Publicerar den 4 mars 2015.
Politiskt ansvar
Den senaste tidens turbulens i olika politiskt valda organ i Sametinget har lett till att partier i den proportionellt valda politiska majoriteten i Sametinget kräver att ledningen tar sitt ”politiskt ansvar” för valet av ledamöter i de olika organen. Det som är förvånande är att det är företrädare inom den politiska majoriteten i Sametinget d v s Jakt- och fiskesamerna, partiet Samerna, Min Geaidnu och Landspartiet svenska samer som utkräver politiskt ansvar av den egna ledningen.
Valsamverkan
Inför den innevarande mandatperioden i Sametinget var alla partier – utom Sámiid Rikkaabellodat – överens om att proportionella valsättet skulle tillämpas vid val till de olika politiska organen i Sametinget. Som grund för det proportionella valsättet redovisade varje parti sin politiska samverkan. Bl a har partiet Jakt- och fiskesamerna, partiet Samerna och partiet Albmut redovisat en sådan samverkan. Min Geaidnu och Landspartiet svenska samerna likaså. Landspartiet svenska samerna har dessutom redovisat sin samverkan med partiet Jakt- och fiskesamerna. Sámiid Riikkabellodat samverkar med Vuovdega och Guovssonásti.
Ett Sameting på lerfötter?
Det proportionella valsättet skulle enligt den politiska majoriteten med Jakt- och fiskesamerna i spetsen möjliggöra större bredd och enighet i det politiska beslutsfattande i Sametinget. Men efter den senaste tiden turbulens inom den politiska majoriteten i Sametinget kan man ställa sig frågan om det proportionella valsättet i stället skapat ett Sameting på lerfötter?
Nominering av ledamöter kontra proportionellt valsätt
Min Geaidnu har gång efter annan krävt att Jakt- och fiskesamerna tar ansvar för valen av ledamöter till de olika politiska organen i Sametinget – nu senast i Sametingets styrelse och i Nämnden för sameskolstyrelsen. En reflektion på Min Geaidnus krav är nog att Min Geaidnu måste hålla isär dels partiernas ansvar för nominering av ledamöter och dels det av Sametinget tillämpade proportionella valsättet. Nominering av ledamöter är varje parti ytterst och ensam ansvarig för. Det tillämpade proportionella valsättet däremot klargör endast hur många mandat varje gruppering tilldelas i de olika organen grundat på redovisad valsamverkan vid mandatperiodens början. Partiernas nominering av ledamöter till olika politiska organ konfirmeras därefter av Sametingets plenum. Den av Håkan Jonsson hyllade s k ”Februariövernskommelse” under Sametingets plenumsmöte i Sundsvall är inget annat än en omskrivning av det proportionella valsättet. Frågan är varför Min Geaidnu kräver att Jakt-och fiskesamerna ska ta ansvar för tillsättningen av ledamöter i Sametingets olika politiska organ? Är det kanske så att Min Geaidnus också har ett djupare samarbete med Jakt- och fiskesamerna än vad som hittills redovisats?
Baksida
För den politiska ledningen med Håkan Jonsson i spetsen har baksidorna av det proportionella valsättet i Sametinget blivit smärtsamt synliggjort. Konsekvenserna är ett Sameting som präglas av politisk handlingsförlamning, begränsade möjligheter att driva en tydlig och offensiv samepolitik, otydligt politiskt ansvarstagande och rollen som styrelsens ordförande blivit mer eller mindre administrativ?
Tyst önskan
Frågan är om inte Håkan Jonsson och Jakt- och fiskesamerna i det tysta ändå önskar att han fått leda en parlamentariskt valt Sameting? Det politiska vardagsarbetet skulle kanske blivit så mycket enklare då?
Ingrid Inga
Ordförande SáR
070 55 42 999