Förslag till statsbudgeten för 2018 - samiska näringar, del 1

Publicerad 2017-09-20

Utklipp från förslag till statsbudget.

”PROP. 2017/18:1 UTGIFTSOMRÅDE 23

2.5.5 De samiska näringarna

För att redovisa resultat och bedöma hur samiska näringar utvecklas och bidrar till det övergripande målet för utgiftsområdet samt det övergripande målet för samepolitiken krävs indi- katorer. I dagsläget saknas tillförlitlig statistik för att ta fram relevanta sådana.

Förutom renskötsel utgör samisk besöksnäring, samiskt mathantverk, duodji (samisk slöjd och konsthantverk) och småskalig slakteri- och förädlingsverksamhet viktiga samiska näringar. Sametingets arbete utgår ifrån tingets näringspolitiska program och tingets ren- näringspolitiska program och livsmiljöprogrammet Eallinbiras.

Arbetet med att utveckla renbruksplaner för samebyarna fortsätter i samverkan mellan Skogs- styrelsen, Sametinget och samebyarna. Same- tinget är sedan 2016 verksamhetsägare. Ren- bruksplaner är ett geografiskt verktyg som beskriver rennäringens markanvändning. Av 51 samebyar har i dag 50 byar renbruksplaner. Planerna används i dag vid samråd och dialog med t.ex. myndigheter, kommuner, skogsbolag, vatten- och vindkraftsbolag, gruvbolag och andra markanvändare i syfte att öka kunskap och underlätta dialogen. Arbetet med remisser och andra samråd ökar för såväl Sametinget som samebyarna.

Liksom förra året var vinterrenhjordens stor- lek under 2015/16 ca 247 000 renar. Svängningar i renhjordens storlek beror till största delen på variationer i naturbetet och förändringar i rov- djursförekomst. Storleken har varierat i cykler mellan 220 000 och 260 000 i vinterhjord 1996– 2016. Antalet renägare ligger relativt konstant på drygt 4 600 personer, varav ca 40 procent är kvinnor och ca 60 procent män. Antal aktiva renskötare, som även sköter andras renar, uppgår till drygt 1 000 personer, varav 18 procent är kvinnor och 82 procent är män.

Slakten av ren har återigen minskat medan medelpriset per kilo fortsatt att öka till 59,50 kronor/kilo (57 kronor/kilo 2015). Priset har ökat sedan 2013. Utöver dessa intäkter kommer det statliga pristillägget på 9 kronor/kilo för vuxna djur och 14,50 kronor/kilo för renkalv. Slakten varierar över åren men har en nedåt- gående trend sedan 2006/07 och de totala slakt- intäkterna för 2015/16 var 80,2 miljoner kronor (-3,8 procent) trots ökat pris och att pristillägget uppgick till 16,3 miljoner kronor (-8 procent). Minskningen av slakten förklaras bl.a. med ökad förekomst av rovdjur. En ökad förekomst av rovdjur i renskötselområdet innebär omfattande problem för rennäringen. Regeringen har i rov- djurspropositionen (prop. 2012/13:191) gett Sametinget i ansvar att utveckla ett s.k. förvalt- ningsverktyg för att begränsa rovdjursskadorna på ren. Arbetet, som sker i samarbete med samebyarna, länsstyrelser och Naturvårdsverket, är komplicerat och tidskrävande och ännu inte fullt genomfört.

Pågående klimatförändringar påverkar ren- näringens framtid. Sametinget tog under 2016 fram en handlingsplan för klimatanpassning. En stor del av de åtgärdsförslag och resonemang som ligger till grund för handlingsplanen handlar om åtgärder direkt kopplade till renskötseln. Samebyar kan ansöka om bidrag till hälften av kostnaderna för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden (i minst 60 dagar). Kostnaderna för utfodring har tidigare ökat men uppgick till drygt 6 miljoner kronor 2016, jämfört med ca 9 miljoner kronor 2015.

Efter ytterligare konsekvensanalyser bereds den fortsatta hanteringen av renskötsel- konventionen mellan Sverige och Norge inom Regeringskansliet.

Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att en livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförut- sättning för en levande samisk kultur. Bristen på tillförlitlig statistik skapar dock svårigheter för uppföljningen av samiska näringars långsiktiga utveckling. Regeringen bedömer att utmaningen för renskötselns framtid främst består av att hantera och att hitta en balans mellan påverkan av pågående och framtida verksamheter av bl.a. skogsbruket, utbyggnad av vindkraft och gruv- näring, turism och infrastruktur och rensköt- selns möjligheter till sammanhängande betes- marker. Regeringen bedömer att utvecklings- arbetet av renbruksplanerna är fortsatt viktigt. Vidare anser regeringen att en livskraftig ren- näring bidrar till att miljökvalitetsmålet Stor- slagen fjällmiljö ska kunna nås, producerar ett efterfrågat livsmedel och i hög grad bidrar med andra ekosystemtjänster. Dessa värden har i sin tur betydelse för bl.a. besöksnäringen i berörda regioner.

Även de pågående klimatförändringarna samt förekomsten av rovdjur i renskötselområdet har negativ effekt på rennäringens framtid. Same- tingets handlingsplan för klimatanpassning visar på behovet av flexibilitet för minskad sårbarhet samt riktade informationsinsatser om klimatets förändring, ökad kommunikation och mer forskning. Regeringen anser även att det är viktigt att arbetet utvecklas för att toleransnivån för skador på ren orsakade av stora rovdjur på tio procent på samebyns faktiska renantal inte över- skrids.

3.1.22 1:22 Främjande av rennäringen m.m.

Tusental kronor

2016 Utfall 2017 Anslag 2018 Förslag

105 138 103 915 113 915″