Publicerad 2015-09 30
Sametinget styrelseordförande Håkan Jonsson, tillika partiledare i partiet Jakt och fiske tog ett ytterligare steg mot att koncentrera makten kring honom själv, när hans majoritet beslutade att de är styrelsen som skall besluta om Sametingets preliminära budgetramar. Förvisso kommer plenum att besluta om Sametingets slutliga budget vid plenum i februari 2015, men då är ju räkneverket i budgeten mer eller mindre låst. Plenums beslut om budgeten blir då mer en formsak, där styrelsen och i värsta fall styrelseordförandes förslag till budget välsignas av plenum. Detta är en maktförskjutning där Sametingets högsta organ, plenum mer eller mindre förvisas till åskådarplats.
Tillbaka till ruta ett
Formellt är det enligt regelverket Sametingets styrelse som ska fastställa Sametingets budget. Det finns en historia bakom detta där Håkan Jonsson i högsta grad var inblandat. När Sametinget bildas 1993 med det regelverk som följde var det Sametingets plenum som beslutade om budget. I den styrelse som ledde Sametinget i slutet på vid millenniumskiftet 2000, där Håkan Jonsson ingick fick inte igenom sitt förslag till budget i plenum, eftersom man inte hade egen majoritet. En Sameting utan fastlagd budget gick inte för sig. Regelverket medgav inte heller plenum att sparka en styrelse som inte hade stöd i plenum. Dessutom vägrade styrelsen att avgå frivilligt, varför kan ni fråga Håkan Jonsson. Detta ledde till att regeringen var tvungen ändra på regelverket och flyttade beslutanderätten rörande budget från plenum till styrelsen. Regeringen var med andra ord tvungen att rädda den styrelse som Håkan Jonsson var en ledamot i, trots att hans styrelse inte hade mandat av plenum. När Samelandspartiet i samverkan med andra partier sedan tog över ledningen av Sametinget 2001 infördes en ny praxis att det är plenum i egenskap av högsta beslutande organ som beslutar om såväl preliminär och slutlig budget.
Ekonomi utan styrning
Plenumsmajoritetens beslut att överlåta till styrelsen att besluta om preliminär budget ter sig än märkligare när vet att den nuvarande styrelsen, som leds av Håkan Jonsson har en miljon underskott i Sametingets budget. Sannolikt kommer underskott hamna över två miljoner kronor innan årets slut, trots att verksamheten bromsats in.
Detta innebär det utökning av 2015 års budget med 2 miljoner till Sametinget som regeringen föreslagit och Sveriges riksdag slutligen antar under riksdagens höstsession, kommer att ätas upp årets upparbetade underskott.
Guldkant
Att Sametinget nu brottas med ett underskott är inte märkligt mot bakgrund hur Håkan Jonsson tillsammans med sina samverkande partier prioriterar den politiska verksamheten. Den samepolitiska ledningen har aldrig varit så “guldkantat” som innevarande period. Utöver heltidsanställd styrelseordförande är också vice ordförande Josefina Skerk anställd på 60 procent. Nämndernas verksamhet och framförallt antalet nämnder kostar också och nämnderna leds i huvudsak av företrädare från partiet Jakt och Fiske. Dessutom har Håkan Jonsson uttalat att han också skulle behöva politiskt sekreterare till sin hjälp
Styrelseordförandens och vice ordförandes resebudget har varit mer eller mindre obegränsad. Styrelseordförandes ”lobbyingverksamhet” är omfattande som till en del framgår av styrelseordförandes redovisning. Eftersom vice ordförande inte lämnat redovisning är det svårt få ett grepp över hennes aktiviteter. Även om undertecknad sitter i Sametinget styrelsen är det svårt att få ett grepp på dels vilka frågor Håkan Jonsson och Josefina Skerk för fram och hur man arbetar. Formellt skall bägge framföra styrelsen synpunkter, men erfarenheterna visar att han helst vill köra sin egen linje, med minsta inblandning från de övriga i styrelsen, framförallt det som sitter i opposition. Att via media få informationer om den politiska lednings aktiviteter är inte acceptabelt som ledamot i styrelsen.
Auktoritär ledarstil
Trots att den att den politiska ledningen aldrig varit så välbemannad så är beredningen av framförallt de politiska frågorna varit mer eller mindre obefintligt och inte kvalitetssäkrad. Det har skapat mycket diskussion i styrelsen, utan att ärendehanteringen haft en framdrift, vilket inneburit att ärende som lyfts upp på plenum blivit färre och färre. Arbetet i styrelsen har därmed fått en mycket informell karaktär och en stor slutenhet. Mediabevakningen av Sametingets verksamhet verkar av olika skäl minskat drastiskt på senare tid, vilket kan ha olika möjliga förklaringar, men en bidragande orsak är det minskade flödet av offentliga dokument.
Orsakerna i övrigt är väl en fråga ansvariga media institutionerna får begrunda. Styrelseordförande Håkan Jonsson har infört en ny mycket informell ledarstil av auktoritärt typsnitt, som lämnar färre offentliga spår och som därmed en hög grad av slutenhet. Det gäller arbetet såväl internt i Sametinget och utåt i förhållande till riksdag, regering och mot andra intressenter.
Gisslan i styrelsen
I den proportionella styrelse där bl.a. Samelandspartiet ingår och på det sätt som styrelseordförande Håkan Jonsson leder arbetet sätter oppositionen i styrelsen i en svår situation, för att inte säga i en omöjlig sits. I stället för leda styrelsen och hantera ärendena i styrelsen, väljer styrelseordförande i ofta att inte blanda in styrelsen i beredning av ärenden och fattar beslut ofta genom s.k. ordförandebeslut, i regel utan konsultation med ledamöterna i styrelsen. Från opposition sida är situationen ohållbar. Dessutom verkar Min Geaidnu, LPSS och partiet Samerna fullt ut stödja Håkan Jonssons sätt att leda Sametingets styrelse. Min Geaidnus ledamot i styrelsen Christina Åhrén har uttalat att arbetet i styrelsen fungerar utmärkt.
På vilket sätt Håkan Jonsson leder partiet Jakt och Fiske i egenskap av partiledare är deras ensak, men att leda Sametingets styrelse på samma sätt som han leder partiet är inte acceptabel. Samelandspartiet valde motvilligt att ta en plats en proportionell styrelse, men med vissa reservationer. Håkan Jonssons sätt att leda styrelse, är en form av kidnappning av hela idén med en proportionell styrelse, vilket innebär att Samelandspartiet mer eller mindre sitter som en politisk gisslan i styrelsen och kan uppfattas som en legitimering av Håkan Jonsson politiska ambitioner. Sametingets styrelse med styrelseordförande Håkan Jonssons i spetsen håller nu på att köra nu Sametingets ekonomi i botten och följaktligen kan Samelandspartiet som också sitter i styrelsen uppfattas som delaktiga i detta, även om man motsatt sig Håkan Jonsson diktat.
En paradox
Avslutningsvis är det märkligt att konstatera Håkan Jonsson, Josefina Skerk, Christina Åhrén och Anders Kråik som alla var emot en parlamentarisk styrelse och för en proportionell styrelse i praktiken agerar som om man vore en parlamentarisk styrelse, samtidigt får oppositionen minsta möjliga insyn i arbetet och får agera som en slags publik i styrelsen. Det kanske maktpolitiskt smart, med inte demokratiskt, men det är ju som sagt var Håkan Jonssons melodi i ett nötskal
Ingrid Inga
Ordförande Samelandspartiet
070 55 42 999