Utrikespolitisk debatt i Sametinget

Publicerad 2014-10-01

Blicken utåt

När Sametinget plenum inleddes  måndagen den 30 september 2014 i Luleå med en allmän politisk debatt så skedde något nytt. Den allmänna politiska debatten kom att för en gångs skull blicka utåt.  Utgångspunkten blev FN världskonferens om urfolk i New York den 22-23 september 2014. I samband med detta antog FN Generalförsamling den 22 september ett slutdokument om urfolkens rättigheter. Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson mfl. från Sametinget deltog på konferensen.

Implementering av FN standards

Frågeställningarna var många och en av dessa var på vilket sätt kommer det fastlagda principerna slutdokumentet  antaga av  FN:s Generalförsamlings dels att implementeras av Sveriges regering och riksdag, dels hur Sametinget fortsättningsvis skall arbete internationellt. I debatten inledning påminde Guovssonastis Per Mikael Utsi om samerna arbete internationell från tidigt 1970-tal och framåt.

Sametingets utrikespolitik

I debatten var stor enighet att Sametinget måste agera internationellt både inom ramen för Samisk Parlamentarisk Råd och via egna kanaler, även om det kostar. Debatten kom dock av naturliga skäl att spreta åt olika håll.

ILO 169 vara eller att icke var

En debatt i debatten var ILO 169 konventionens relevans i förhållande dels FN:s deklaration om urfolkens rättigheter (2007), FN:s Generalförsamlings nyligen antagna slutdokument om urfolekns rättigheter och utkastet till Nordisk Samekonvention. En del menade att tiden hade sprungit ifrån ILO konventionen 169 från 1989. Andra som SáR partiledare Ingrid Inga menade att den ännu hade aktualitet och kommer bli ännu aktuellare om Finland som är på väg att ratificera ILO:s konvention 169, kanske redan innan årets slut.

Vägmärken

I debatten fick man väl ingen direkt klarläggande hur styrelsen och styrelseordföranden Håkan Jonsson avser att arbeta vidare med dessa frågor både inom ramen för SPR  och internt i Sametinget. Trots avsaknaden av dessa klarlägganden  visade debatten att partierna i Sametinget i stort sett vara eniga om tagen att man måste arbete i förhållande till en omvärld utanför både Sveriges och Sápmis gränser.