Publicerad 8 januari 2017
I januari 2016 informerade Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson, partiet Jakt- och fiskesamerna (JoF) om nödvändiga neddragningarna på grund av budgetunderskottet på närmare 2 milj kr inom förvaltningsanslaget. Enligt Håkan Jonsson, skulle ”det att skäras i de flesta anslagsposterna; alltså folkvalda delen, samisk kultur, åtgärder för nationella minoriteter och främjande av rennäring”
Noterbart är Håkan Jonssons desinformation när han menar att ett underskott i Sametingets förvaltningsanslag ska täckas av neddragningar i Sametingets sakanslag (samisk kultur, nationella minoritetsspråk, främjande av rennäring). Enligt gällande regelverk kan underskott i förvaltningsanslaget inte täckas genom neddragningar inom saksanslagen med mindre än att regeringen beslutar om det. Sådant beslut från regeringen har inte hittills redovisats.
I mitten av december 2016 publicerades en brett uppslagen artikel i de lokala medierna med rubriken ”Sametinget lyckas storspara” där Sametingets kanslichef uttalar om hur besparingen inom Sametingets förvaltningsorganisation fått genomföras för att inarbeta underskottet på 1 832 000 kr för budgetåret 2016.
Skilda redovisningar av budgetförutsättningar
Som alla förstår informerar Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson och Sametingets kanslichef om två vitt skilda redovisningar av budgetförutsättningar.
Nå, låt oss titta lite närmare vad Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson och kanslichefen menar. Sametingets styrelse har under året beslutat om ökade kostnader inom det folkvaldas budget tvärtemot Håkan Jonssons tal om att ”hela Sametingets verksamhet ska hyvlas” samtidigt som Sametingets kanslichef informerar vilka besparingar kanslichefen genomfört när ”Sametinget lyckas storspara”
Sametingets budget
Enligt regeringens regleringsbrev består Sametingets totala budget av två delar – ett förvaltningsanslag som ska täcka kostnaderna för dels Sametingets kansli och den folkvalda politiska delen d v s plenum, styrelse, nämnder mm samt sakanslagen bl a anslag för samisk kultur, främjande av rennäring, minoritetsspråk.
Förvaltningsanslaget för 2016 uppgår till 39 397 000 kr enligt Sametingets regleringsbrev. Förvaltningsanslagets underskott från 2015 uppgår till 1 832 000 kr och ska avräknas 2016 års anslag. Alltså hade Sametinget ett disponibelt förvaltningsanslag motsvarande 37 565 000 kr i början av 2016 när anslagskrediten från 2015 avräknats. För den folkvalda delen har budgeten för 2016 – i enligt med förslag från partier som ingår i den politiska ledningen av Sametinget- ökat till 10 090 000 kr. Återstår 27 475 000 kr till Sametingets kansli/förvaltning.
Sametingets styrelses beslutade kostnadsökningar under 2016
Sametinget politiska ledning har inte genomfört några besparingar på den folkvalda delen utan Sametingets styrelse har i stället drivit på underskottet i förvaltningsanslaget genom att utöka anlaget för den folkvalda delen med motsvarande 850 000 kr. Här har Håkan Jonsson inte använt någon hyvel utan tvärtom.
Vad har styrelsen använt förvaltningsanslaget till? Jo, trots Sametingets kärva ekonomiska läge beslutade Sametingets styrelse att arvodet för vice styrelseordförande skulle höjas från 460 000 till 800 000 kr, en höjning motsvarande 340 000 kr. Här tillämpade Sametingets styrelseordförande inte den allra minsta kostnadsmedvetenhet som pådyvlats plenum och nämnderna under året. Vidare har styrelsen tillsatt en utredning om Framtida samepolitik till vilken en utredare och en expertgrupp utsetts. Hur utredningen och experterna finansieras är idag oklart. Även finansieringen av styrelsens beslutade arbete med en sanningskommission är oklar. Det Etiska rådet som styrelsen tillsatt har tilldelats en budget motsvarande 120 000 kr. Hur finansieringen av rådet sker är oklart. Sammanfattningsvis har Sametingets styrelse beslutat om ett flertal kostnadsdrivande åtgärder inom den folkvalda delen trots det kärva ekonomiska budskapet från styrelsens ordförande Håkan Jonsson, i början av året.
Sametingets kanslis kostnadsbesparingar under 2016
Sametingets kansli får betala ett hög pris för Sametingets styrelses slöseri och bristande ekonomiska kontroll. Årets prognosticerade inbesparning inom Sametingets kansli beräknas uppgå till 1 374 818 kr per den 31 oktober 2016 – i huvudsak på grund av att Sametingets kansli/språkavdelningen inte tillsatt utlysta språktjänster. Det som kan vara intressant är om språktjänsterna finansieras med förvaltningsanslaget eller med minoritetspråkanslaget? Sametingets vice ordförande tillika ordförande i Språknämnden har tidigare på direkt fråga i plenum hänvisat till att språkarbetet inom Sametinget har hög prioritet. Att inte tillsätta vakanta språktjänster tyder på att Sametingets politiska ledning inte anser att språkarbetet har någon hög prioritet.
Frågan är nu om inbesparingen inom Sametingets kanslidel ska avräknas det totala underskottet på 1 832 000 kr och om så är fallet – vad och var ska Sametingets styrelse spara in resterande underskott på 457 182 kr ? Kanske kansliet får räkna med ytterligare neddragningar i verksamheten?
Regeringens granskning av Sametinget
Regeringen har i oktober 2016 uppdragit till Ekonomistyrningsverket, ESV, att analysera Sametingets arbete med intern styrning och kontroll och användningen av statliga medel. ESV ska också analysera förutsättningarna för Sametinget att säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt utifrån gällande reglering samt hur verksamheten kan effektiviseras.
Regeringen redovisar också att Riksrevisionen vid årliga granskningar uppmärksammat brister när det gäller Sametingets ekonomiska hantering. Riksrevisionen har för verksamhetsåret 2015 framfört att årsredovisningen för 2015 inte är upprättad i enlighet med gällande regelverk, inte ger en rättvisande bild av det ekonomiska resultatet, finansiering och finansiella ställning samt att ledningen inte har efterlevt de föreskrifter som är tillämpliga för användningen av anslag och inkomster.
Undrar om regeringen kommer att ”hyvla” Sametingets verksamhet när Sametinget själv inte förmår att göra det?
Ingrid Inga
Ledamot Sámiid Riikkabellodat