Förslag till statsbudgeten för 2018 - Sametinget och samepolitiken, del 2

Publicerad 2017-09-20

Utklipp från förslag till statsbudget 2018. Något redigerad och det gäller framförallt tabellen 5.1.

PROP. 2017/18:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

5 Sametinget och samepolitiken

5.1 Omfattning

Området omfattar främst Sametingets verksam- het i frågor som bidrar till att verka för en levande samisk kultur, som finansieras från anslag 3:1 Sametinget.

5.2 Utgiftsutveckling

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom området Sametinget och samepolitiken

PROP. 2017/18:1 UTGIFTSOMRÅDE 1

Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden, bland andra utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid samt 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Miljoner kronor

Sametinget och samepolitiken

3:1 Sametinget

Summa Sametinget och samepolitiken

Utfall Budget Prognos Förslag Beräknat Beräknat

2016 2017 2017 2018 2019 20120

38 45 45 54 60 60

5.3 Mål

Det övergripande målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på en ekologisk hållbar rennäring och andra samiska näringar (prop. 2005/06:1 utg.omr. 23, bet. 2005/06:MJU2, rskr. 2005/06:108).

5.4 Resultatredovisning

I detta avsnitt redovisas resultaten av de åtgärder som bidragit till att verka för en levande samisk kultur. Resultaten av de åtgärder som vidtagits avseende rennäring och andra näringar redovisas under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet för same- politiken berör även andra politikområden. Resultaten av åtgärder inom de sakområdena redovisas under respektive politikområde. Den del som rör det samiska folket som nationell minoritet redovisas t.ex. under avsnittet Nationella minoriteter.

5.4.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Centrala bedömningsgrunder är:

– samiskt inflytande och delaktighet,
– utvecklingen av det samiska språkets an- vändning och ställning, och
– möjligheten att ta del av och utöva ett mångfaldigt samiskt kulturliv.Bedömningarna utgår främst från Sametingets årsredovisning, men även resultat från läges- rapporter och utredningar från t.ex. Sametinget vägs in.

5.4.2 Resultat

Samiskt inflytande och delaktighet

Regeringen har under året fortsatt arbetet med att säkerställa det samiska folkets åtnjutande av sina rättigheter. En central del av detta arbete har varit att stärka samiskt inflytande och del- aktighet. En överenskommelse om Nordisk samekonvention träffades i januari 2017 mellan företrädare för de svenska, norska och finländska regeringarna och representanter för de tre nordiska sametingen. Under 2016 hölls fyra förhandlingsmöten och i januari 2017 hölls ett avslutande möte. Den Nordiska samekonven- tionen är det första regionala urfolks- instrumentet i sitt slag. Konventionen anger vissa minimirättigheter som staterna kan vidare- utveckla och ger verktyg för en förbättrad dialog mellan stat, myndigheter och det samiska folket. Vidare skapar konventionen goda förutsätt- ningar för ett förstärkt samiskt inflytande och delaktighet. Regeringen avvaktar för närvarande sametingens ställningstagande till Nordisk same- konvention.

Under året har en promemoria med förslag till en konsultationsordning tagits fram. Förslaget innebär en skyldighet för regeringen, statlig förvaltningsmyndighet, ett landsting eller en kommun att konsultera Sametinget i frågor som kan få särskild betydelse för samerna. Om det finns skäl för det ska också andra samiska organisationer eller samebyar konsulteras. Konsultationsordningen föreslås gälla utöver annan samrådsskyldighet enligt gällande lag- stiftning. Vid framtagandet av förslag till konsultationsordning har kontinuerliga samråd hållits med bl.a. Sametinget, som är en viktig aktör i processen. Promemorian bereds för när- varande inom Regeringskansliet.

En annan väg till inflytande är Sametingets möjlighet att yttra sig i samband med remisser. Sametinget har under 2016 besvarat 286 remisser. De flesta remisserna handlar om undersökningstillstånd, vägar, vindkrafts- etableringar och kommunernas planarbete. De senaste åren har det skett en ökning av antal remitteringar till Sametinget och därmed antalet remisser som Sametinget besvarat. Ökningen har resulterat i att fler frågor belysts ur ett samiskt perspektiv.

Sametinget bedriver även ett aktivt arbete med samisk traditionell kunskap, Árbediehtu. Under året har Sametingets styrelse och ansvarigt stats- råd fortsatt att föra en fördjupad dialog om viktiga samepolitiska frågor. Genom dialog- mötena ökar Sametingets möjlighet till in- flytande och delaktighet om den framtida same- politiken. Vidare har regeringen tillsammans med företrädare för Sametinget deltagit vid FN:s permanenta forum för urfolksfrågor i New York, vid statspartsmötet i FN:s klimatkon- vention, COP 22 i Marrakech och statsparts- mötet i FN-konventionen om biologisk mång- fald, COP 13 i Cancún. Under året har arbetet fortsatt med etablering av kunskapsplattformen (LCIP) som är ett erkännande av vikten av att bygga på den kunskap som finns hos urfolk. Plattformen syftar även till att möjliggöra kom- munikation om hur man påverkas av klimat- förändringen samt till stärkt dialog mellan urfolk och konventionens parter.

Vidare har Sverige under 2016 stått värd för minister- och sametingspresidentmötet mellan Norge, Finland och Sverige.

I den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (Ku2016/02629/DISK) uppmärksammas rasismen mot samer i Sverige. Vidare har Sametinget tillsammans med Diskriminerings- ombudsmannen (DO) arbetat vidare för att hämta in synpunkter, förankra och sprida kunskap om den strukturella rasismens och diskrimineringens verkan i Sverige. Åtgärden har resulterat i att bl.a. stärka kunskapen om strukturell rasism och diskriminering. Sametinget har också arbetat vidare med uppdraget om jämställdhetsintegrering.

Den 21 maj 2017 var det val till Sametinget. I sametingsvalet väljer det samiska folket sina företrädare. Sametinget tilldelades tre miljoner kronor för att genomföra valet. Sametinget har bl.a. genomfört aktiviteter för att få fler samer att rösta i valet, förmedlat och utbetalat valstöd till samiska partier och via Sametingets valnämnd arbetat inför och i samband med valet.

Utvecklingen av det samiska språkets användning och ställning

Enligt 2 kap. 1 § sametingslagen (1992:1433) ska Sametinget fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet. Sametingets mål är att bidra till utvecklingen av de samiska språkens användning och ställning i samhället, framför allt i de traditionellt samiska områdena.

Sametingets plenum har under 2016 antagit Sametingets språkpolitiska handlingsprogram med tio mål för att uppnå visionen om att alla samer ska kunna tala, läsa och skriva samiska och att det samiska språket är ett levande och välmående språk som värdesätts i samhället. Av Sametingets lägesrapport om det samiska språket i Sverige för 2016 framgår bl.a. att det samiska språket synliggjorts mer i nya domäner. Både det samiska språket och kulturen har synliggjorts mer än tidigare år inom populärkulturen, bl.a. inom tv- och filmproduktioner.

För att bidra till utvecklingen av det samiska språkets användning och ställning i samhället har Sametinget bl.a. tillsammans med sametingen i Norge och Finland under 2016 fortsatt samarbetat i interreg-projektet Giellagáldu. Det är ett kunskaps- och expertorgan som arbetar med att samordna språkvårds- och utvecklings- arbete över nationsgränserna, eftersom de samiska språken talas över nationsgränserna.

Sametinget har under 2016 även bistått allmänheten med frågor om samiska ortnamn.

Vidare har Sametinget handlagt bidrag för vissa studier i samiska och för s.k. korttids- studier. Intresset för att söka medel under 2016 har, jämfört med år 2015, ökat med ca 30 procent. Liksom tidigare år är det fler kvinnor än män som söker och erhåller stöd. Under 2016 var 68 procent av bidragsmottagarna kvinnor.

I samband med minister- och sametings- presidentmötet mellan Sveriges, Norges och Finlands ansvariga statsråd för samiska frågor och sametingspresidenter, delades det nordisk- samiska språkpriset Gollegiella ut. Det tilldelades arbetet med ett radioprogram på sydsamiska och för utvecklandet av språkinlärningsmetoder och verktyg för nybörjare och modersmålstalare i det samiska språket.

Sametingets språkcentrum har under 2016 fortsatt med metodutveckling för revitalisering av det samiska språket. Språkcentrum har bl.a. ordnat särskilda mentorsprogram på ume- och lulesamiska i syfte att framför allt stärka ungas språkrevitalisering. Språkcentrum har också genom en språkkampanj, med hjälp av 19 samiska ungdomar som fungerat som språk- ambassadörer, synliggjort det samiska språket i sociala medier. 13 av språkambassadörerna var flickor och sex var pojkar.

Vidare har Språkcentrum tillsammans med Samernas utbildningscentrum i Jokkmokk och Samisk högskola i Kautokeino ordnat en intensiv nybörjarkurs i lulesamiska, SAAL 1. Samtliga sju deltagare var kvinnor.

Ett starkt och mångfaldigt samiskt kulturliv

Sametinget ska bidra till utvecklingen av ett starkt och mångfaldigt konst- och kulturliv. Sametinget har under året antagit ett nytt kulturpolitiskt handlingsprogram. Handlings- programmet ligger till grund för Sametingets arbete inom området kultur och anger de delmål som ska utgöra ramar och inriktning på vad som ska prioriteras i Sametingets bidragsgivning. Bidraget fördelas med medel från anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslagspost 5 Bidrag till samisk kultur under utgiftsområde 17. Under 2016 fördelade Same- tinget totalt 15,3 miljoner kronor till samiska kulturprojekt och verksamhetsbidrag till samiska organisationer. Att Sametinget endast beviljade 31 av 151 inkomna ansökningar beror på att inga verksamhetsbidrag beviljades under 2016. Verksamhetsbidragen beviljades i stället 2017 och uppgick till 45. Det kan jämföras med 2015 då 151 ansökningar inkom och 77 beviljades. Den sammanlagda summan av ansökta bidrags- medel har ökat jämfört med 2014 och 2015. Flest antal projektansökningar med de högsta ansökta summorna under perioden 2014–2016 rör litteratur, media/film, musik/jojk och övriga projekt (festivaler, seminarium m.m.).

Giron Sámi Teáther tilldelades 5,7 miljoner kronor från anslaget. Teatern har under 2016 producerat fyra föreställningar, vilket är samma antal som 2015. Publikantalet har uppgått till 2 341 personer. Två produktioner har varit helt samiskspråkiga. Under 2017 har teatern även producerat en föreställning som är en teatral sannings- och försoningskommission som tar upp relationerna mellan Finland, Sverige, Norge, Ryssland och samerna samt relationerna samer emellan.

För verksamheten vid Samernas bibliotek har Sametinget tilldelats drygt 700 000 kronor. År 2016 fanns vid Samernas bibliotek 18 690 utlånbara objekt. Bibliotekets egna inköp av böcker ligger på ungefär samma nivå som under 2015. Antalet utlån ökade 2016 med knappt 400 exemplar och uppgick till 1 427.

5.4.3 Analys och slutsatser

Att säkerställa det samiska folkets åtnjutande av sina rättigheter är ett långsiktigt arbete. Att stärka samiskt inflytande och delaktighet för alla och det samiska språket och kulturen kräver insatser inom flera olika politikområden. Regeringens bedömning är att betydande steg har tagits under 2016. Den överenskommelse som har träffats om Nordisk samekonvention och det pågående arbetet med att etablera en konsultationsordning är viktiga steg i arbetet för att nå det övergripande samepolitiska målet och utvecklingen av det gränsöverskridande sam- arbetet om urfolksrättigheter. Regeringen konstaterar dock att mycket arbete återstår inom flera politikområden. Deltagandet i interna- tionella forum såsom delegationerna vid parts- möten inom ramen för FN-konventionerna om klimat (UNFCCC) respektive biologisk mångfald (CBD) har varit viktigt för att säkra Sametingets möjligheter att påverka frågor som rör det samiska folket. Regeringens bedömning är att deltagandet i internationella forum fortsatt kommer att vara viktigt och en förutsättning för att uppnå målet.

Regeringens bedömning är att arbetet för att alla de som representerar det samiska folket ska ges ökat inflytande och delaktighet, i frågor och processer som rör samiska förhållanden, är avgörande. De skillnader som finns mellan kvinnor och män kräver fortsatt arbete. Same- tinget fyller redan i dag en viktig funktion genom att bevaka att samiska behov och rennäringens intressen beaktas i samhälls- planeringen. Sametingets roll påverkas då efterfrågan från olika aktörer som önskar nyttja och ändra användningen av marken inklusive naturresurserna i Sápmi ökar.

Vidare bedömer regeringen att bl.a. Same- tingets och DO:s arbete under året bidragit till att synliggöra den strukturella rasism och diskriminering som det samiska folket genom historien utsatts för. Det i sin tur stärker medvetenheten och betydelsen av samiskt inflytande och delaktighet, men också det samiska folkets möjlighet att använda sitt språk och synliggöra sin kultur. Samisk kultur har under lång tid varit utsatt för yttre påfrestningar som begränsat möjligheten att uttrycka och skapa en levande samisk kultur. Regeringens bedömning är att det är viktigt att skapa förut- sättningar för en stabil infrastruktur för samiska kulturinstitutioner. Det särskilda stödet till samisk kultur möjliggör för det samiska folket att själva kunna förmedla sin historia, sitt språk och sin identitet samt att synliggöra kulturarvet kopplat till detta. Att synliggöra den samiska kulturen i det offentliga rummet bidrar till att förstärka synligheten i offentligheten och kan öka inflytandet för och motverka diskriminering av det samiska folket.

För att uppnå målet om en levande samisk kultur är språket avgörande.

Arbetet med att främja och revitalisera det samiska språket och vända språkbytesprocessen är därför centralt. Riktade insatser särskilt till barn och ungdomar och att fler män involveras i språkrevitaliseringen är prioriterat.

Den samiska traditionella kunskapen utgör basen för samisk identitet och kultur och är en viktig del i arbetet med hållbar utveckling och Agenda 2030. Regeringens bedömning är att fortsatt arbete behövs med samisk traditionell kunskap i enlighet med konventionen för biologisk mångfald för att uppnå det övergripande målet inom samepolitiken.

5.4.4 Årlig revision

Riksrevisionen har avgivit en revisionsberättelse för Sametinget med reservation avseende sin årsredovisning för 2016. Riksrevisionen har lämnat uttalanden med reservation/avvikande mening avseende ledningens efterlevnad av de föreskrifter som är tillämpliga för användning av anslag och inkomster. Anslagsmedel har inte använts i enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter, enligt Riksrevisionen. Sametinget beslutade i december 2016 att justera felaktiga utbetalningar till ledamöterna i Sameskol- styrelsen och Samefonden som reservationen avser. I budgetpropositionen för 2017 aviserade regeringen att återkomma med ytterligare åtgärder med anledningen av iakttagelserna för 2015. I oktober 2016 gav regeringen Ekonomi- styrningsverket i uppdrag att bl.a. analysera Sametingets arbete med intern styrning och kontroll samt användningen av statliga medel (Ku2016/02297/DISK). I februari 2017 lämnade Ekonomistyrningsverket rapporten Analys av Sametinget (ESV 2017:6). Rapporten har remiss- behandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

5.5 Politikens inriktning

Sápmi sträcker sig över Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Den särskilda ställning som det samiska folket har som Sveriges urfolk ska respekteras. Detta kräver att efterlevnaden av det samiska folkets rättigheter säkerställs. Regeringen värnar ett samiskt samhällsliv med framtidstro. För att regeringen ska kunna bidra till ett samhälle som håller ihop är det nödvändigt att det samiska folket, som genom historien och än i dag blivit utsatta för övergrepp, kränkningar och rasism, får reellt inflytande och ökad delaktighet. Detta gäller inte minst i frågor om användning av mark och naturresurser som är av central betydelse för det samiska folket. Sametinget är ett nav för det samiska folkets möjlighet till inflytande och delaktighet. Som samiskt folkvalt parlament och myndighet behandlar och beslutar Sametinget om frågor som rör det samiska folket.

För att möjliggöra det fortsatta arbetet med en höjd ambitionsnivå, främja det samiska folkets möjligheter att behålla och utveckla sitt kultur- och samfundsliv och stärka samernas rätt till självbestämmande tar regeringen krafttag. Regeringen föreslår att anslaget till Sametinget bör öka med 11 miljoner kronor för 2018 och 16 miljoner kronor fr.o.m. 2019. De samiska språkens fortlevnad och bevaran- det och utvecklingen av den samiska tradi- tionella kunskapen som utgör basen för samisk identitet och kultur ska värnas. Ett ökat anslag till Sametinget möjliggör också det fortsätta arbetet med att införa en konsultations- ordning. Arbetet med att införa en konsulta-

tionsordning är centralt för att långsiktigt säkerställa samiskt inflytande och delaktighet. En konsultationsordning är ett viktigt steg i att stärka samernas möjlighet till inflytande och delaktighet i frågor som rör samiska förhållanden. Därutöver föreslår regeringen att särskilda medel tillförs för att möjliggöra utvecklingen för samiska kulturinstitutioner och det särskilda stödet till samisk kultur (utg.omr. 17 avsnitt 4 och 11). Regeringen föreslår även att 10 miljoner kronor ska tillföras Sametinget för utvecklingen av de samiska näringarna (utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5).

Regeringen avvaktar sametingens ställnings- tagande till Nordisk samekonvention (NSK). Vid ett godkännande kommer regeringen att återkomma med en konsekvensanalys utifrån överenskommelsen om en NSK.

Vidare avser regeringen vidta åtgärder med anledning av Ekonomistyrningsverkets rapport Analys av Sametinget. Regeringen avser att åter- komma i denna fråga.

Regeringen kommer också fortsatt att lyfta det samiska folkets utsatthet, men också de möjligheter som finns i t.ex. den traditionella kunskapen inom ramen för arbetet för de globala målen och Agenda 2030 för hållbar utveckling.Ändamål

Anslaget får användas för Sametingets och Nationellt samiskt informationscentrums för valtningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Samefonden.

För att Sametinget ska kunna medverka i samhällsutvecklingen och svara upp mot de uppdrag och uppgifter som åligger myndigheten i dag och för att möjliggöra införandet av en konsultationsordning ökas anslaget 3:1 Sametinget med 11000000 kronor 2018 och 16 000 000 kronor fr.o.m. 2019. Det under utgiftsområde 17 upptagna anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med 1 000 000 kronor fr.o.m. 2018.

Regeringen föreslår att 53901000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Sametinget för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 59 750 000 kronor respektive 60 763 000 kronor.