Publicerad 2015-11-28
Möte med sin egen skugge
Sedan terrorattentaten i Paris, jakten på terrorister i Bryssel och den lite parodiska jakten på en terrorist i Sverige har det blivit uppenbart de västliga och europeiska länderna både jagar riktiga och existerande terrorister och sin egen historiska och samtida skugga. Skugga har sin bakgrund i Europas och den västliga världens dels föga ärorika koloniala förflutna, dels i den samtida strukturella kolonialismen. Detta är ofta terroristernas motiv till deras handlande, vilket på inget sätt legitimerar deras agerande, men som vi bör uppmärksamma om vi vill hitta en långsiktig lösning, vare sig det är i Syrien eller Sverige
Öga för öga.
Efter attentaten i Paris uttalade Frankrikes president Holland retoriskt på samma sätt Islamiska Staten(IS) brukar göra, nämligen att man är i krig. Stormakter som USA, Ryssland, Kina och Frankrike talar gärna i termer av krig när deras intressen är hotade eller när man utsatts för attentat. Vi minns president Bush cowboy aktiga uttalade efter 11 september händelserna i New York 2002. Ryssland president Putin uttalade sig nästa på samma sätt som president Bush för en tid sedan då det blev klarlagt att det ryska charterplanet störtade i Sina hade utsatts för ett attentat av IS eller grupper med anknytning till IS.
Utöya
Länders och ledares sätt att reagera och agera efter olika typer av terrorattentat är väldigt olika, men beror mycket på kontexten. När det skett en terrorhandling som har sitt ursprung i ett inhemskt sammanhang som skolskjutningarna som delvis har sin förklaring i USA liberala regler beträffande handeldvapen är den officiella tonen mer problematiserande och empatisk. Den norske statsministern Stoltenberg empatiska och ”landsfaderliga” agerande efter attentaten mot regeringskvarteren Oslo och massmorden på ungdomar på Utöya fick mycket beröm både internt i Norge och internationellt. Låta oss hypotetisk anta att de hade varit en icke norsk terrorist från något land i Mellanöstern eller i Asien som stod bakom terrorhandlingen, vilken man till och börja med trodde, hur den folkliga reaktionen hade sett ut och hur hade statsminister Stoltenbergs då reagerat och agerat är en öppen fråga, men tonen och retoriken hade sannolikt varit mycket annorlunda.
Jakten på terrorister i medieskugga
Medan jakten på den förmodade IS terroristen som officiellt bodde i Boliden och var registrerade hos Migrationsverket pågick kunde man media och i olika uttalanden från politiker och tjänstemän inom polisen och säkerhetstjänsten spåra viss upphetsning och tendenser till att man uppfattade sig att befinna sig i ett slag ”krigsläge”. När misstaget uppdagades eller om man är konspiratorisk lagd påstå att Säkerhetspolisens ”provokationen” lyckades blev tonen i media och från officiellt hålla mildare, men från säkerhetspolisens håll uttalades ursäktande att man är på vakt och av säkerhetsmässiga skäl kan man inte avslöja alla detaljer ingripande. En intressant detalj var att media i Stockholmstrakten hade svårt att geografiskt mer precist placera Boliden på kartan, vilket inte brukar vara ett problem när man skall berätta om någon ort Tunisien eller någon annan plats.
Att leva i nuet, utan reflektion
Att ett folk, staten och dess ledare lever i nuet är kanske inte så märkligt, men att man lever i nuet till den milda grad att glömmer sin egen historia och framförallt sina egna misstag och oförrätter är inte ursäktligt. Det gäller såväl, Sverige och Frankrike, m.fl. länder.
I Frankrike framställes attentatet av många som de värsta som hänt sedan andra världskriget. Någon försöka påminna om att över 200 fransmän med algerisk härkomst blev dödade av fransk polis 1960 under en fredlig demonstration i Paris mot Frankrikes krig i Algeriet. Ansvarig polischef i Paris vid tillfället hette Papon och hade under kriget varit i Gestapos tjänst. Trots att minst 200 människor blev dödade ställdes inget till ansvar för massakern. Vem minns t.ex skotten i Ådalen 1931?
Upptrappning av våldet
Händelserna i Paris, Bryssel och attentatet mot det ryska charterflyget som störtade i Sinai har ytterligare sätt på våldsspiralen i Syrien och omvärlden. Frankrikes president har uttalat att man också kommer att delta med högre intensitet i flygkriget mot IS:s i Syrien. Ryssland har nyligen också skicka över flygstyrkor för att bistå president Assad i Syrien. Den engelske premiärministern Cameron försöker få det brittiska parlamentet välsignelse att delta i flygkriget Syrien. Till råga på allt har Turkiet skjutit ned ett ryskt bombplan som man påstår kommit in på Turkiskt territorium, vilket ryssarna förnekar. Ryssarna håller nu på att igångsätta en handelsbojkott mot Turkiet.
Attack mot FN-bas i Mali
Sverige har sedan 2014 en styrka på ungefär 250 personer baserad i Timbuktu, vilket är Sverige bidrag till kampen mot terrorismen. Sverige är en del FN:s militära närvaro i Mali för att bekämpa terrorismen i landet. I dagen den 28 november uppges i media att en FN-bas i staden Kidal, Mali attackerades under morgonen. Basen blev attackerat och rapporteras att det skjutits granater mot basen. Minst tre personer har dödats och 20 har skadats, uppger en talesperson för FN:s styrkor i Mali. Den svenska försvarsmakten har inga uppgifter om att någon svensk skulle vara skadad.
Olika sidor av samma mynt
Terrorist attentaten i Paris och gripanden av terrorister i Bryssel och jakten på ”oskyldige och ovetande” terroristen i Boliden har också fått till konsekvens att politiker av olika schatteringar att gått i spin. Den närmaste hysteriska och populistiska politiska debatten om flyktingpolitiken har spätts på av de möjliga terrorist hotet mot Sverige. Minoritetsregeringen ledd av statsminister Lövén har haft det svettig eftersom den borgerliga oppositionen i riksdagen nästa dagligen kommer nya utspel om hårdare tag mot flyktingar och terrorister. Ibland verkar det som man inte kan skilja mellan terrorister och flyktingar. Regering har fått backa och svälja en del av de borgerliga förslagen och försatt Miljöpartiet i ett svårt dilemma, men sitter man i en regering måste man ta ansvar och kostar självfallet.
Terrorism i gud namn
Att utkämpa krig och idka terror i guds namn har varit ett populärt tema i mänsklighetens historia. Det är tyvärr lika aktuellt i dag. I en uppmärksammat intervju i den tyska tidningen Deutsche Welle säger Dalai Lama att bara be kommer inte räcka för att få slut på terrorn och framhåller att terrorism är skapat av människan och måste därför lösas av människan, utan Guds inblandning. Dalai Lama fortsätter med att säga att han är buddhist och han tror på att be. Men människor har skapat problemen, och nu ber vi Gud att lösa dem. Det är ologiskt. Gud skulle säga att ”lös det själva, för det var ni som skapade det”