Publicerad 2021-02-15
Trätan i valnämnden
Under den sensate tiden har de pågått diskussion dels i välnämnden, dels i samiska media om hantering av valnämndens digitalt arbetsmaterial och frågeställningarna kring bedömningen om man uppfyller kriterierna för att upptas i Sametingets röstlängd. Den 15 februari 2021 avgjorde Länsstyrelsen i Norrbottens län ett större antal överklagningar av nämndens beslut och även de överklagningar som nämndens ordförande Per Mikael Utsi inlämnat.
Sametingets roll i det svenska folkstyrelsen
Mot den bakgrunden finns det en anledning att påminna konklusionerna och förslagen i Sametingsutredningens betänkande Sametingets roll i det svenska folkstyrelsen ( SOU 2002:77). I utredningens kapitel 9 görs dels en genomgång och analys av röstningsförfarandet i sametingsvalet, valnämndens ställning, omval och valets tidpunkt, dels föreslås ett antal reformer för att harmonisera regelverket kring valet i Sametinget med regelverket i den allmänna vallagen. I regeringens proposition 2005/06:86 gjordes därefter justeringar av regelverket.
I propositionen Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet (prop 2017/18:287) föreslogs ändringar i sametingslagen (1992:1433).
Bestämmelser om val till Sametinget, bl.a. togs kravet i sametingslagen på svenskt medborgarskap för att vara valbar till Sametinget bort. Förslagen innebär en större enhetlighet i valförfarandet vid de olika valen. Det kan bidra till ökad förutsebarhet och att stärka förtroendet för valens genomförande i Sverige
Sametingets legitimitet
I Sametingsutredningen betänkande Sametingets roll i de svenska folkstyret (SOU 2002:77) uttalas att utredningens utgångspunkt är att Sametingets legitimitet har sin grund i att det företräder det samiska folket. Därmed skall endast den som anses vara same ha en rösträtt. Detta innebär då att det är nödvändigt med en röstlängd enligt utredningen. Genom revideringen av grundlagen 2010/11 där det samiska folket erkändes som ett folk med rätt till självbestämmande stärktes Sametingets legitimitet att företräda det samiska folket.
Väl avvägda kriterier
I utredningen konstaterades att de nu gällande kriterierna för bedömningen om man är same är väl avvägda. Enligt utredningens uppfattning är de generöst utformade och enligt uppgift avkrävs den som ansöker om registrering inte heller på någon omfattande bevisning för att styrka sina uppgifter. I normalfallet godtas i stället sökandens uppgifter, vilket innebär att även tillämpningen av regelverket är generös. Utredningen ser positivt på detta, det är viktigt att så många samer som möjligt låter registrera sig.
Urholka den samiska förankringen
Utredningen framhåller dock att ankommer på Sametinget att noga följa utvecklingen, så att inte den generösa utformningen på lång sikt urholkar den samiska förankringen i Sametinget. Beträffande möjligt eller ens önskvärt att sekretessbelägga röstlängden framhåller utredningen att offentlighetsprincipen gäller för Sametinget, vilket innebär att alla allmänna handlingar är offentliga om de inte med stöd av en specifik bestämmelse i sekretesslagen kan sekretessbeläggas. Det saknas i dag stöd i sekretesslagen för att sekretessbelägga röstlängden. Utredningens uppfattning är att ett utökat självstyre för samerna förutsätter att Sametinget värnar om de grundläggande demokratiska värden som finns i det svenska samhället, vilket medför att det är olämpligt att överväga en sådan lagstiftning.
Allt för långgående
Utredningen hänvisade till ett konkret problem om sameröstlängden, där man från Sametingets sida påståtts att definitionen av same i sametingslagen är oklar och att detta fått som följd att även en person utan annan samisk anknytning än ett giftermål med en same tas upp i röstlängden. En sådan långtgående tolkning av lagtexten har enligt utredningens uppfattning inte varit avsedd. En sådan utvidgning av personkretsen skulle emellertid kunna leda alltför långt och på sikt undergräva Sametinget legtimitet.
Får ankomma på Sametingets valnämnd
Utredningens slutsats är sålunda att valnämnden när den i röstlängden tagit upp personer som gift sig med en person som talar samiska gjort en alltför långtgående tolkning av lagtexten. När det gäller det problemet är det dock svårt för utredningen att föreslå någon åtgärd. Enligt utredningen uppfattning är att lagtexten i sig inte är oklar. Det saknas därför skäl att föreslå en förändring av lagtexten. Det får enligt utredningen sedan ankomma på Sametingets valnämnd att i framtiden på eget ansvar göra en rimlig uttolkning av den lagtexten.
Felaktigt upptagna personer
Det innebär enligt utredningen att felaktigt upptagna personer kan komma att utgöra ett problem i framtida val. Utredningen föreslår därmed att sametingslagen ändras med innebörd att inte bara den som uteslutits från den preliminära röstlängden kan anföra besvär utan även den som anser att annan oriktigt upptagits. När det gäller den sistnämnda besvärsgrunden anser vi att bara den som är upptagen i den preliminära röstlängden skall ha en sådan besvärsrätt.
Genom utredningens förslag skulle det i framtida val vara möjligt att förhindra att personer som inte uppfyller sametingslagens kriterium för att vara same eller deras barn från att kunna tas upp på röstlängden. Detta är viktigt för att Sametingets legitimitet inte skall urholkas.
Kommunerna eller riksdagen får ej själva själva räknade sina röster
Utredningen anför att räknandet av röster av principiella skäl är felaktigt att Sametinget i vart fall fullt ut handhar sitt eget val. Enligt utredningen bedömning skulle det inte kunna komma i fråga att kommunerna eller riksdagen själva räknade sina röster. Utredningen föreslår därför motsvarande regler om valhantering skall gälla för Sametinget som redan gäller för de allmänna valen. Det skulle öka rättssäkerheten i Sametinget och höja Sametingets status. Sametinget är en del av det svenska folkstyret och det saknas enligt utredningen uppfattning skäl för en särreglering i denna del. Undantag får endast anses gälla för upprättandet av röstlängd. Denna hantering är särskild för sametingsvalet. Bedömningen om vem som är att anse som same får anses vara en intern samisk angelägenhet. I detta avseende är det också endast Sametinget som besitter kompetensen att avgöra denna fråga. Utredningen föreslår därför att det alltjämt skall vara så att det är Sametingets valnämnd som i första hand skall hantera upprättandet av röstlängden.
Så långt Sametingsutredningens bekänkande.
Vad är problemen?
Mot bakgrund av den uppkomna diskussionen i valnämnden både om hanteringen elektroniska dokument i anslutning beredningen av den preliminära röstlängden och valnämndens yttrande över överklagade av beslut i den preliminära röstlängden finns skäl att göra en översyn av beredningsprocessen rörande ansökningar till röstlängden både på Sametingets kansli och välnämndens interna arbete. Valnämndens berednings- och beslutsprocess måste vara rättssäker och alla ansökningar måste behandlas likvärdigt. Det gäller också frågeställningar kopplade till användning av elektronisk bearbetning, datalagring och möjligheten att slå i andra offentliga elektroniska register. Detta har givetvis också en organisatoriskt och ekonomisk dimension som är kopplad till nödvändiga övergripande beslut som Sametingets plenum måste ställning till , men inte minst vilka resurser som anvisas av Sveriges regering och riksdag.
Avslutningsvis är detta en fråga som förutsätter ett nödvändigt initiativ från valnämnden eller Sametingets sida.