Publicerad 2014-10-02
Forskning om vem?
Det finns ett stort mörkertal kring hur samer mår. Det menar politikern Marie Persson, Landspartiet svenska samer i kommentar i SR Sameradion. Dessutom menar hon att det forskats för lite om samer utanför renskötseln. I Sameradions inslag berättas om en stor insamling av forskningsdata som påbörjades i Norge med stöd av Sametinget, och de nordliga sjukhusen och staten. Denna prioritering har sin bakgrund kritik från WHO.
Att den mest medicinska och hälsorelaterade forskning bedrivit i Sverige har sin bakgrund i svensk samepolitik, bl.a. manifesterad i ”Lapp ska vara lapp” politiken. Av de skälet fokuserades forskning länge mest på de renskötande samerna både av politiska och praktisk skäl. På svensk sida var det enkelt att identifiera de renskötande samerna som grupp och dessutom fanns btillgängliga data i statliga register.
Moderniseringen
Sedan 1970-talet har den medicinska och hälsorelaterade forskning i Sverige början frigöra sig det besvärande historiska arv och här var Lars Beckman central person. På senare tid har Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina varit central för såg att säga ha ”moderniserat” medicinska och hälsorelaterade forskningen om samer på olika sätt. Det gäller både det etiska förhållningssättet och definitionen av samer formningen En central person här är Per Sjölander som var forskningschef vid Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina och professor i sensomotorik vid högskolan i Gävle. Han har under det senaste decenniet studerat bl.a. förekomsten av folksjukdomar i den samiska befolkningen och arbetsmiljörelaterade hälsoproblem i rennäringen. Forskningsenheten lade ned 2011 efter 15 års verksamhet, vilket föranledde protester från bl.a samisk sida.
Samernas hälsosituation i Sverige – en kunskapsöversikt
På uppdrag av Sametinget gjorde Södra Lapplands Forskningsenhet kunskapsöversikt om de svenska samernas hälsosituation 2009. Kunskapsöversikten utgår från den information som finns i vetenskaplig litteratur, samt från de erfarenheter författarna fått efter att under ett 10-tal år genomfört forskning om samernas hälsosituation, särskilt med avseende på cancer, hjärt-kärlsjukdomar, arbetsrelaterade dödsolyckor, självmord, belastningsskador och den psykosociala hälsosituationen.
Ambitionen var att rapportens innehåll ska kunna förstås av de flesta. Forskare, läkare, sjuksköterskor och andra sakkunniga ska också kunna fördjupa sina kunskaper genom att utnyttja de vetenskapliga litteraturreferenser som hänvisas till. Utöver Per Sjölander var Anette Edin-Liljegren och Laila Daerga ansvariga för rapporten.
Ny give på norsk sida
På norsk sida har både samiska hälsofrågor kommit i fokus sedan början av 2000-talet, vilket framförallt är Sametingets förtjänst. Hur Sametinget på norsk sida har arbetat en bra förebild för hur Sametinget på svensk sida kan agera.