Publicerat 2015-12-23
Stora sparkrav inför 2016
I ett pressmeddelande i veckan undertecknad av både Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson och kanslichefen Taube meddelas att stora sparkrav väntar under 2016 både för myndigheten och Sametingets politiska verksamhet. Att det görs i form av ett pressmeddelande som är undertecknade av Sametingets styrelseordförande, kanslichef och ekonomichef understryker både allvaret i situationen men också den unika i själva formen för hur detta kommuniceras via ett pressmeddelande.
Sanning med modifikation
Pressmeddelandet börjar med att konstatera att Sametinget redovisat budgetunderskott
”Under en rad av år” Detta beror enligt pressmeddelandet att myndighetsuppgifter inte har fullt ut finansierats och det ”tillsammans med ”andra faktorer” har gjort att Sametinget ser ut att gå back med mer än två miljoner som måste sparas in under 2016. Mot den bakgrunden har Sametingets styrelse har beslutat om en rad sparåtgärder. På Sameradions hemsida redovisas en uträkning av resekostnader för kansliet och den politiska verksamheten som mer förvirra och bringar klarhet i frågan.
Ett känt budgetunderskott
Att Sametinget nu har upparbetat ett stort budgetunderskott under 2014 och även 2015 flaggades av Sametingets opposition redan när Sametingets plenum i februari 2015 röstade igenom styrelseordförande Håkans Jonssons förslag. Oppositionens reservation rörde kostnaderna för den politiska verksamheten, där plenum bl.a. klubbade igenom att fortsätta att arvodera viceordförande med 75 % av en heltidsarvode. Under verksamhetsåret har kostnaderna för den politiska verksamheten okontrollerat fortsatt att öka. Detta kunde plenum i oktober 2015 ta del av, när den politiska majoriteten av Sametinget beslutade av avbryta praxisen att låta plenum att besluta om den preliminära budgetramar för 2016. Detta skulle nu styrelsen hantera. Trots att det redan då var känt att Sametingets hade ett stort upparbetat underskott, tog Sametinget under ledning av Håkan Jonsson inte tillfället att låta plenum besluta om att revidera budgeten, som tidigare praxis varit. Nu tog styrelsen i Sametinget också över detta. Att oppositionen i Sametingets styrelse valde att lämna den proportionella styrelsen är i detta sammanhang har en logik.
Konsten att undvika att ta ansvar
Att Sametingets budget antagen i februari 2015 var för ambitiös beträffande den politiska verksamheten är för sig inget kritikvärdigt, men utan uppföljningen och kostnadskontroll av framförallt styrelseordförandes Håkan Jonssons resebudget till styrelsen, nämndernas och plenum kostnader är ödestiget. När frågan om ett förväntat underskott i budgeten tog upp vid Sametinget plenum i februari avfärdade Håkan Jonsson detta som ”prat” och när underskottet var en realitet, skyllde Håkan Jonsson på att Sametinget mer eller mindre alltid hade haft en underskott i budgeten och färdigt med det. Det är ungefär det han säger i nämnda pressmeddelande. Under sina år i oppositionen i Sametinget behövde Håkan Jonsson och JoF aldrig ta ett ansvar för sina handlingar, utan kunde alltid skylla någon annan. När Håkan Jonsson och JoF nu hamnat ledarposition har han haft det svårt ta på sig det ansvar som det anstår en styrelseordförande i Sametinget. Att han dessutom hukar sig bakom ursäkter och bakom Sametingets kanslichef som i fallet med det aktuella pressmeddelandet. Det samma gäller kulturordförande Karin Mannela när hon i en intervju i Sameradion skyllde på sina tjänstemän för en del oklarheter rörande hanteringen av kulturhandlingsplanen. I både det samiska och svenska offentliga samtalet har Håkan Jonsson förvånansvärd anonym. Sametingets vice styrelseordförande Josefina Skerk har stigit fram som profilerad politisk figur i det vacuum som Håkan Jonsson skapat.
Ett svart hål
Det tillskott på 2 miljoner kronor som Sametinget fick med 2016 års statsbudget kommer nu i princip användas för täcka 2015 års underskott.
– För att hålla budgetramen krävs kraftfulla prioriteringsbeslut inför verksamhetsåret 2016, säger Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson i pressmeddelandet . Vilka prioriteringsåtgärderna är än så länge okända, men Håkan Jonsson lättar på täcket när han säger att;
– Vi kommer att se över den politiska organisationen och prioritera bland de uppdrag vi har. En del utvecklingsarbete och samverkan med övriga myndigheter och organisationer måste tyvärr stå tillbaka. Även förvaltningsorganisationen har direktiv att prioritera och måste se över kostnader i verksamheten.
Sametingets styrelsens beslutade den 10 december att ge kansliet i uppdrag att till kommande styrelsemöte ta fram förslag på budget med konsekvensbeskrivningar samt att till Kulturdepartementet inlämna ansökan om utökad anslagskredit gällande nuvarande verksamhetsår. Regeringen beviljade Sametingets ansökan den 17 december 2015.
Frågan är nu vad den bräckliga majoriteten i Sametinget kommer att prioritera och var det skall sparas. I vanligt ordning får man inga klara och tydliga besked. Sametingets styrelse börjar allt mer likna astronomins svarta hål som inte släpper ut ljus och där både tid och rum sätts ur spel.