Svensk journalistik lider av systemfel

Publicerat 26 mars 2015

Professorn och forskningschefen Göran Svensson vid Oslo School of Management skriver om systemfel i journalistiskt arbete som kräver reformering

Svensson skriver bl a

Förtroendet för medier är en sak och förtroendet samt trovärdighet för journalistiskt arbete en helt annan sak, men dessa är sammankopplade. Förtroendet för flera medier är lågt och delvis sjunkande enligt Förtroendebarometern 2015. SVT/SR (67 %/71 %) ligger högst följt av lokala morgontidningar/DN (49 %/47 %) och där dags- och kvällspressen (Expressen/11 % och Aftonbladet/16 %) samt vissa TV-kanaler (TV3/11 %) ligger mycket lågt. SOM-institutet mäter årligen förtroendet för olika yrkesgrupper och där journalister ofta ligger i botten (20-30 %). Det kan således konstateras att allmänheten hyser ett föga imponerande förtroende för både medier och journalister.

Här följer ett dussin exempel på tänkbar kritik som visar på att det finns omedvetenhet och okunnighet i metod hos journalisters, redaktioner och ansvariga utgivare som i förlängningen pekar mot ett underliggande systemfel inom svensk journalistik:

* citat från intervjuobjekt lyfts ut ur sina sammanhang;

* rubriksättningen på löpsedlar, artiklar och reportage kan vara missvisande;

* djupgående reportage verkar utgå från en tes som sedan styr urvalet av intervjuobjekt, dokument som presenteras och hur informationen tolkas och sammanställs;

* utelämningar av motstridiga fakta och selektiva urval av intervjuobjekt är snarare regel än undantag;

* kritiska frågor handlar inte om att gå på djupet och få en nyanserad bild från intervjuobjektet, det vill säga en djupare förståelse;

* samma frågor upprepas och omformuleras frekvent under intervjuer i syfte att locka fram ett ogenomtänkt svar;

* formulering av ledande frågor och påståenden som undersökningsobjekten skall förhålla sig till;

* avsaknad av självkritik och självrannsakan;

* granskning av makthavare verkar ske på olika grunder beroende på vem som granskas, det vill säga alla utsätts inte för samma kritiska granskning;

* journalisters personliga uppfattningar synliggörs ibland i hur frågor och följdfrågor formuleras;

* vänskapsband mellan granskande journalister och de som skall granskas kan ifrågasätta opartiskheten i det journalistiska arbetet;

* dagens journalistik verkar handla om antal tittare, lyssnare, läsare eller klick – inte om trovärdighet och sanning, vilket kan leda till snedvridning av reportage och nyheter genom vinkling, urval, uteslutningar av fakta och intervjuobjekt.”

Läs hela artikel:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/svensk-journalistik-lider-av-systemfel_4412667.svd