Publicerad 2016-05-28
En återkommande frågan
Den fråga som återkommit mest på agendan genom Sametingets historia är frågan om var Sametingets huvudkontor och senare parlamentsbyggnad skall vara placerad. Efter Sametingets etablering 1993 beslutade en knapp majoritet att kansliet skall vara placerat i Kiruna. Det närmaste alternativa orterna var Jokkmokk och Kiruna. Frågan om kansliets och senare parlamentsbyggnadens placering har sedan kontinuerligt varit ett ärende på Sametingets agenda. Med åren har frågan fått en allt mer populistisk prägel, där mer eller mindre vilka som helst argument framförts.
Sametingets expansion
Genom åren när Sametingets verksamhet expanderat har Sametingets fått ny filialer i Östersund, Tärnaby och Jokkmokk, vilket inte så ofta uppmärksammats i debatten. I Sametingets nya runda med att undersöka var en tänkt parlamentsbyggnad kan byggas har Arvidsjaur och Jokkmokks kommuner visat framfötterna. Just nu är det Jokkmokks kommun som kommit med de bästa eller värsta budet, beroende på hur man ser på saken. Jokkmokk kommun har också fått mest eldunderstöd lokalt. Kiruna kommuns kommunalråd Kristina Zakrisson (S) uttrycker förvåning över Jokkmokks kommuns utspel att bygga ett den samiska parlaments byggnaden i Jokkmokk. Sannolikt är hon i ännu i högra grad förvånad över hur den nuvarande Sametings ledningen med styrelseordförande Håkan Jonsson hanterat frågan, men av taktiskt skäl uttrycker hon nog inte detta offentligt, för att inte göra saken än mer komplicerad.
En fråga – i brist på andra viktigare frågeställningar
Frågan om Sametingets kanslis placering och senare parlaments byggnadens placering har genom åren genomgått från en förvandling från att handla om sakargument till mer känslomässiga argument i klassisk populistisk anda. I detta fallet får nog det olika politiska ledningarna i Sametinget genom åren ta på sig ansvaret. En bidragande orsakat till att frågan poppat upp och fått ett politisk fotfäste är när Sametingets haft politiska ledningar så att säga trampat vatten och när det politiska initiativen uteblivit. I bristen på annat har då frågan eller rättare sagt ”icke frågan” om byggandet av parlamentshuset återanvänts. Att den nuvarande politiska ledningen i Sametinget med styrelseordförande Håkan Jonsson i spetsen just ”återanvänder” frågan om placeringen av parlamentsbyggnaden är inte så märkligt, mot bakgrund avsaknaden av dels andra politiska initiativ, dels den hans problem med att leda tinget, utan som det verkar ha någon kontroll över ekonomin eller sin styrelse.
Hantverk
Ingen kan väl påstå att placeringen av Sametingets parlamentsbyggnad är den just nu viktigaste frågan eller de motsatta, däremot en frågan som i sedvanlig ordning bör hanteras professionellt och långsiktigt. Visst kan Sametingets upplägg uppfattas som att sätta press på Kiruna kommun genom uppmana andra kommuner komma med bättre bud, men hur långt är den politiska ledningen i Sametinget villig att gå och finns det något allvar i detta.
Inget nytt på Sametings fronten
En ”over up” eller lägga locket på i klassisk mening är dölja något. Känslan man får i detta fall är att frågan om placerings av parlamentsbyggnaden är en form av ”cover up”, sannolikt inte en medveten strategisk politisk manöver utan att brist på andra viktigare politiska initiativ får den att framstå som form av ”cover up”. Föredragningslistan till Sametingets plenum i Östersund nästa vecka talar sitt tydliga språk – inget nytt på Sametings fronten.