Publicerad 2017-01-04
Lite bakgrundsinformation till arbetet i valnämnden och i antagningsprocessen till sameröstlängden
Valnämndens 2014
Mandatperioden 2014 hade valnämnden en budget på 120 000 kr (kostnaden för ordförandearvode för detta år är 16 000 kr). Alltså kan man förvänta sig ett enda fysiskt möte kan hållas under detta år och att de under de fysiska mötena är de enda tillfällen där röstlängdsansökningar kan behandlas så får man anta att 2014 lades maximalt 10 timmar på röstlängdsansökningarna. I verkligheten är det naturligtvis betydligt mindre tid.
Valnämnden 2015
År 2015 hade valnämnden en budget på 180 000kr (kostnaden för ordförandearvode för detta år är 16 000 kr) Under detta år kan man alltså i den bästa av världar förvänta sig tre möten med ca 10 timmar vardera alltså 30 timmar. Tyvärr så genomfördes under detta år ett möte i Stockholm som kostade 110 000 kronor, vilket var en stor del av budgeten. Detta tillsammans med ordförandearvodet, sena arvodesräkningar, någon slags kostnad kring uppdatering av röstlängden och ett översättningsarbete gjorde att summan för halva året uppgick till 158 000 kr.
Till detta enda fysiska möte tillkom ett telefonmöte, vilket innebar att under 2015 genomfördes alltså endast ett möte då röstlängden behandlades.
Valnämnden 2016
År 2016 hade valnämnden en budget på 650 000 kr men nu var kostnaden för ordförandearvodet lika stort som för övriga nämndsordföranden, 117 000 kr. Under 2016 intensifieras även arbetet för att få fler samer att registrera sig i röstlängden, och inom detta uppdrag så var några av valnämndens ledamöter på ett antal platser i Sápmi för att värva folk till röstlängden. Även en del av ungdomsrådets arbete att värva föll inom ramen för samma uppdrag och bekostades av valnämnden. Totalt tog Valnämnden emot 900 nya ansökningar till röstlängden.
Valnämnden har i alla fall under 2016 haft fyra fysiska möten för att behandla de 900 nya ansökningarna till röstlängden. Vid det sista mötet behandlades endast inkomna kompletteringar på de ansökningar som valnämnden skickat tillbaka till de ansökande. Så det fanns med andra ord tre möten och 35 timmar mötestid under 2016.
Begränsad mötestid
Totalt har det alltså funnits 55 timmar mötestid under perioden 2014-2016 där de nya ansökningarna till röstlängden har behandlats. Man ska räkna högt i detta fall men ni förstår ju lika väl som jag att av dessa 55 timmar så får man räkna bort en hel del i lunch och kaffe. Sen är det ju andra uppgifter som skall utföras under mandatperioden som exempelvis planeringen av valet, öppnandet och strategier för att locka folk att registrera sig och att rösta. En del lagändringar behandlades också vid en av dessa mötesdagar tillsammans med Sametingets jurist.
Om man då räknar på att valnämnden använt 55 timmar till den 900 ansökningarna så har 3 minuter och 40 sekunder lagts per ansökning. Min och min kollega Jans Perssons uppfattning är dock att ca 10 timmar lagts på ansökningar under redovisad period. Med andra ord ca 40 sekunder per ansökan.
Behandlingsprocessen
Behandlingsprocessen av ansökningarna går till så att vi får ansökningarna i en bunt och dessa skickas i tur och ordning till ledamöter i nämnden. Varje ledamot har en möjlighet att säga till om man anser att ansökningen uppfyller lagens kriterier. När jag valdes in som ledamot i nämnden 2015 hade jag informerats av min partikollega Jan Person om att något inte stod riktigt rätt med hantering av ansökningarna, vilket bekräftades vid mitt första möte då ansökningar skulle behandlas. Nämnden godkände ansökningar där man hänvisade till att mor eller farföräldrar talat samiska i hemmet utan att detta på något sätt behövde verifieras. Inget annat än namnet på den man hänvisade till behövdes. Jag började försiktigt ställa krav på att korrekta personuppgifter skulle finnas med i enlighet med det plenumsbeslut från 2000 där man ville få en bättre ansökningsprocess och detta möttes med stor skepsis tills det att jag visade hur Plenum formulerat sina krav. Efter detta upplever jag att det blev lite bättre, men det finns ändå ingen kontroll på om uppgifterna som inlämnats stämmer. Vi vet alltså inte om personen som ansöker verkligen har haft samiska i hemmet två generationer bakåt.
Dåligt underlag för eventuella reservationer
Dessutom finns inget annat beredningsunderlag än det uppgifter som sökanden anger om det stämmer att föräldern som den ansökande hänvisar till skall finnas i röstlängden. Partiet Jakt-och fiske ledamöter i Valnämnden vill gärna lyfta fram att Samelandspartiet haft ledamöter i nämnden, men som inte reserverat sig mot den preliminära röstlängden, vilket förvisso stämmer. Till saken hör att när den preliminära röstlängden antogs hade bara de nya ansökningarna behandlats. Valnämnden har inte haft någon rutin gå igenom hela den preliminära röstlängden
Visst kunde vi ha reserverat oss mot alla ansökningar förutom de som kunde hänvisa till sin förälder som redan fanns i röstlängden, men då hade vi skapat kaos i nämnden och helt havererat dess arbete. Man fick nästan en känsla att vara en gisslan i sammanhaget.
Slutsats:
*Nämnden är våldsamt underfinansierad sett till sitt uppdrag.
*Man saknar stöd från kansliet i form av beredningsunderlag.
*Det görs ingen kontroll om personerna som ansöker uppger korrekta uppgifter.
*Eftersom har många av de personer som sitter i nämnden suttit där länge, har det bristfälliga arbetssättet kring bedömningen av röstlängds ansökningar efter lång tid institutionaliserats.
*Dessutom har Valnämnden struntat i de skärpta direktiv som kom från Sametinget, år 2000.
Paulus Kuoljok
Samelandspartiet, ledamot i Valnämnden
———————–