Publicerad 2016-11-09
Politisk baksmälla
Trots att det mesta talade för att Hillary Clinton skulle besegra Donald Trump i presidentvalet, blev det Trump som drog det längsta strået. Alla opinionsmätnings institut, politiska bedömare i när och fjärran står där med lång näsa. Det politiska etablissemanget i USA lär få leva med en kraftig och långvarig baksmälla. Trots sin vulgära framtoning i valkampanjen, framstod han som en samarbetsvillig statsman när han framträdde inför sina supporters vid valvakan i New York. Valresultatet visade med all tydlighet att USA är en kluven nations som på sina kanter rent håller på att disintegreras i olika avseenden.
Retorik och politisk realitet – går det ihop?
Under parollen ”Make America great again” har Trump under sin valkampanj lovade det ena med det andra. Han har lovat höja tullarna med 30-34% för att minska import från bl.a. Kina, skrota handelsavtal som inte gynnar USA, bygga en mur mot Mexico, slänga ut att papperslösa immigranter, avveckla fri abort, avveckla USA engagering i Nato m.m. Dessutom har på olika sätt markerat sig minst sagt märkligt i relation till kvinnor och det olika minoritetsgrupperna i USA.
Nu när valet är över har börser runt om i världen fallit rejält och det kommer nog att bli rätt så skakigt på de finansiella marknaderna i världen. Frågan är hur den nya presidenten kommer att hantera sitt ämbete nu när han sitter inte bara med USA alla problem och utmaningar i sin famn och dessutom när han inser att USA i egenskap av stormakt är inblandat i det mesta i vad som sker i världens alla hörn. Nu är det många som menar att nu när han blivit vald till USA:s president så fungerar devisen ”den Gud ger ett ämbete ger han också klokskap att sköta ämbetet” – så ”God bless America.”
Urfolken är oroade
Många företrädare för de olika urfolken i USA är nog rätt så oroande nu när Trump tar över presidentskapet från Obama. Under Obamas presidentskap har relationen till lands urfolk förändras drastiskt i positiv riktning. Hur den nya administrationen under Trumps ledning kommer att ställa sig FN:s deklaration om urfolkens rättigheter från 2007 är en öppen fråga. Risken är stor att Trump river upp många av de reformer som Obama genomdrivit i förhållande till USA:s urfolk. Dessutom har Trump ett rätt så konfliktfyllt förhållande till urfolk i egenskap av affärsman och han har tidigare utryckt sig väldigt föraktfullt om landets urfolk. Återstår att se om han vill vrida tillbaka klockan i amerikansk urfolkspolitik eller fortsätta Obama urfolkslinje. Detta kommer att få betydelse bl.a. i USA:s agerande i olika FN organ, Arktisk råd m.m.
So – What´s up for Sápmi
For norskt vidkommande kommer frågan om Trumps engagemang i NATO att bli en het fråga. I det fall Trump försöker trappa ned USA eller rent av att avsäga sig ledarskapet i NATO får vi en helt ny geopolitisk situation i Sápmi. Hur det neutrala Sverige och Finland kommer ställa sig till detta är en öppen fråga. Frågan om ett svenskt NATO-medlemskap kanske avförs från den politiska agendan.
En udda pedagogisk jämförelse
Låt oss hämta en jämförelse från Sametinget på svensk sida. Sedan Sametinget tillkomst 1993 har politiska debatten varit polariserad. Partiet Jakt-och fiske(JoF) å ena sidan och det gamla politiska etablissemanget med Sámiid Riikkabelludat/Samelandspartiet i spetsen kom att representerade motpolerna. Partiet Jakt och fiske under ledning av Håkan Jonsson kom att utveckla en politisk retorik á la Donald Trump med en udd mot det styrande etablissemanget, d.v.s. den privilegierade renskötar adeln och den lagstiftning som manifesterar detta. Likt Trumps konfrontoriska retorik använde sig Håkan Jonsson ett väldigt enkel budskap, vilket tydligen fungerade och innebar att Jof så småningom blev det största partiet i Sametinget. Mot alla odds tog så småningom JoF över ledning av Sametinget 2013.
Jonsson mot Inga
I valdebatten inför valet 2o13 blev interaktionen mellan Samelandspartiet partiledare Ingrid Inga å ena sidan och Håkan Jonsson å andra sidan nästan som relationen och dialogen mellan Hillary Clinton och Donald Tump. Den kanske inte uppnådde Trumps och Clintons höjder, men många likheter finns. Efter valet 2013 valdes Håkans Jonsson till styrelseordförande i Sametinget med en betryggande majoritet. När valet var över och när han hade majoriteten i Sametinget packade Håkan Jonsson ned den uppskruvade retoriken och försvann mer eller mindre som offentlig person och numera vandrar han omkring i maktens korridorer utan insyn från den samiska allmänheten. En sådan utveckling är givetvis omöjlig i Trumps Amerika, men likt Håkan Jonsson kommer vi att få se en annan Donald Trump nu när han är vald som USA:s president. Makt och ansvar har sin egen logik.