2015 – Ett år som varit, del 2

Publicerad 2016-01-07

Paris – terrorns järngrepp

Det är i dag exakt ett åt sedan terrorister attackerade den franska tidskiften Charlie Hebdo i Paris och dödade tolv medarbetare och skadade elva. Bland offren fanns de fem kända satirtecknarna Cabu, Charb, Tignous, Honoré och Wolinski samt två poliser. Förövarna blev efter en massiv polisinsats inringade och dödade efter skottlossning den 9 januari i Dammartin-en-Goële. Den 8 januari tog en annan av gärningsman i terroristringen 16 personer som gisslan i en judisk mataffär och krävde att polisen skulle låta gärningsmännen i Dammartin-en-Goële gå fria. Samtidigt som polisen stormade industrilokalen i Dammartin-en-Goële stormade man även mataffären. Gisslantagaren där sköts även där ihjäl. Fyra av gisslan i mataffären dödades av gisslantagaren. Gärningsmännen var alla franska medborgare med jihadistiska kopplingar.

Jag är Charlie

Slagordet Je suis Charlie (”Jag är Charlie”) blev slagord för solidaritet efter attentatet och förekom på flera manifestationer, i tidningar och på sociala medier.
Den 11 januari deltog miljontals människor över hela Frankrike och världen i manifestationer mot våldet och attentatet. Även i Sverige anordnades omfattande manifestationer. Jihadister och Islamska staten (IS) hyllade å sin sida attacken.

Öppenheten pris

Mer öppenhet och demokrati, inte mindre, ­måste vara vapnet mot terrorismen och klåfingriga stater. Terroristerna kan döda och skada enskilda, helt slumpmässigt eller som i Paris välja ut sig offer. Terrorister kan skada infrastruktur, flygplan eller byggnader, men öppna och demokratiska samhällen måste kunna tåla dessa påfrestningar, utan hemfalla till samma logik som terroristerna. Här är det väsentligt att det finns en professionell säkerhetstjänst och polis som är en integrerad del av ett öppet och demokratiskt samhälle.

Massiv terrorist attack med militära förtecken

Den 13 november nå vi åter igen av rapporter från Paris om massiv terrorattack där man slagit till mot olika offentliga mötesplatser som konserthus, restauranger och även en fotbollsarena. Vid attacken dödades 130 människor på sex olika platser i Paris fredagen. Minst 89 av offren dödades i konserthuset Bataclan och ytterligare omkring 40 vid de andra dåden. En svensk har dödats och en skottskadats i attackerna. 352 personer fördes till sjukhus efter dådet. Några av terrorister blir dödade av polis och någon spränger sig själva i luften, men huvuddelen av förövarna undkommer.

Jakt på terrorister över hela Europa

Polis och specialstyrkor i Frankrike och andra europeiska länder drog efter attentatet igång en av de sannolikt mest omfattande massivaste terroristjakter i moderna tid. Huvuddelen av tillslagen gjordes i Bryssel, Belgien. Den sannolika huvudmannen lyckades enligt uppgifter undkomma och ta sig till Syrien. Den franske presidenten förklarade efter attentatet att Frankrike är i krig mot IS och dess anhängare. Samma sak uttalade president Putin sedan ett ryskt charterplan kraschade efter ett sannolikt attentat över Sinai, Egypten den 31 oktober 2015. Både Frankrike och Ryssland är nu i ”krig” och bekämpar IS från luften.

Terrorist jakt i Sápmi

Den massiva jakten på terrorister fick också den svenska säkerhetstjänsten och polisen och även media att tappa huvud. En möjlig terrorist identifierades och greps efter ett tag i Boliden under stort ståhej i media. Huvudredaktioner för media institutioner i Stockholm hade dessutom stora svårigheter placera Boliden rent geografiskt. När det visat sig förmodade terroristen var en vanlig flykting som var officiellt registrerad och dessutom hade en sida i Facebook spred sig en lagom dos förlägenhet. Säkerhetspolisens ursäktade sig genom att säga att det är bättre gripa än illa fäkta, men oturligt nog var personen i fråga oskyldig.

Bortom horisonten

I detta sammanhang är det kanske värt att påpeka att terroristattentaten i Mellanöstern och annorstädes både i antal, omfattning, lidande och antalet döda överstiger det som hänt i Paris, men som i den rådande media logiken inte får samma uppmärksamhet, men det är som sagt var en annan historia.

Etiketter: