Publicerad 2015-11-30
Kyotoprotokollet
All har väl vid något tillfälle hört om Kyotoprotokollet. Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse, sluten den 11 december 1997 i Kyoto i Japan. Protokollet trädde i kraft den 16 februari 2005, hade som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser skulle minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. På klimatkonferensen i Doha 2012 blev det enighet om att förlänga avtalet till år 2020.
Kyotoprotokollet innebär bland annat att EU-medlemsländerna ska minska sina utsläpp med åtta procent och Japan med sex procent. EU-medlemsländerna har sedan förhandlat inbördes och fått olika enskilda kvoter. Det gäller främst sex växthusgaser som ska begränsas av Kyotoprotokollet. Alla dessa skulle sänkas till 5,2 procent under 1990 års utsläpp, Sverige är ett av de länder som har lyckats med detta mål.
Handel med utsläppsrätter
Avtalet tillåter dessutom en handel med utsläppsrätter, var utsläppen sker har ingen större betydelse, huvudsyftet är att få ner den totala kvoten. Därför finns det ett system som gör att länder, som har svårt att sänka sina utsläpp, kan betala projekt i andra länder, där man lyckas sänka sina utsläpp. De flesta länder, som skrivit under Kyotoavtalet, har också lyckats sänka sina utsläpp, men ofta inte i tillräcklig utsträckning. En del länder som Spanien har dock ökat sina utsläpp.
Kongressen vägrade
När Kyotoprototollet 1997 undertecknades var Bill Clinton USA:s president, men USA:s kongress ratificerade inte avtalet under återstoden av hans presidenttid, som varade fram till januari 2001. Vid överläggningar mellan EU-medlemsländerna och Ryssland uttalade EU-medlemsländerna sitt stöd för att Ryssland skulle bli medlem i Världshandelsorganisationen (WTO) mot att Ryssland stödde Kyotoprotokollet. När Ryssland så skrev under innebar det att avtalet verkligen kunde träda i kraft.
USA har valt att ställa sig utanför samarbetet. Man säger att det skulle påverka USA:s ekonomi negativt samt att avtalet är orättvist då stora ekonomier som Indien och Kina inte omfattas av utsläppsregleringarna. Vissa av USA:s delstater, till exempel Kalifornien, har dock satt upp egna klimatmål som liknar Kyotoavtalet. Staden San Francisco har skrivit under och ratificerat..
Kanada skrev under Kyotoprotokollet 1998 och ratificerade det 2002 men drog sig ur avtalet 2011, och utträdet fullbordades 2012. Den nya liberala regeringen har flaggat för återigen skriver under avtalet
Misslyckandet i Köpenhamn 2006.
Vid Förenta nationernas klimatkonferens i Köpenhamn 2009 var enligt de riktlinjer som sattes upp under klimatkonferensen i Bali 2007 mötets huvudmål att komma överens om vad som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löpte ut 2012. Men någon enighet kunde inte nås under Köpenhamnsmötet och förhandlingarna flyttades fram ett år till mötet i Cancún i Mexiko 2010. Inte heller då lyckades man dock nå enighet utan förhandlingarna fortsatte vid mötet i Durban i Sydafrika 2011 och vid mötet i Doha i Qatar 2012. På klimatkonferensen i Doha beslutade man om att förlänga Kyotoprotokollet till år 2020.
Urfolken mobiliserar
Urfolken har på olika sätt mobiliserat globalt för kunna dels uppmärksamma klimatförändringarna och dess konsekvenser, dels delt och påverka det pågående klimatförhandlingarna. Detta var upp på agendan vid de förberedande global urfolkskonferensen i Alta 2013 inför FN:s världskonferens för urfolks rättigheter i New York 22-23 september 2014. Sametinget på norsk sida har seden 1993 i Rio aktivt deltagit den internationella klimatförhandlingarna, medan Sametingen på svensk och finsk inhopp varit sporadiska. Samerådet har också arbetat med dessa frågor på olika forum och nivåer regionalt och globalt i nära samverkan med andra urfolksorganisationer