Publicerad 25 februari 2016
Under torsdagsförmiddagen behandlades frågan om budgetäskanden för perioden 2017-2019 och det som fick oss i Samelandspartiet att höja på ögonbrynen var att många frågor helt enkelt inte fanns med. Sametingets politiska ledning hade lyft fram
- Sametingsvalet 2017
- Permanent Samiskt språkcentrum, Giellagáldu
- Folkbibliotek
- Samhällsplaneringens vikt
- Statistik
- Samisk idrott
- Etiskt råd
- Rovdjursinventering
- Skadeförebyggande åtgärder för rennäringen
Även om vi i Samelandspartiet anser att detta är viktiga frågor så ifrågasätter vi vart alla viktiga politiska reformfrågor som Sametinget under sina mer än 20 år tidigare lyft fram. Det är självklart att en politisk ledning har rätt att själv prioritera vilka frågor man vill lobba för men det är anmärkningsvärt att bl.a. det samiska språkarbetet för den samiska allmänheten överhuvudtaget inte finns med. Det språkpolitiska handlingsprogrammet fanns med i Plenums handlingar och av detta material framgick att man hade 23 insatser man ville fokusera på och att det stora flertalet av dessa krävde externa finansieringslösningar. Trots att språknämndens ordförande även är Sametingets vice styrelseordförande så har sametingets ledning inte valt att lyfta språkfrågorna.
Samelandspartiet lade ett tilläggsförslag till styrelsens äskanden där vi valde att lyfta fram nedanstående:
Hantering av klimatförändringar inom rennäringen
För att minska sårbarheten i renskötseln behövs åtgärder både på kort och lång sikt för att hantera de negativa effekterna av pågående och framtida klimatförändringar.
Årliga utfodringar vid svåra snö-,skare- och isförhållanden på grund av förändrade/ omväxlande väder- och klimatförhållanden främst vintertid är en åtgärd som på kort sikt kan mildra de negativa effekterna av klimatförändringarna. Finansiering av utfodringarna kräver otraditionella lösningar. Det krävs också åtgärder på lång sikt för att rennäringen ska kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. En sådan insats kan vara att säkerställa ändamålsenliga årstidsbetesmarker för varje sameby.
Árbediehtu, traditionell samisk kunskap
Árbediehtu – samisk traditionell kunskap -är en av de viktigaste framtidsfrågorna för Sametinget. För att Sametinget ska kunna arbeta strategiskt och långsiktigt med Árbediehtu och samtidigt bidra till genomförandet för att nå målen avseende artikel 8 j och artikel 10 c i konventionens om biologisk mångfald finns behov av särskilda resurser.
Nord och lulesamiskt språkcentrum
Sametinget ska enligt regleringsbrev bidra till utveckling av de samiska språken användning och ställning i samhället, framförallt inom de traditionella samiska samhällena och för att kunna fullfölja uppgiften enligt Sametingslagen 2 kap 1, § 3 d v s att fastställa mål och leda det samiska språkarbetet finns behov av att inrätta språkcentra i det nord- och lulesamiska språkområdet.
Center för samisk hälsa
Frågan om samers hälsosituation är ständigt aktuell. Sametinget har fått i uppdrag att ta fram en kunskapsöversikt över samers hälsosituation och samt en hälsostrategi.
Behovet av att inrätta ett center för samisk hälsa för samer i Sverige har lyfts fram som en vital del för att dels öka kunskapen om samers hälsosituation inom hälso- och sjukvården och dels för att möjliggöra för samer att få adekvat hälso- och sjukvård i Sverige. Inrättandet av ett center för samisk hälsa liknande de som finns i Norge är därför avgörande för att förbättra hälsosituationen för samer.
Detta tilläggsförslag röstades ner och vi kan bara konstatera att Sametingets politiska ledning inte har någon vilja att jobba med fler frågor än de som man själva har valt att lyfta.
Paulus Kuoljok
Ledamot för Sámiid Riikkabellodat
070-342 27 22