En samlad same- och urfolkspolitik – en utmanande möjlighet för Sverige år 2018?

Publicerat 31 december 2017

 

En stat – två folk

En av den rödgröna regeringens och utrikesminister Margot Wallströms första åtgärder under 2014 var att erkänna Palestina som självständig stat. Erkännandet var en av flera åtgärder för att hålla den sedan 70 år beslutade FN-alternativet om en tvåstatslösning levande. Så här i efterhand kan man notera att Sveriges erkännande av Palestina som självständig stat mer handlar om att erkänna att två folk – israeler och palestinier lever och bor inom en stat.

Att erkänna att en stat bebos av två folk ur ett folkrättsligt perspektiv är också vad Norges statsöverhuvud Kung Harald uttalade vid norska Sametingets öppnande 1997 när han i sitt invigningstal uttryckte att: ”Den norske stat er grunnlagt på territoriet til to folk – nordmenn og samer”.

Även staten Sverige har politiskt erkänt att Sverige bebos av två folk – samer och svenskar. Långt innan de nordiska nationalstaterna bildades har vi samer arbetat, bott och levt i Sápmi. Våra traditionella näringar, vår kultur och vår långa sammanhängande historiska anknytning till dessa områden gör att vi samer uppfyller kriterierna för ett urfolk. Att Sverige bebos av två folk har bekräftats av riksdagen som år 1977 uttalade att samerna är ett urfolk som i enlighet med folkrätten har rätt till positiv kulturell särbehandling i Sverige.

Sverige har alltså i flera beslut i riksdagen erkänt att staten Sverige bebos av två folk- samer och svenskar – det senaste beslutet togs i samband med grundlagsrevideringen år 2010 i vilken anges att ”Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas” (1 kap. 2 §).

Det är viktigt att understryka att det samiska folkets situation är unik beroende på att det samiska traditionella territoriet är uppdelat mellan fyra stater med olika statsskick. Man bör också ta i beaktande att staten som både idé och som institution har många former – där globaliseringen genom bl a internationella avtal och genom teknikutveckling och handel på senare tid minskat staternas absoluta suveränitet. Denna utveckling har till en del gynnat urfolket samerna inom de nordiska staterna. Även det gemensamma arbetet med Nordiska samekonventionen vars syfte bl a är att harmonisera lagstiftningen i de tre nordiska länderna kommer att få positiv betydelse för framtida relationen mellan de två folken.

En stat – två folkvalda parlamentet

Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter samt om möjligheten att vara med och bestämma. Grundlagen anger att all offentlig makt utgår från folket. Det svenska folket väljer vart fjärde år i allmänna val en riksdag och riksdagen utser en regeringen.

Även det samiska folket väljer sina företrädare till det samiska parlamentet – Sametinget -genom allmänna val vart fjärde år. Senaste valet till Sametinget genomfördes i maj 2017. Sametingets makt att vara med och bestämma är begränsad genom att Sametinget saknar möjligheter att självständigt besluta om angelägenheter som rör det samiska folket. Att regeringen idag arbetar med att utforma förslag om en konsultationsordning med Sametingets folkvalda del som en av företrädarna för det samiska folket är ett tecken på att även regeringen insett att det finns behov att hitta andra fungerande former för samarbete och samförstånd mellan två folkvalda parlamenten i Sverige än dagens.

Ytterligare ett sätt att stärka samarbetet mellan de folkvalda parlamenten och för att hitta samförståndslösningar för de utmaningar som både Sverige och Sametinget står inför de kommande åren när det gäller de same- och urfolkspolitiska frågorna är att tillsätta parlamentariska utredningar med bred samisk representation.

Två parlament – en gemensam lösning

Att staten Sverige bebos av två folk ger Sápmi och Sverige oanade förutsättningar att modernisera och utveckla det demokratiska arbetet som skulle gagna Sverige och Sápmi nationellt och internationellt.

För Sametingets del skulle ett gemensamt demokratiarbete med Sverige Riksdag genomt ex parlamentariska utredningar kunna leda till ökad förståelse och kunskap om viktiga samepolitiska frågor samtidigt som det kan resultera i att gemensamma samförståndslösningar kan uppnås.

En parlamentarisk utredning skulle också t ex kunna klargöra och utveckla Sametingets roll som gemensam plattform för alla samer, hur den traditionella rennäringen och dess organisationer skulle kunna utvecklas och stärkas, hur den samiska kulturen skulle kunna stärkas och berika Sveriges gemensamma kultur, hur samiska språket skulle kunna berika det svenska språket, hur traditionell samisk kunskap kan bidra till att hantera klimatförändringarna och att bevara biologisk mångfald och hur samiska rättigheter till land och vatten ska respekteras.

För Sverige Riksdag skulle ett gemensamt demokratiarbete med Sametinget kunna innebära att Sverige internationellt blir en föregångare och förebild för hur en nation kan modernisera och utveckla sin demokrati genom att konkret visa hur urfolk kan involveras i beslut som rör urfolkens angelägenheter.

Är det 2018 som Sverige och Sametinget kommer att tala med gemensam politisk röst om samernas ställning som urfolk i Sverige?

 

Buorre Ođđa Jahki 2018/Gott Nytt År 2018

 

Faktaruta

År 2017 var det 100 år sedan den brittiska kolonialmakten, genom utrikesminister Arthur Balfour, lovade ett judiskt nationalhem i protektoratet Palestina. För ca 70 år sedan röstade Förenta Nationerna igenom en delningsplan – en fredlig tvåstatslösning.