Sametingets styrelse saknar kontroll över Sametingets ekonomiska förvaltning

Publicerat den 16 december 2016

Ett skenbart sken?

Sametingets styrelse har under hela hösten gett sken av att Sametingets budget är mycket kärv.

I den fastställda budgeten för Sametingets förvaltningsanslag för 2016 ingick en anslagskredit med 1 832 000 kr. Sametingets styrelse meddelade  i brev till ansvarigt departement att anslagskrediten ska upparbetas under innevarande budgetåret.

När det gäller Sametingets förvaltningsanslag meddelade Sametingets styrelse inför Sametingets plenum i 3-6 oktober 2016  att antalet plenumsdagar begränsas till 3 dagar inklusive resdagar (normalt 5 dagar), inga ersättare kallas till plenum (normalt 1 ersättare per parti) och  ingen festmiddag anordnas allt p g a det kärva ekonomiska läget. I budgetuppföljningen för förvaltningsanslaget per den 31 juli 2016 – som låg till grund för det kräva meddelandet från styrelsen –  påvisades ett resultat på minus 406 710 kr.

Höjda löner till politiker i styrelsen och budgetstopp för nämndernas arbete

Trots det kärva ekonomiska läget beslutade Sametingets styrelse att arvodet för vice styrelseordförande skulle höjas från 26 580 kr (motsvarar 60% av 44 300 kr) per månad till 35 580 kr per månad (60% av 59 300 kr). Det totala anslaget för viceordförande höjdes från 460 000 till 800 000 kr, en höjning motsvarande 340 000 kr. Här tillämpade inte styrelsen det allra minsta kostnadsmedvetenhet som pådyvlades plenum och nämnderna.

Styrelsens ekonomiska direktiv till nämnderna ha inneburit att nämnderna knappt haft möjligt att fullfölja sina uppdrag enligt plenums beslutade arbetsordningar. Men det hindrade inte att Sametingets styrelse också beslutade att ändra delegationsordningarna för nämnderna genom att i klartext förbjuda nämnderna att träffa ansvariga ministrar inom de ansvarsområden nämnderna har.

Från minus till stort överskott i budget under en månadsintervall

I  budgetuppföljningen per den 30 september 2016 redovisar Sametinget en liten ekonomisk förbättring av  förvaltningsförvaltningsanslaget. Underskottet uppgår nu till bara till minus  328 767 kr.

Vid nästa budgetuppföljning per den 31 oktober 2016 redovisar Sametinget  en anmärkningsvärd ekonomisk förbättring av  förvaltningsanslaget. Från ett minus på 328 767 kr till ett plus på 1 374 818 kr. Sametinget har i senaste uppföljningen prognostiserat ett plusresultat på 1 374 818 per den 31 december 2016. Totalt har Sametinget prognostiserat dels att anslagskrediten ska inarbetas och dels ett plusresultat 1 374 818 kr som tillsammans motsvarar totalt 3 206 818 kr fram till den sista december 2016. Hur detta exceptionella ekonomiska utfall på förvaltningsanslaget kunna upparbetas under så kort tid är en gåta? Detta kan inte utläsas av de budgetuppföljningar som redovisas.

Styrelsens budgetdiktatur – ett verktyg för att gynna det egna partiet inför Sametingsvalet

Trots de positiva budgetutfall som redovisas fortsätter Sametingets styrelse strypa de förtroendevaldas möjligheter att fullfölja sina uppdrag. Vid styrelsemötet den 5 – 8 december 2016 beslutar styrelsen att ”med omedelbar verkan” minska arvodet för förtroendevalda i bl a Sameskolstyrelsen och Samefonden från 1 650 kr till 450 kr d v s mellanskillnaden på 1 200 kr som Sametinget betalar till dessa ledamöter. Märk väl att man samtidigt som man drastiskt höjer lönen för styrelsens vice ordförande. Besparingen att strypa arvoden för det förtroende valda kan beräknas till max 10.000 kronor samtidigt som vice ordförandes löneökning motsvarar 340 000 kronor. I styrelsen beslut framgår ingen motivering, men i förhållande till Sametingsvalet har nu partiet Jakt och fiske två heltidanställda politiker som kan valkampanja på heltid inför valet, samtidigt som man får bidrag från Sametinget för valarbetet.

Håkan Jonsson styrt Sametinget som sitt eget parti – det gäller också ekonomin…

I dagsläget står det klart att Sametingets styrelse saknar helt kontroll över den ekonomiska förvaltningen i Sametinget. Sametingets styrelse  verkar sakna en ekonomisk analys över såväl  beslutade kostnadsökningar och kostnadsbesparingar. En försiktig analys visar att det är Sametingets myndighetsdel som får betala ett högt pris för styrelsens bristande kontroll över Sametingets  ekonomiska förvaltning samtidigt som förvaltningen verkar helt lamslagen.

En fråga som är oundviklig i dagsläget är vad Ekonomistyrningsverkets slutsats kommer att bli när det gäller den Sametingets styrelses ekonomiska förvaltningen och interna styrning i Sametinget?

Förvånansvärt är också att SR Sameradion i stort sett rapporterat vad Sametingets styrelse uttalat – Sameradion verkar missförstått vad publice service uppgift borde vara.