Publicerad 2015-03-18
Utreda alternativ
Den 18 mars 2015, kl. 15. 00 hålls ett dialogmöte i Jokkmokk om förutsättningarna för att placera Sametingets parlamentsbyggnad i Jokkmokk. Bakgrunden är att Sametinget plenum uppdragit åt styrelsen att utreda alternativa etableringsorter med anledning svårigheterna att få klartecken att det går bygga på den tomten man enats om i anslutning till Kirunas nya centrum i Tuollavara. Så lång har utöver Jokkmokks kommun även Arvidsjaur, Arjeplogs och Malå kommuner visat intresse.
Långbänk
I samband med etableringen 1993 bestämde Sametinget att huvudkansliet skulle placeras i Kiruna. De huvudsakliga alternativa orterna som konkurrerade var Arvidsjaur och Jokkmokk. Under åren sedan dess har frågan om en ny placering av Sametingets kansli varit upp av och till för behandling i Sametingets plenum. Under resans gång nya lokala kontor etablerats i Jokkmokk, Tärnaby och Östersund.
Statsminister Göran Perssons initiativ
Den förre socialdemokratiske statsministern Göran Persson verkar numera var mest känd för att han bor i en ”herrgård” i Sörmland. Skulle nu Sametingets parlamentsbyggnad bli en realitet i Kiruna blir nog byggnaden ett slags monument över Görans Persson tid som regeringschef i Sverige, vilket han nog inget har emot, snarare tvärt om. Vid en regional sammankomst organiserade av det socialdemokratiska partidistriktet i Norrbotten i Boden 2002 lanserade han ett ”Norrbottenspaket” för sysselsättning och utveckling i Norrbotten. I paketet ingick det att bygga en ny parlamentsbyggnad i Kiruna i trä. Sedan Göran Persson försvunnit från den politiska scenen fick den nya borgerliga regeringen med statsminister Reinfeldt ta över stafettpinnen. Efter åren som gick blev frågan om Sametingets parlamentsbyggnad likt en vandrande vålnad som tid efter annan hemsökte Kiruna kommun, Sametinget och regeringskansliet i Stockholm. Under tiden hann man också på finsk sida att bygga ett Sametingshus i Enare.
Arkitekttävling
Under 2006 genomfördes en arkitekttävling. Murman arkitekter utsågs till vinnare med sitt förslag Badjáneapmi. Sedan började processen hitta en tomt för byggnaden, men den lite oförutsägbara sprickbildningen från LKAB:s gruva ställde till en hel del problem i bara för Sametinget, men framförallt för Kiruna kommun.
Statsomvandlingen
I början av 2000-talet stod det klar att Kiruna kommuns nuvarande centrum sakta men säkert blev mer och mer underminerad av gruvverksamhet och att staden på sikt var tvungen att flytta på sig. Efterhand visade sig att sprickor från gruvan avancerade fortare mot stadens centrum än man först hade prognostiserat och satte lite käppar hjulet för planeringen av flytten av Kiruna centrum, framförallt i det politiska beslutsfattandet i Kiruna stadshus. För Sametinget vidkommande innebar det blev tomter för parlamentsbyggnaden anvisade och avvisade tid efter annan och frustrationen bland många parlamentariker i Sametinget växte. Vilket till slut ledde till att Sametinget plenum uppdrog till styrelsen att utreda alternativa placeringsorter av parlamentsbyggnaden.
Ett slutligt avgörande?
Onsdagen den 11 mars 2015 tillkänna gav Sametinget och Kiruna kommun att den tomt Kiruna kommun och Sametinget enats om, vid det nya centrum i närheten av Tuollavara var byggbar. Kommunen och Sametinget hade efter markundersökningar av LKAB fått besked om att det inte fanns hinder att placera den planerade parlamentsbyggnaden på aktuella tomten. I ett pressmeddelande uttalade Sametinget nya kanslichef Anja Taub:
–Nu vet vi att platsen fungerar även om vi inte har fått de exakta detaljerna för tomtgränsen, uttalade Anja Taube, ny kanslichef i Sametinget i presskommentar efter beskedet.
Vad händer nu?
Samtidigt som LKAB gett ett slutgiltigt klartecken att fortsätta planeringen av byggande av en parlamentsbyggnad för Sametinget pågår en process i Jokkmokk m.fl. kommuner för att erbjuda alternativa placeringar av Sametinget parlamentsbyggnad. Frågan om hur Sametingets styrelse i detta läge avser att hantera sitt uppdrag från plenum om att utreda alternativa platser för parlamentsbyggnaden är fortfarande en öppen fråga, eftersom Sametinget politiska ledning i vanlig ordning är sen att ge besked i saker och ting.
Omvärlden intresse
Trots att flytten av Kiruna stad har väckt stort intresse i Sverige, verkar omvärlden intresse vara ännu större. I tidningen Dagen Nyheter kunde man för en tid sedan läsa kring hur omvärlden med fascination följer stadsflytten, medan man det numera tar det med en gäspning i Sverige. Från samisk sida och framförallt från Sametinget sida har man varit dålig på att utnyttja det internationella intresset för stadsflytten, för att också få större fokus samernas situation i Sverige.
Sprickorna i svensk samepolitik
Stadsflytten i Kiruna är mer symbolisk över den officiella svenska samepolitiken än man skulle tro. Den svenska samepolitiken är underminerad likt Kiruna stad av gruvan och ju djupare det statliga gruvbolaget går ned i berggrunden för att utvunna malm, desto mer synliga blir sprickorna för omvärlden och insikten över faran med sprickornas konsekvenser. Svensk samepolitik börjar får samma drag som många av Shakespeare pjäser. I dramat Hamlet, finns en passage där det sägs ” Something is rotten in the state of Denmark”, byt bara ut Danmark med Sverige, då blir allt mer uppenbart.