Finns det skäl att utnämna den 23 januari till Girjasdagen.

Publicerad 2021-01-23

 

 

I Girjasdomens slagskugga

Det finns många anledningar  att på olika sätt uppmärksamma Högsta Domstolens dom i Girgasmålet den 23 januari 2020.  Ett år har gått om mycket har sagts och gjorts med anledning av domen. Mer eller mindre insiktsfulla  ledarkommentarer i ledande rikstidningar och dödade renar i Girjas samebys betesområde.  En första  inledande rättslig kommentar till domen har gjorts i Svensk Juristtidning av   bitr. professor Christina Allard och postdoktor Malin Brännström.

Bevisregels tillämplighet 

Professor Bertil Bengtsson  kommenterat domen på förlaget Nordstedts hemsida, där han bl.a.  hur långt prejudikatet når. Bengtsson konstaterar att man  visserligen kan säga att den bevisregel som HD slagit fast – alltså att man inte behöver kräva närmare uppgifter just om den aktuella samebyn utan kan bygga på vad som är känt om de historiska förhållandena på liknande områden – kan bli aktuell i åtskilliga andra fall. Bengtsson varna  dock att HD:s besvisregel  inte nödvändigtvis alltid är tillämplig och därför bör en  sameby ha skäl att tänka sig väl för innan den startar en motsvarande process som Girjasmålet. Anmärkningsvärd är dock bilden som illustrerar kommentaren, vilket dock inte kan lastas Bengtsson.

Den svenska statens självbild krackelerade

I Girjasmålet har den Svenska statens talan kolliderat rejält med en alternativ bild av den svenska statens natur i ljuset av den evidensbaserad historiesforskningen  i lärosäten I Sverige.

Det var framförallt JK:s  onyanserade och icke problematiserande användning av begreppet lapp(ar) och i sakframställning vid tingsrätten och hovrätten som skapade både förvåning och upprördhet, bland många samer, journalister och forskare. Utöver detta det var det många som uppfattade JK:s ombuds sak framställan som ”alternativa” fakta och rent av historierevisionism när JK  mer eller mindre hävdade att den samtida akademiska forskningen om samer och samisk historiska var alltför samevänlig och därmed icke trovärdig.  Detta fick forskarsamhället att reagera. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 11 juni 2015 gick 59 forskare till skarpt angrepp mot statens inställning och språkbruk i den pågående rättegången. De menade att staten i sin sak framställan underkänner årtionden av statligt finansierad och vetenskapligt granskad forskning, att staten återgår till ett språkbruk och en retorik som härrör från rasbiologins dagar och att staten ifrågasätter samernas urfolksstatus.

En ny utredning på gång med anledning av Girjas domen.

Regeringskansliet förbereder en översyn av gällande rennärings lagstiftning, med vissa motvilja förmodligen, men  varken den verkställande makten eller lagstiftare  har någon val. Hur utredningen skall läggas upp och hur direktiven skall formuleras är fortfarande en öppen fråga. Samtidigt har flera samebyar som är grannar till Girjas sameby , både i sydlig och nordlig riktning uttalat att rättsläget i dessa samebyar är det samma som i Girjas sameby, på  HD:s dom i Girjasmålet.

I internationell belysning

Domen i sig är dels intressant rättsligt, både nationellt och i ett nordiskt perspektiv, men även i en global kontext, dels politiskt beroende på att den kommer få praktiska konsekvenser, bl.a. förändringar i svensk lagstiftning.

Girjasmålet och Högsta Domstolens dom den 23 januari 2020 är också en av många viktiga rättsliga avgörande globalt där urfolk i domstolar fått avgörande klarlägganden av rättigheter, bl.a. till land och vatten, trots bestridanden av respektive statsmakt, vanligtvis med en kolonialt baserad rättslig retorik. Detta rättsliga avgörande har också haft en viktig funktion den pågående sannings- och försoningsprocess som pågått samtidigt.

Mabo day

I ett globalt urfolk sammanhang är kanske Mabo-dagen den 3 juni som firas i Australien det mest kända uttrycket på hur ett rättsligt avgörande i ett lands Högsta Domstol blivit en vattendelare mellan en kolonial världsuppfattning och modernitet byggde på mänskliga rättigheter och där rättsstatens principer gäller alla medborgare.

Mabo-dagen äger rum årligen den 3 juni. Där  firas Eddie Koiki Mabo ( c . 29 juni 1936 till 21 januari 1992), en Torres Strait Islander vars kampanj för ursprungsfolkens markrättigheter ledde till ett dom i  High Court of Australia den 3 juni 1992, vilket upphävde presumtion att Australien var öde territorium, ofta refereras  som terra nullius när James Cooks förta gången landsteg  på den australienska kontinenten  1770. kampen än pågår Med domen bröts barriären och urfolkens landrättigheter började erkännas. Säkrast att tillägga är att kampen fortgår.

Girjas dagen

Mot den bakgrund vore det kanske på sig plats att Sametinget, Universitet mfl varje  år uppmärksammar Girjasmålet och det slutliga rättsavgörandet i Högsta Domstolen den 23 januari. Förslagsvis  via olika typer av evenemang som seminarier, konferenser eller liknande årligen, dels för att uppmärksamma domen, men framförallt de bakomliggande politiska, rasistiska, ekonomiska, historiska mfl. orsaker till samernas situation i Sverige, Norge, Finland och Ryssland.  I de pågående arbetet inom ramen för det olika sannings- och försoningskommissionerna i Finland, Norge och Sverige  finns en också en naturlig koppling både till Girjas  och Mabo domen.

Frågan är – vem tar initiativet?

Girjas sameby mot staten: En analys av Girjasdomen* | SvJT

Högsta domstolens dom i Girjas-målet

Mabo Day | Aboriginal Heritage Office