Publicerad 2016-07-24
Hunddagarna
Rötmånaden är ett gammalt begrepp, i bl.a. Bondepraktikan för en månadslång period (ofta 23 juli till 23 augusti) där det var särskilt varmt och maten ofta blev dålig. Enligt gammal tradition började rötmånaden då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden första gången kunde iakttas i gryningen. Dock började man senare betrakta rötmånaden som den period när solen står i Lejonets tecken, vilket innebär att rötmånaden skulle börja under fruntimmersveckan den 23 juli (med viss variation) och hålla på till den 23 augusti.
I det engelska språket och även andra språk, inklusive samiska kallades perioden för ”hunddagarna” med anledningen av kopplings till stjärnan Sirius också kallas för hundstjärnan eftersom det är den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Stora hunden. Begreppet hunddagar är känt sedan antikens Rom då de kallades för diēs caniculārēs.
Rötmånads historier
Under sommarens nyhetstorka – dyker sensationella rykten och rapporter om underliga naturfenomen upp i nyhetsflödet. Även i seriösa tidningar som Dagens Nyheter rapporterade i juni 2013 att en tvehövdad sköldpadda kläckts i Texas, och i oktober 2011 spred tidningen Metro nyheten att mexikanska fiskare hittat en albinohaj vars enda öga satt mitt framme på nosen. Varför dessa rötmånadshistorier dyker upp och varför fascineras människan av dessa naturenfenomen kan man fråga sig?
Massmedias genombrott
Varför publicerar då media historier med så liten relevans? Det hela har sin bakgrund i boktryckarkonsten och möjligheten att med tryckpressarna massproducera trycksaker, vilket vanligt under 1400-1500-talet. Det som kom att kallas skillingtryck började publiceras i Sverige på 1500-talet. Skillingtryck är ett av Europas äldsta massmedier. Skillingtryck associeras ofta i dag med sorgmodiga visor.
I pressen i Storbritannien och USA kallas denna tid på året ”Silly season”, då politikerna har ledigt och det inte finns så mycket politiska utspel att skriva om. Inom sport har fotboll (gäller inte Sverige), ishockey och många andra lagsporter ledigt, varvid pressen skriver spekulationer inför säsongen, såsom klubbyten och allmänt skvaller.
Renar förstör fjällen
I slutet på 1990-talet kunde man i Dagens Nyheter i dessa dagar läsa en lång artikel om att renarna förstör fjällen genom att dessa skapar markerosion genom renbetet och ren tramp. Artikel byggde på en forskningsrapport som ett forskarteam på Stockholm Universitet arbetet fram. Forskarna utpekade vissa renbetesområden i Härjedalen som exempel på dessa skador förorsakad av ren. Artikeln fick ett stor genomslag i media och renarna kom en längre tid att nästan betraktas som skadedjur i fjällen av vissa segment i det svensk samhället. . Även i mer seriösa sammanhang togs detta tema upp. I rapport (Ds 1998:8) Vad kostar en ren? En ekonomisk och politisk analys publicerar av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) tillsatt av finansdepartementet tala men också irreparabla skador förorsakade av ren. Nu var också många som menade att denna rapport hade vissa element av ”rötmånadshistoria” i sin textmassa och analys.