Publicerat 2016-08-06
Skrivelse till regeringen
Sámiid Rikkabellodat har genom partiets ordförande Per-Olof Nutti i en skrivelse till statsrådet Sven Erik Bucht den 15 juli 2016 krävt att Landsbygdsministern återkallar uppdraget till Kammarkollegiet utreda om att använda medel från Samefonden för att finansiera arrendekostnaderna för renbete i Härjedalden.
I skrivelsen framhålls att Sámiid Rikkabellodat/Samelandspartiet motsätter sig att medel ur Samefonden ska finansiera arrendekostnader för renbete i Härjedalen.
Respektera Sametingets beslut
Sámiid Riikkabellodat kräver att Regeringen respekterar Sametingets beslut i plenum i
maj 2007 att medel ur Samefonden inte ska användas till arrendekostnader för renbete i
Härjedalen. Sámiid Riikkabellodat yrkar i stället att särskilda statliga medel tillskjuts för
finansiering av uppkomna arrendekostnader i Härjedalen.
Bakgrund
Bakgrunden till skrivelsen är att regeringen har uppdragit till Kammarkollegiet att avsätta medel som för åren 2016-2017 och 2018 tillförs Samefonden från statens inkomsttitel (utgiftsområde 1 anslag 3:1 Sametinget ap 3) via Sametingets regleringsbrev till särskilt konto för att betala del av arrendekostnad för renbete i Härjedalen. Från och med 2019 ska Kammarkollegiet avsätt hälften av medel som tillförs via Sametingets regleringsbrev till det särskilda kontot för att finansiera högst 50% av arrendekostnaden för vinterbete i Härjedalen.
Avgifts fritt renbete
Sametingets plenum beslutade i maj 2007 att det ankommer Sverige som rättsstat att på
folkrättens grunder hitta former för hur rennäringens betesmarker i Härjedalen och
Dalarna ska tryggas och att en förutsättning för att rennäringen i Härjedalen ska bestå är
att renskötseln har tillgång till avgiftsfritt renbete för att långsiktigt kunna säkra en
ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig rennäring.
Även Samefondens styrelse och Svenska Samernas Riksförbund har motsatt sig
regeringens beslut att medel ur Samefonden ska användas för att täcka arrendekostnader
för renbete i Härjedalen.
I strid med rättspraxis
Mot bakgrund av Högsta Domstolens prejudicerande dom i det s.k. Nordmalingsmåtet där domstolen konstaterade att sedvanrätt till renbete föreligger ter sig regerings uppdrag till Kammarkollegiet märkligt. Domen innebär att sedvanerätten till vinterbete i Härjedalen, där nu arrendeavgift betalas till markägarna också finns, men att en tidigare lagskraftvunnen dom fortfarande gäller. Nu görs försök att att få resningen av domen i Härjedalen, huruvida Högsta Domstolen kommer att bevilja resning i ett civilmål är en öppen fråga.
Ett ansvar att reparera skador som uppstått genom rättsövergrepp
Sveriges regering och riksdag har i Härjedalen/Jämtland så att säga reparerat rättsförluster som samerna fick vidkällas genom avvittingen i Jämtland/Härjedalen på mitten av 1800-talet. Vid avvttringen förlorande samerna stora områden som tidigare hade varit samiska skatteland/fjäll. I århundradeårsskiften 1800-1900 exproprierade den svenska staten stora markområden i anslutningen till ”renbetesfjällen” som fördelats till markägare/nybyggare vid avyttringen för att åter igen möjliggöra renskötselns bedrivande i Härjedalen. Områderna kallas för ”utvidgningshemman”.
En droppe i havet
Det rimligaste vore att den Svenska staten följde exemplet från den policy som Sveriges regeringen och riksdagen hade på 1890-talet och tar ansvaret för att finansiera arrendekostnaderna för renbetet i Härjedalen där rättskraftiga domar föreligger. Rent ekonomiskt är summan en ”droppe” i Sveriges statsbudget, men betongsklump om halsen för de berörda renskötarna i Härjedalen.
Mer information:
Per-Olof Nutti
Ordförande
070 – 212 91 34