Publicerad 2017-01-21
Yes we can
Efter 8 år som USA president avslutade Obama sin mandatperiod den 19 januari 2017.
Hans eftermäle världen över är mer positivt om hans person och politiska ambitioner än hans politiska hantverk. Nu var ju en realitet att hans sista 4 år förmörkades av kongressens och senatens republikanska majoritet på olika sätt obstruerade hans politiska ambitioner. Hans optimistiska slogan “Yes we can” skapade stor förväntningar som inte realiserade, vilket skapade en del frustrationer hos stora delar av den amerikanska befolkningen och även hos honom själv. Hans försök att minska USA militära engagemang världen blev mer eller mindre ett misslyckande, även om hans försök belönades med Nobels fredpris.
Ett amerikanskt dilemma
Ett komplicerat politiskt sakområde som är en del av den amerikanska kontinentens historia och USA:s tillblivelse är landets relation till det nuvarande territoriets urbefolkning. USA:s behandling av landets urbefolkning är ingen ärofull historia varken historiskt eller i nutid. Dessutom har ingen amerikansk administration under efterkrigstiden gjort större ansträngningar att skapa en ansvarsfull dialog med landets urfolk. Demokraterna har genomgående haft en mer positive inställning till landets urfolk än republikanerna.
Ett globalt politiskt skifte
Obamas tillträde som president för åtta år sedan innebar inledningsvis en början av upptining av det frostigt förhållande mellan urfolk generellt och USA:s högsta ämbete.
När FN:s generalförsamling antog FN:s urfolksdeklaration (UNDRIP) 2007, röstade USA nej till deklarationen tillsammans med Australia, Kanada, och Nya Zealand. Obamas administration kom att omvärdera USA globala urfolkspolicy, vilket innebar att man till slut uttalade att man stödde UNDRIP, vilket också till en del bäddade för att möjliggöra genomförande av FN:s världskonferens för urfolk 2014.
A new deal
Obamas presidentskap prioriterade att skapa en dialog mellan landets urfolk och administrationen i Washington. Han skapade en speciell enhet inom sin administration för att hantera dialogen med landets urfolk, som leddes av tjänstemän med urfolks bakgrund. Företrädare för denna enhet besökte bl.a. Sametinget på norsk sida för att närmare studera samernas situation och vad man kan lära av detta. Obama institutionaliserade också ett forum för dialog och konsultationer. Man kom också slutföra en del gamla tvster om bl.a. landområden mellan en del urfolk och den federala regeringen, där man bl.a. utbetalade 100-tals miljoner dollar som ersättning och kompensation. Presidentfrun Mitchell Obama engagerade sig också aktivt I frågor som rörde hälsa och utbildning för barn och ungdomar tillhörande landets urfolk.
”Den store”
President Obama meddelade i augusti 2015 han med hjälp av sin verkställande makt beslutat att USA:s högsta berg, Mount McKinley, i Alaska skulle få tillbaka sitt ursprungliga namn – Denali. Detta gjordes i samband med att han besökte Alaska. Han motiverade sitt beslut med att hänvisa till sitt kampanj löfte från 2008, där han avsåg att förbättra relationerna mellan den federala regeringen och landets urfolk. Denali betyder på det lokala urfolksspråket “den höge ” eller “den store”.
Arvet efter president Obama
Efter att Obama nu stigit av presidentämbete och Donald Trumph tillträdd som president den 20 januari 2017 kan man fråga sig om Trumph kommer att fullfölja Obamas urfolkspolitik eller om det kommer återgå till det gamla vanliga. Det första testet är hur Trumph kommer att agera i frågorna relaterade till konflikten Standing Rock.
Oddsen att Trumph fullföljer ex president Obamas linje är inte stora.