En flykting korsar ditt spår

http://vetamix.net/image/en-finsk-soldat-talar-skoltsamer_20396

Publicerat 20150910

 

I flyktingdrömmarnas spår

De senaste veckorna har flyktingströmmar mot Europa och genom Europa dominerat både i medierapporteringen och i det offentliga politiska samtalet i Europa. Det första intrycket man fått är hur oförberett Europa verkat varit inför detta scenario, trots att alla sett att flyktingtrafiken gradvis ökat over Medelhavet, med ständiga rapporterna om allt fler flyktingar omkommit i tragiska massdrunkningar. Drömmen om ett nytt människovärdiga liv är en mäktig kraft hos människor

60 miljoner

Enligt FN befinner sig 60 miljoner människor på flykt i världen, varav 38 miljoner var på flykt i sitt eget land. Flyktingströmmarna beror dels på grund av krig, dels förtyck, dels klimatförändringar och fattigdom. Inbördeskriget eller vad man nu ska kalla kriget i Syrien är den enskilt största orsaken till dessa flyktingströmmar.

Ett splittrat Europa

De europeiska länderna och dess befolkningars attityder och sätt att praktiskt och politisk förhålla sig till flyktingarna som strömmar genom Europa är ambivalent.  Vissa länder som t.ex. Ungern håller nu på att bygga en gränsstängel mot Serbien för att förhindra att flyktingarna beträda både ungersk territorium och EU:s gemensamma sfär. Den danska regeringens är kallsinnighet mot flyktingar börjar bli ökänd, meden länder som Tyskland och Sverige tonar fram som de mest pro-aktivt för att hantera den svåra situationen.

En utmaning

Flyktingströmmarna är en stor utmaning för både EU som kollektiv och för varje enskilt land som är medlem I EU. I de flesta länder i Europa har de senast åren de främlingsfientliga krafterna fått ett allt större genomslag i  den allmänna opinionen. Sverige är inget undantag. Just nu ligger dessa främlingsfientliga opinioner lågt mot bakgrund av den våg av sympatin som sveper över Europa som skapats de många mänskliga tragedierna Frågan är hur länge sympatin och förståelsen håller när vardagen hinner i kapp oss.

Vem tar emot flyktingarna?

Frågan om vem tar sig an flyktingarna är en kritisk fråga såväl på nationsnivå I EU som på kommunal nivå i Sverige. Tyskland och Sverige tillhör mest välvilliga staterna medan Danmark och Ungern helst vill utestänga alla flyktingar och invandrare. På kommunal nivå är det i regel kommuner som leds av socialdemokrater, vänsterpartiet och de gröna som är beredda att ta emot flyktingar, medan borgerligt välbeställda kommuner som t.ex. Danderyd inte är så intresserade. Regeringen Löven vill därför införa ett regelverk som tvingar kommuner att ta emot flyktingar. Kommunerna i Sápmi har i regel tagit sitt ansvar och i vissa fall gjort det av ekonomisk nödvändighet i motsats med rika kommuner i Stockholmsområdet.

Flykting

Men vem är då flykting? FN:s definition av en flykting är en person som lämnat sitt hem och som inte kan återvända dit på grund av fruktan för förföljelse beroende på etnicitet, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp, religiös eller politisk uppfattning. Flyktingar är även de som tvingats lämna sitt hemland på grund av krig eller inbördeskrig. Med internflykting menas personer som har flytt väpnade konflikter utan att passera någon gräns.

Samiska flyktingar

Vill man tala om flyktingar i ett samiskt sammanhang måste man gå tillbaka till andra världskriget. Efter vinter- och fortsättningskriget förlorade Finland delar av östra Lappland åt Sovjetunionen. Från Sunjel området evakuerades närmare 300 skoltsamer som fick bosätta Kalajoki i Österbotten och Uleåborg. Åren 1945-1946 fick dessa återvända till Finska Lappland. De som blev på sovjetiska sidan förflyttades till Kolahalvön. Från det tysk ockuperade Norge flydde många norska medborgare, inkluderades många samer.

Evakueringen

 I krigets slutskede evakuerades befolkningen i samband med att Hitlers arme användes sig av den brända jordens taktik både i Finska Lappland och Finnmark. Befolkningen på finsk sida evakuerades i huvudsak till Norrbotten och som återvända hem när Nazi-armen retirerade till Norge. I samband med att Nazi-armen retirerade från Finnmark evakuerades befolkningen primärt till Troms fylke på order av tyskarna.

Tvångsförförflyttningarna

 Tvångsförflyttningarna av samerna från Karesuando området som en följd av unionsupplösningen mellan Sverige och Norge 1905 kan man inte i folkrättslig mening betrakta som ett flyktingproblem,  men har trots detta vissa likheter. Tvångsförflyttningen är rent rättsligt en svår figur och är sannolikt rätt så unik, eftersom tvångförflyttningen grundar sig på ett formellt avtal mellan Sverige och Norge, som dessutom sekretess belades i 50 år. Det var först i slutet av 1970-talet som avtalets innehåll blev offentligt där Sverige åtogs sig att flytta ett större antal renskötande samer, efter att dessa blivit utestängda från sina traditionella   betesmarker i Tromsö fylke, på norsk sida.

Politiker av rätta virket

Flyktingkatastrofen har tydlig  visat vilka politiker i Europa är av det rätta virket.  Tysklands kansler Angela  Merker har i detta sammanhang visat ett ledarskap som som inte viker ned sig för partitaktiska eller maktstrategiska hänsyn. I en uppmärksammad intervjuv uttalade Finlands statsministern Juha Sipilä här om leden att han var beredd att upplåta delar av sin bostad till behövande flyktingar.   Många andra politiska ledare i Europa har dock uppträtt som patetiska vindflöjlar och ofta duckat för frågan.

En intressant fråga är var står det samiska ledarskapet i Sametingen i detta sammanhang?