I Tjernobyls skugga i 30 år

Publicerad 2016-04-26

I skuggan

Det är nu 30 års sedan olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl var ett faktum. Ett faktum som på många sätt påvisade att myndigheter i Sovjet Unionen och även myndighet i grannländerna som drabbades av nedfallet från olyckan inte hade en beredskap eller nödvändig kunskap att hantera effekterna av olyckan. Detta visade sig också fallet i Sverige, även om det var svenska myndigheter som först utanför Sovjet Unionen upptäckte det förhöjda värden av klyvbara ämnet cesium. När konsekvenserna av olyckan i Tjernobyl efterhand uppdagades var ansvariga svenska myndigheter och politiska ansvariga villrådiga hur man skulle tacka olyckans konsekvenser i Sverige. Efter omfattade mätningar av cesiumhalter kunde man konstatera det var länen var Norrbotten, Västmanland, Gävleborg. Västerbotten, Jämtland och Västernorrland som drabbats mest. Medborgarna i berörda länen blev rekommenderade att inte plocka bär, äta svamp, bruka sin jord eller över huvud taget gå ut i naturen. Jordbruket och rennäringen i de berörda områden blev hårt drabbat både på kort och lång sikt. När väl man väl blåst faran över för jordbruket, hamnade följderna för rennäringen i fokus. I ett tidigt skede kungjorde den svenska regeringen att jordbruket och rennäringen skulle stå skadelös och kompenseras för följderna av olyckan och åtgärder som svenska myndigheter vidtagit med anledning av olycka.

Kaos

När väl olyckan följder för rennäringen efterhand uppdagades följde en kaotisk tid för renskötseln generellt och speciellt för renskötarna och deras familjer i de drabbade områden. Myndigheterna tafatta och motsägelsefulla agernde inledningsvis fick till konsekvens att spekulationerna kring effekterna för renskötseln våldsamt överdrivna. Den mediala dramaturgin i Sverige och internationellt framställde det hela som slutet för renskötseln och även samekulturen. Media vill att renskötarna skulle gråta och många grät, vilket kanske inte var så underligt, när man var tvungen att dels kasserna tusental renar, dels inte kunde äta renkött. Rennäringen har till dags dato efter 30 år kompenserats med ca 600 miljoner kronor. I Norrbotten kompenserade länsstyrelse det två första åren efter olyckan bärplackare med ca 100 miljoner kronor. Det var bara att ansöka om ett bidrag på ca 15000 kronor och länsstyrelsen betalade ut summa utan större kontroll, men länsstyrelsen i Västerbotten län var mycket strängars i sin bedömning och kontrollerade ansökningarna noggrant. Hur mycket Tjernobyl olyckan kostat Sverige är svårt att beräkna men summan det är tal om är en fråga om miljarder kronor.

I backspegeln

Även om tusentals renar fick kassernas efter slaktas inledningsvis hålles cesiumhalterna hos renarna nere genom att utfodring. Det senaste åren har endast ett fåtal renars kasserats och de tidigare prognoserna har visats sig vara för pessimistiska. En observation man kunde göra 1986 och även 2016 när media göra tillbakablickar är att man har svårt att skilja på renskötsel och samer och tvärt om. Det gäller också en del samepolitiker i ledande ställning i Sametinget.