FN:s urfolksdagen den 9 augusti firas i skuggan av Covid 19 pandemin

A woman with indigenous clothes at the UN Headquarters, New York.

Publicerad 2020-08-09

 

 

I skuggan av Covid 19

Den 9:e augusti firas FN:s urfolksdagen för 25 gången. Den 23 december 1994 beslutade FN:s generalförsamling att proklamera 9 augusti som FN:s urfolksdag. Motivet bakom beslutet var dels  att skapa större medvetenhet om urfolkens situation, dels informera om  de utmaningar urfolken  möter i stort och smått. Årets firande har som allt annat hamnat i Covid 19 pandemins skugga. Många urfolk har drabbats hårt av pandemin både direkt och indirekt och i såväl fattiga som rika länder som t.ex Brasilien och USA. Samerna i den nordiska länderna och Ryssland har också fått erfara att de tidigare så öppna gränserna mellan Sverige, Norge och Finland nu hållits stängda en längre tid, och med vissa undantag. Man får gå tillbaka till tiden för andra världskriget för att hitta jämförelser. Det samiska området har i stort sett klarat sig utan större utbrott av covid 19 och än så länge har ett mindre antal dödsfall relaterad till pandemin förekommit.   De nordiska ländernas osynkroniserande  strategi och bekämpa pandemin har också skapat problem och här har den svenska strategin fått både mycket uppmärksamhet och kritik för sitt öppna sätt hantera pandemin. Generellt har både länderna i Norden och inomEU  kört sina egna race utan större koordination eller samverkan i arbetet med att bekämpa pandemin, vilket också skapat stora problem.

Våldsdåd i pandemins skugga.

I många länder där man gjort en s.k. “lockdown” har detta utnyttjats av skrupelfria regeringar och intressen för sätta press på urfolken och deras territorier för att komma över naturresurser m.m. Länder som Brasilien  Colombia och Bangladesh är ett exempel som på länders som på ett extremt sätt utnyttjats situationen för komma över urfolkens naturresurser och territorier. Ett tydligt symtom på detta är att urfolksledare och urfolksaktivister under de senaste åren mer eller  mindre systematiskt  mördas när man försöker hävda sina intressen och rättigheter, ofta utan att berörda regeringar inte  lyfter  ett finger för att stävja detta. Länder som Colombia och Filippinerna ligger här i topp.

Nedstänging av samepolitiken

Pandemin och den med följande nedstängingen har lett till att Sametingens politiska aktiviteter numera sker elektroniskt, vilket kanske märkts på aktivitetsnivån och i det offentliga samtalet. Erfarenheterna från elektroniska sättet att kommunicera kommer nog att sätta sina spår när pandemin är över.

Finns det någonting att uppmärksamma den 9 augusti

Girjasdomen är kanske den störa enskilda händelsen sedan 9 augusti 2019. Den har nyligen lett till att Sveriges regeringen aviserat att man avser att tillsätta  en utredning för att göra en översyn av svensk samepolitik. Sveriges regeringen har också beslutat att tilldela Sametinget över en miljon kronor för igångsätta förarbetet inför start av försoningskommissionen. Beredningsprocessen skall genomföras fram till i mars 2021. Mot bakgrund av pandemin kommer sannolikt det behövas en längre tid för att genomföra arbetet.

Valet till Sametinget i maj 2021

Läs mer om olika initiativ under pandemin 

 

Bakgrund

Indigenous woman dancing with her traditional clothes

By resolution 49/214 of 23 December 1994, the United Nations General Assembly decided that the International Day of the World’s Indigenous Peoples shall be observed on 9 August every year. The date marks the day of the first meeting, in 1982, of the UN Working Group on Indigenous Populations of the Sub-Commission on the Promotion and Protection of Human Rights.

As requested in the outcome document of the 2014 World Conference on Indigenous Peoples, a UN System-Wide Action Plan on the rights of indigenous peoples was developed by the Inter-Agency Support Group on Indigenous Issues in 2015, in consultations with indigenous peoples, UN Members States, UN agencies and other stakeholders. It aims to ensure a coherent approach to achieving the ends of the UN Declaration on the Rights of Indigenous Peoples, including through improved support to Member States and indigenous peoples.

In terms of special events related to indigenous peoples, in 1990, the UN General Assembly proclaimed 1993 the International Year of the World’s Indigenous Peoples (A/RES/45/164 A/RES/47/75). Later, the General Assembly established two International Decades of the World’s Indigenous Peoples: the first 1995 – 2004 (resolution 48/163), and the second 2005 – 2014 (resolution 59/174), with the goal of strengthening international cooperation for solving problems faced by indigenous peoples in areas such as human rights, the environment, development, education, health, economic and social development. Next year will be the beginning of a new decade for the indigenous community: the celebration of the Decade of Indigenous Languages 2022 – 2032, a door that was opened previously in 2019 with the celebration of the International Year of Indigenous Languages.