Bild: FN:s Generalsekreterare Ban Ki-moon och Grand Chief Edward John
Publicerad 2015-08-11
En vattendelare
Söndagen den 9 augusti firades FN:s urbefolkningsdag överallt i världen, men med varierande intensitet och uppmärksamhet. Med anledning av dagen uttalade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon att samtidigt som FN firar sitt 70-årsjubileum, kan vi se tillbaka på stora framsteg för mänskligheten och pekade på att år 2007 antog av generalförsamlingen av deklarationen om urbefolkningars rättigheter (UNDRIP) som kan se som en stor framgång som uppnåtts genom givande partnerskap mellan ursprungsbefolkningar och FN: s medlemsstater. Han underströk att vi måste göra allt för att stödja ursprungsbefolkningarnas rättigheter och ambitioner som bekräftas i deklarationen.
Ban Ki -moon menande också att 2015 också är vattendelare i mänsklighetens utveckling. Perioden av millennieutvecklingsmålen närmar sig sitt slut och kommer att följas av en ny dagordning efter 2015 som syftar till en utveckling som främja integration och delat välstånd.
Fokus på urfolkens hälsosituation
Årets firande av urfolksdagen vill FN rikta uppmärksamheten urfolkens på hälsa och välbefinnande. UNDRIP bekräftar rätten att upprätthålla inhemska hälsometoder samt att ha tillgång till alla social- och hälsovårdstjänster för att njuta av de högsta normerna för fysisk och psykisk hälsa. Med anledning av FN:s Permanenta Forum för urfolken (UNPFII) presenterar en ny rapport om urfolkens hälsosituation framhöll Ban Ki-Moon världssamfundet står inför en lång rad utmaningar beträffande deras hälsa och välbefinnande.
På efterkälken
Ban Ki-Moon avslutade sitt meddelande med att uppmana det internationella samfundet att se till att urfolken de inte hamnar på efterkälken. För att skapa en bättre, rättvisare framtid, låt oss åta sig att göra mer för att förbättra hälsa och välbefinnande ursprungsbefolkningar
Ban Ki-Moon avslutade sitt meddelande med att uppmana det internationella samfundet att se till att urfolken de inte hamnar på efterkälken. För att skapa en bättre, rättvisare framtid, låt oss åta sig att göra mer för att förbättra hälsa och välbefinnande ursprungsbefolkningar
Marktjuvar
FN: special rapportör för urfolkens rättigheter Vicki Tauli-Corpus uttalade med anledningen av dagen att hävdandet av urfolkens rättigheter och deras kamp mot intrång i deras traditionella områden förorsakade av extraktiv industrin och marktjuvar har stärkts, men att de systematiska kränkningar av deras rättigheter som sträcker sig från godtyckliga gripanden av ledare och aktivister som stämplas som terrorister, tortyr och utomrättsliga avrättningar av urfolk fortsätter dock. Hon pekade också på att våld mot urfolks kvinnor är fortfarande omfattande i många länder. Många inhemska barn inte har möjlighet att avsluta grundskolan och ursprungs kvinnors tillgång till hälso- och sjukvård är fortfarande begränsad. Alla dessa kommer att underskrida uppnåendet av de hållbar utvecklingsmålen som snart kommer att antas av FN menar Vick Tauli-Corpus.
Ny rapport om urfolkens hälsa
I samband med firandet av FN:s urfolks dag publicerades UNPFII en ny rapport om urfolkens hälsosituation. Det ingår i UNPFII uppdrag att periodvis publicera rapporter om tillståndet för världens urfolk. Rapporten ska vara ett viktigt stödverktyg för att öka medvetenheten om ursprungsbefolkningarnas frågor i allmänhet och i synnerhet för att synliggöra de för UNPFII. Den första rapporten publicerades 2009 och var en övergripande redogörelse om urfolkens situation i världen. I den nya rapporten ingår också ett avsnitt om urfolkens hälsosituation i Arktis.
Urfolks hälsa i Arktis
I rapporten hänvisas till i tidigare forskning om samernas hälsa som har visat en unik positiv situation jämfört med andra urfolk i cirkumpolära områden. Medelivslängd och dödlighet bland samer på norsk och svensk sida är i stort sett i paritet med deras icke-samiska grannar. Många av de hälsoproblem som urfolk i den cirkumpolära regionen och andra håll i världen lider av är inte lika utbredda bland samer, såsom dramatisk ökad risk för diabetes, kardiovaskulär sjukdom, lungcancer, och olika infektionssjukdomar. Samtidigt påpekas det i rapporten att inte finns tillgänglig kunskap om hälsoförhållanden samerna, särskilt när det gäller samerna på ryska samer. Situationen förbättrats under de senaste åren. Ett ökande antal artiklar om samisk hälsa har publicerats i de skandinaviska länderna, särskilt i Norge och Sverige, där ett antal specifika hälsoproblem har identifierats. Till exempel har man, bland renskötande män på svensk sida identifierat en betydligt högre risk för dödsolyckor, arbetsrelaterad stress och självmord.
Diskriminering och rasism
Hälsoproblemen bland samernas tros vara associerade med diskriminering och marginalisering och bristande kunskap om den samiska identiteten och kulturen, vilket uppmärksammats ländernas i rapportering till FN:s olika organ, bl.a. FN:s rasdiskrimineringskommitté, vilket framhålls i rapporten. Samerna i Skandinavien, som inuiterna på Grönland, har en lång historia av diskriminering och rasism kopplande till kolonialism. En stor del av norska samernas upplever diskriminering på grund av deras bakgrund framhålls i rapporten. I rapporten hänvisas till liknande resultat i studier bland samisk ungdom i Nordiska länderna. Dessutom visar resultaten att diskriminering är förknippad med sämre självupplevd hälsa och psykologisk stress, som stöds av flera andra studier över flera befolkningsgrupper i en lång rad kulturella och nationella sammanhang inklusive ursprungsbefolkningar i cirkumpolära området. Dessa fynd tyder på att upplevd diskriminering är en viktig riskfaktor som leder till negativa hälsoeffekter bland urfolk konkluderas i rapporten.