Samiska hälsofrågor i fokus vid Sametingets plenum

Publicerad 2014-10-02

Forskning om vem?

Det finns ett stort mörkertal kring hur samer mår. Det menar politikern Marie Persson, Landspartiet svenska samer i kommentar i SR Sameradion. Dessutom menar hon att det forskats för lite om samer utanför renskötseln. I Sameradions inslag berättas om en stor insamling av forskningsdata  som påbörjades i Norge  med stöd av Sametinget, och de nordliga sjukhusen och staten. Denna prioritering har sin bakgrund kritik  från WHO.

Forsknings rasistiska arv.

Rent historisk har det medicinsk och hälsorelaterad forskning som rört samerna bedrivits länge, framförallt i Sverige. Forskning  var länge  fläckad  av den rasistiska syn rådde tidigare. Nämnas här den verksamhet som Rasbiologiskt Institut bedrev på sin tid. En nestor inom samisk relaterad medicinsk forskning var förre rektorn vid Umeå Universitet  Lars Beckman. Han var en av pionjärern inom genetisk forskning i Sverige.
Hans studier om samernas genetik är banbrytande. Dessutom publicerade Lars Beckman den första populärvetenskapliga bok om rasism i slutet på 1960-talet och skälet till detta var den samisk relaterade medicinska forsknings rasistiska arv.
.
Forskning i ”lapp ska vara lapp” perspektivet

Att den mest medicinska och hälsorelaterade forskning bedrivit i Sverige har sin bakgrund i svensk samepolitik, bl.a. manifesterad i ”Lapp ska vara lapp” politiken. Av de skälet fokuserades forskning länge mest på de renskötande samerna både av politiska och praktisk skäl. På svensk sida var det enkelt att identifiera de renskötande samerna som grupp och dessutom fanns btillgängliga data i statliga register.

Moderniseringen

Sedan 1970-talet har den medicinska och hälsorelaterade forskning i Sverige början frigöra sig det besvärande historiska arv och här var Lars Beckman central person. På senare tid har Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina varit central för såg att säga ha  ”moderniserat”  medicinska och hälsorelaterade forskningen om samer på olika sätt. Det gäller både det etiska förhållningssättet och definitionen av samer formningen En  central person här är Per Sjölander som var  forskningschef vid Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina och professor i sensomotorik vid högskolan i Gävle. Han har under det senaste decenniet studerat bl.a. förekomsten av folksjukdomar i den samiska befolkningen och arbetsmiljörelaterade hälsoproblem i rennäringen. Forskningsenheten lade ned 2011 efter 15 års verksamhet, vilket föranledde protester från bl.a samisk sida.

Samernas hälsosituation i Sverige – en kunskapsöversikt

På uppdrag av Sametinget gjorde  Södra Lapplands Forskningsenhet kunskapsöversikt om de svenska samernas hälsosituation 2009. Kunskapsöversikten utgår från den information som finns i vetenskaplig litteratur, samt från de erfarenheter författarna  fått efter att under ett 10-tal år genomfört forskning om samernas hälsosituation, särskilt med avseende på cancer, hjärt-kärlsjukdomar, arbetsrelaterade dödsolyckor, självmord, belastningsskador och den psykosociala hälsosituationen.

Ambitionen var att  rapportens innehåll ska kunna förstås av de flesta. Forskare, läkare, sjuksköterskor och andra sakkunniga ska också kunna fördjupa sina kunskaper genom att utnyttja de vetenskapliga litteraturreferenser som hänvisas till.  Utöver Per Sjölander var Anette Edin-Liljegren och Laila Daerga  ansvariga för rapporten.

Ny give på norsk sida

På norsk sida har både samiska hälsofrågor kommit i fokus sedan början av 2000-talet, vilket framförallt är Sametingets förtjänst. Hur Sametinget på norsk sida har arbetat en bra förebild för hur Sametinget på svensk sida kan agera.