den nya kulturpolitiken. En grundläggande del i beslutet var skapandet av en ny modell för kulturpolitisk samverkan mellan staten, landstingen och kommunerna. Kultursamverkans-modellen innebär ett nytt sätt att fördela vissa statliga medel till regionala och lokala kulturverksamheter. Kultursamverkansmodellen förutsätter att regionen/landstinget arbetar fram en kulturplan, som visar hur regionen avser att fördela aktuella, decentraliserade statliga bidragsmedel. De statliga medel som ingår i modellen när den är fullt utbyggd uppgår till drygt 1,2 miljarder.Statens Kulturrådet har fått regeringens uppdrag att leda och samordna arbetet med kultursamverkansmodellen.
Sámiid Riikkabellodat föreslår att Sametingets Kulturnämnd/ Sametingets styrelse inleder förhandlingar med Statens kulturråd för att få tillgång till utökade Kulturmedel/utökad kulturbudget alternativt finanisering av s k ”fria projektmedel ” till kulturpolitiska reformer som rör den samiska kulturen ur den s k kulturmiljarden.
Mål för Sametingets kulturpolitik
Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har föreslagit nio (9) kulturpolitiska mål som ska utgöra ramarna för inriktningen för vilka projekt och verksamheter Sametingets kulturnämnd avser prioritera i bidragsgivningen.
Sámiid Riikkabellodat finner det utmanade att den politiska majoriteten i Kulturnämnden genom de föreslagna målen negligerat att beakta det nära sambandet mellan kultur, näringar och natur som bärare av en levande samisk kultur. En levande samisk kultur förutsätter ett dynamiskt samiskt samhällsliv med verksamheter som t ex duodji, jojk, samisk idrott, rennäringen, samiska näringar, organisationer m m. Sámiid Riikkabellodat finner att det ligger i Sametingets intresse att särskilt stödja samiska organisationer, institutioner och föreningar som aktivt arbetar med utvecklingen av samiskt samhällsliv och en levande samisk kultur där bl a rennäringen är prioriterad.
Sámiid Riikkabellodat föreslår därför ett 10:e mål till Kulturpolitiska programmet, nämligen: Delmål 10: Stärka och utveckla ett levande samiskt samhälls- och kulturliv genom en helhetssyn och nära samband mellan rennäringen, samiska näringar, natur, språk och kultur.
Ny fördelningsmodell av Sametingets kulturmedel
Den politiska majoriteten i Sametingets kulturnämnd föreslår en ny beräknings-modell för fördelning av bl a verksamhetsstöd till organisationer och föreningar m fl. Enligt modellen utgör 20% ett grundbidrag som är lika för alla organisationer/föreningar. Resterande 80% är ett rörligt bidrag som baseras på föreningens/ organisationens medlemsintäkter som avgör storleken på det rörliga bidraget. Enligt den politiska majoriteten i Kulturnämnden utgör medlems-intäkten också ett kvalitetsmått för den verksamhet som organisationen/föreningen erbjuder sina medlemmar.
Den politiska majoriteten i Kulturnämnden har också i förslaget till kulturpolitiska programmet ambitioner att styra nivån på organisationernas och föreningarnas medlemsavgifter. Vidare vill majoriteten i Kulturnämnden individualisera medlemskapet i samebyarna för att medlemsintäkten ska vara bidragsgrundande för verksamhetsstöd.
Sámiid Riikkabellodat avstyrker förslaget till ny fördelningsmodell för fördelning av verksamhetsbidrag. En grundförutsättning för en levande och dynamiskt samiskt samhälls- och kulturliv är samiska organisationer, förening och egna samiska institutioner. Vi anser att modellen är både provocerande, kränkande och diskriminerande för de organisationer, institutioner och föreningar som under lång tid varit aktiva och pådrivande i uppbyggnaden av det samiska samhället, samiska institutioner, samiska organisationer och föreningar och en levande samisk kultur. SáR anser att dessa samiska organisationer, föreningar och institutioner – i stället för minskat verksamhetsstöd – hellre medges högre stöd för att kunna fortsätta driva och utveckla det framtida samiska samhällslivet och samiska kulturlivet.
Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag att medlemsintäkten ska utgöra ett kvalitetsmått för organisationens/föreningens verksamhet. Enligt vår mening är det alltför enkelt att manipulera både nivå på medlemsintäkten och antalet medlemmar för att erhålla verksamhetsstöd från Kulturnämnden. Exempel på detta finns redan idag i Kulturnämndens fördelning av verksamhetsstöd.
Sámiid Riikkabellodat finner det oroväckande att Kulturnämnden direkt eller indirekt vill styra organisationernas/föreningarnas interna beslut om nivån på medlemsavgifter. Sámiid Riikkabellodat konstaterat att föreningsfriheten är en grundläggande rättighet som återfinns bl a i grundlagen och FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna. Enligt vår mening kan inte Sametingets Kulturnämnd i sin myndighetsutövning kringgå vare sig grundlagen eller samiska organisationers och föreningarnas föreningsfrihet.
Sámiid Riikkabellodat anser det ytterst provokativt att den politiska majoriteten i Kulturnämnden vill individualisera medlemskap i riksorganisationer t ex samebyarnas medlemskap i Svenska samernas riksförbund. Samebyarnas konstruktion följer rennäringslagen och vill majoriteten i Kulturnämnden ändra på samebyarnas konstruktion måste detta ske i annan ordningen än den föreslagna individualiseringen i kulturpolitiska handlingsprogrammet. Kulturnämndens krav om individualisering av samebymedlemmarnas medlemskap i SSR kan inte uppfattas annat än som diskriminering av SSR när det gäller fördelning av verksamhetsstöd ur kulturmedlen. Sámiid Riikkabellodat vill poängtera att Kulturnämnden i sin myndighetsutövning inte har befogenhet att göra egna tolkningar eller skapa egna regler när det gäller organiseringen av samebyar i strid med gällande lagstiftning. Enligt vår mening ska Kulturnämnden i sin myndighetsutövning följa gällande lagstiftning när det gäller samebyarnas organisering.
Samefonden
Sámiid Riikkabellodat vill uppmärksamma Kulturrådet att medel från Samefonden utgör intrångsersättningar till berörda samebyar för ianspråktagande av betesmark för andra samhällsintressen. Medel som Samefonden årligen anvisar till Sametinget för samiska organisationer och samisk kultur kan inte staten reglera eller förfoga över.
Samisk idrott
Ett annat utmanande förslag som den politiska majoriteten i Kulturnämnden lagt fram är förslaget om att samisk idrott inte ska finansieras ur kulturmedel som Kulturnämndens disponerar med motivet samiska idrottsorganisationer i framtiden ska finansieras med statliga medel för idrotten.
Sámiid Riikkabellodat avstyrker Kulturnämndens förslag att samisk idrott exkluderas att erhålla verksamhetsstöd ur kulturanslaget. Vi anser att samiskidrott av tradition är en viktig del av den samiska kulturen. Urfolk världen över har många egna idrottsgrenar som inte erkänns av staterna som idrott och därmed inte heller är berättigade till statens idrottsstöd. Om Kulturnämndens förslag antas innebär även detta ett hårt slag för samiska idrottsorganisationer som då får anpassa sig till statens idrottspolitik i vilken samisk idrott hittills blivit osynliggjorda. Konsekvensen av Kulturnämndens förslag är att nuvarande organisering av samisk idrott kan vara ett minne blott i framtiden.
Avslutningsvis konstaterar Sámiid Riikkabellodat att den politiska majoriteten i Sametingets kulturnämnd med all tydlighet nu visat att det pågår ett systemskifte när det gäller samisk kulturpolitik. Kulturnämnden har genom förslaget till kulturpolitiskt program anpassat sig helt till den västerländska synen på samisk kulturpolitik och den politiska majoriteten i nämnden är dessutom beredd att driva igenom den i Sametinget.
Kulturpolitiska programmet ska enligt vår mening visa hur Sametinget ska verka för en stark och levande samisk kultur ur ett samiskt perspektiv. Frågan måste därför ställas om det föreliggande förslaget till Kulturpolitiskt program verkligen gör det?
Sámiid Riikkabellodats styrelse har 2014-07-31 beslutat överlämna remissvaret till Sametinget
Jokkmokk den 31 juli 2014
Ingrid Inga
Ordförande Sámiid Riikkabellodat